Sida 375
PSYKO-GRAFOLOGISKA STRĂFTĂ G.
Af GURLI LINDER. Med 43 skriftprof.
GRAFOLOGIEN hvilar nu pÄ sÀkra psyko-fysiologiska grunder. Den har sina lagar, sin experimentela metod, sin klassifikation, sin teknik. Man kan icke lÀngre, utan att vara orÀttvis, förvÀgra den titeln vetenskap.»
Under förutsÀttning att de hÀr citerade orden Àro riktiga, har grafologien nu rÀtt att hos den bildade allmÀnheten pÄrÀkna ett allvarligare intresse, Àn nÀr den ansÄgs befryndad med kiromanti eller annan spÄdomskonst och egentligen blott förlÀnade den kÀnsla af obehag, som en iakttagelse eller förutsÀgelse ur mystisk kÀlla nÀstan alltid Ästadkommer, hur fri man Àn mÄ vara frÄn att tillerkÀnna den nÄgon som helst faktisk betydelse.
Ordet graf ologi bildades troligen 1871 af en abbĂ© vid namn Michon; men sjĂ€lfva konsten â att af en persons handstil
Ord och bild, 8:e Ă„rg.
sluta sig till hans karaktĂ€r â var kĂ€nd redan ett par hundra Ă„r förut.
FrÄn antiken föreligger blott en enda observation angÄende handstil, och denna utan alla kommentarier. Suetonius sÀger nÀmligen om Augustus: »Jag har i hans handstil iakttagit förnÀmligast det, att han icke skiljer orden och att han icke öfverför till ny rad de bokstÀfver af ett ord, som ej fÄ rum, utan sÀtter dem under raden och drar ett streck omkring dem.»
Orsaken till att grafologiskt studium icke existerade under antiken eller medeltiden torde vara att söka dels i skrifkonstens ringa utbredning, dels i den omstÀndigheten, att de skrifkunnige i vidstrÀckt mÄn sysslade med Ätergifvande af andras tankar och dÀrigenom tillÀgnade sig en kalligrafisk officiel stil utan individuela drag.
