Sida 236
2 IO
georg nordensvan.
PĂ L.
Hon Àr ju upptagen, tyvÀrr.
Nicke (fryntligt).
Ja, hvarför passade du inte pÄ, nÀr hon var ledig?
PĂ L
(bjuder Ellen armen). DÀrför att jag var en Äsna.
Ellen.
InstÀmmer! (Tar hans arm. Innan de hinna ut, faller ridÄn).
BILDERNA AF V. LAGERSTRĂM.
GAIUS VALERIUS CATULLUS.
AF JOHN WIGFORSS. Med i bild.
Vill man inom den latinska litteraturen fröjda sig Ät vacker och ledig vers, en form af nÀstan grekiskt genomskinlig klarhet, ett melodiskt sprÄk, hvars smidighet rÀcker att följa alla tankeskiftningar och rent af fonetiskt mÄla af den poetiska framstÀllningen, dÄ bör man hÄlla sig till det i mycket öfverskattade tidehvarf, hvars elegans kulminerade med Au-
gusti envÄldsmakt och som Ànnu alltjÀmt för namnet guldÄldern. Man skall hos en Vergilius, en Horatius, en Ovidius, hvarför icke en Tibullus, finna dessa egenskaper högt och skönt utvecklade.
Men denna period var en dekadansens tid, om ocksĂ„ dekadansen officielt förklaras börjad först med silfverĂ„ldern â hvars poetiska alstring dock kanhĂ€nda icke be-
