Ord och Bild: 1899

290

CARL U. PALM.

trçil t 3ft>?c:;!M , 1774

verksmässigt skurna bilder efter egna konstlösa teckningar. Med grofva linier återgaf man framställningens såväl yttre som inre form med åsidosättande både af skuggning, modellering och perspektiv. Dessa bilder från den grafiska konstens barndom, hvilka närmast voro afsedda för de stora massorna af folket, voro af en religiöst väckande, uppfostrande eller roande beskaffenhet och hafva helt visst utöfvat ett viktigt inflytande på denna tids allmänbildning, dä blott ett fåtal var invigdt i skrifkonstens hemligheter.

När i vårt land de första lösa träsnittsbladen förekommit, är nu svårt att

säga. Att sådana dock här utgifvits under 1500-talet är visst. Åtminstone finnes ett dylikt flygblad frän 1574 bevaradt i riksbibliotekets samlingar. Det är en på svenska språket, antagligen i Stockholm, tryckt varningsskrift emot det påf-viska inflytande, som dä sökte göra. sig gällande i Sverige. Öfverst i textens vänstra kant är insatt ett träsnitt, framställande inom en portalliknande omfattning Kristusbarnet, som med sin ena fot trampar på en orm och i sin upp-lyftade högra hand håller en glob med kors. I den blomstringsperiod, i hvilken träsnittskonsten ingick vid 1400-talets slut och som varade inemot 100 år, hafva vi emellertid ej någon del, och det är först med xylografiens nuvarande uppsving som träsnittet kan sägas hos oss hafva fått en verkligt konstnärlig betydelse.

Några bestämda uppgifter om kist-brefvens första framträdande här hafva vi ej heller. På vissa grunder antager man emellertid, att sådana förekommit redan under 1600-talet, fastän det är först från senare hälften af det därpå följande seklet som vi äga daterade svenska »folkbilder» bevarade. Detta utesluter emellertid ej, att det nu finnes många kistbref, som blifvit tryckta med stockar betydligt äldre än hvad som framgår af kistbrefvens tryckår. Således händer det ofta, att en och samma stock varit i bruk under långliga tider. Till tekniken och hela sin hållning för öfrigt