Ord och Bild: 1899

ladugårdsgärdet. teckning för »ord och bild» af stefan johansson.

LADUGÅRDSGÄRDET. Af LAURA FITINGHOFF. Med 1 bild.

Ja, hvad är väl att förtälja om Ladugårdsgärdet, annat än att den vida slätten om somrarna utgör ett exercisfält för en del af vår armé, hvars minnen af stickande sol och molnstoder af damm ej torde vara de angenämaste, samt att det om vintern med sina vinkelräta, granruskprickade vägar underlättar samfärdseln mellan hufvudstaden och det närgränsande Lidingölandet.

Gärdet, torrt, enformigt om sommaren, utan så mycket som skuggan af ett träd, grått i grått, som det då ter sig; om vintern lika enformigt, täckt som det då är af ett jämnt snöhölje, eller liggande ödsligt, med öppen barmark, prisgifvet åt himmelens alla väder och vindar.

Och dock, ödsligt, sterilt, enformigt, som det sannolikt för mängden ter sig, äger detta samma gärde för den, som vill iakttaga det, en fysionomi, ett lefvande, själfullt »anlete», i stånd att återspegla all naturens skönhet, dess dystra vemod, dess vilda kraft och dess leende ljufhet.

Öfver krönet af Skansen höjer sig solen, vid förbitågandet förgyllande