Ord och Bild: 1899

VADSTENA RESTAURERADE KLOSTERKYRKA.

6/

jordas. Men om de skola jordas i omgången, då åtskötes granneliga, att ingen vanskapelse eller ojämnad synes i golfvet, utan genast efter begrafningen äter-lägges golfvet till dess förra fägring och skepelse. Sammaledes vare och golfvet af släta ocli rena stenar, att de, som ingå, ej stötas af grafvar eller stenarnes ojämnhet, utan hafva de en ren och prydd ort till gudeliga böner. Om några andliga män eller de, som äro satta i värdighet, skola jordas i kyrkan, då skötes granne-

liga, att. när lekamen är jordad, då redes golfvet genast åter till sin stadga och fägring.»

Jag skulle här skrifva om Vadstena restaurerade klosterkyrka men har hittills skrifvit hufvudsakligen om fru Birgitta. Kanske någon läsare är benägen att anse detta vara ett fel i planläggningen för min korta uppsats. Men jag kan icke gå in härpå. Vadstena klosterkyrka är ytterst märklig, men dess märklighet beror i ytterst hög grad af de bestämmelser, som fru Birgitta har

gifvit. Därföre måste dessa framhållas mera än hittills skett.

Dessa bestämmelser äro, såsom vi sett, af en mycket detaljerad art. Hon vistades i utlandet, hon planlade där sin stiftelse, hon gick in i en myckenhet af detaljer. Huruvida hon hade någon arkitektoniskt bildad man till rådgifvare, vet jag icke. Men en fullständig plan blef emellertid uppgjord.

Denna plan blef ock i det hufvudsakliga följd. Koret lades i väster, hvil-

ket strider mot det i Sverige af gammalt antagna bruket att lägga koret åt öster. Fru Birgitta lät sig i denna sak bestämmas af de gamla i Rom förekommande kyrkorna med kor i väster, hvilken anordning berodde därpå, att i den äldsta tiden var det alltid fristående altaret icke på den öfre ytan upptaget af några stora skymmande föremål; prästen stod bakom altaret och var således på en gång vänd åt öster och åt församlingen. Huruvida de sex trapporna blifvit införda, vet nu ingen människa. På

klosterkyrkan (före restaureringen).