Sida 151
Gamla svenska minnen från den södra Seine-stranden i Paris. Af Nathan Söderblom. Med 8 bilder
GAMLA SVENSKA MINNEN FRÅN DEN SÖDRA SEINE-STRANDEN I PARIS.
ISS
denthärbärgen midt i det egentliga lärdomscentrum, alldeles i närheten af hvarandra, på norra sluttningen af den heliga Genovevas berg.
Collegium Lincopense låg i hörnet mellan Rue des Carmes och Rue du Mont S:t Hilaire midtemot lombardernas kollegium. Rue des Carmes känna vi väl, och med den noggranna beteckning vi ha af läget bör platsen för linköpingskapitlets bostad för sina studenter icke vara svår att finna. Rue du Mont S:t Hilaire står emellertid ej upptagen på karta eller gatuförteckning. Vägen uppför Rue des Carmes är ej lång, och vi ha snart förvissat oss om, att ingen af tvärgatorna bär det uppgifna namnet. I gatans öfre ända nära Panthéon vända vi och fråga ett par polisbetjänter, om någon af gatorna häruppe nyligen bytt om namn. De rycka på axlarne och beklaga, att det står utom deras förmåga att lämna oss den äskade upplysningen. Men tvärs öfver den lilla öppna plats, som bildas mellan Rue des Carmes och Rue Valette, dess fortsättning fram till Panthéon, sitter en gumma i sitt fönster. Hon hörde vår fråga, och omtalar, att Rue du Mont St. Hilaire nu heter Rue de Lanneau, första gata pä vänster hand, där vi nu stå på höjden med blickarne öfver staden, skönjande takryttaren och en bit af taket på Nötre Dame mellan Rue des Carmes' lutande husgaflar. Om platsen kan sålunda intet tvifvel råda. Och för de gamle östgötarnes skull känna vi oss förpliktade att göra en afstickare inåt den mörka, ruskiga gränd, Sankt Hilarii bergsgata, som de ofta gått på väg hem till sig. Budinszky vet ingenting om kollegiets uppkomst. På trettonhundratalets slut stod det tomt, och 1436 var huset förfallet.
Något mer känna vi om det kollegium, som lydde under domkapitlet i Skara. De torftiga notiser Budinszky meddelar
kyrkan s:t etienne du mont, på mont
s:te geneviève.
därom beriktigas och utfyllas af uppgifter i den engelska nationens prokura-torsmatrikel.
Vi fortsätta utför Rue des Carmes. Till höger, strax innan vi komma ut på den breda, trädprydda skolgatan, där det nya universitetspalatset, la nouvelle Sorbonne, nu reser sig bredvid Collège de France, ligger en liten återvändsgränd, som har kvar sitt namn från medeltiden, Clos Bruneau.
På fjortonhundratalet voro husen ej så höga, och skarastudenterna behöfde ej känna sig som i en djup graf, liksom den som nu tar vägen därigenom. De flesta byggnaderna i gränden upptogos af dekretalieskolor. Den engelska nationen ägde där ett hus. Vi påminnas ännu i dag om medeltiden af en annons i hörnet af Clos Bruneau, som förtäljer, att
Källa: Project Runeberg ·
