Sida 389
Tidningsankan. Af Nat. Beckman. Med 5 teckningar af Albert Engström
tidningsankan.
365
manska språken, utan ock många andra, hvilka till det yttre äro rent germanska ord men antagit betydelser, som utvecklats under inflytandet af romanernas lifligare fantasi. Vi finna också, att ordet är vida äldre än t. ex. kannibal-ankan. Vi möta nämligen redan 1650, i en Dic-tionnaire comique af Oudin, en fras: veiidre des canards a moitiè, som betyder narra, lura. Dess sammanhang med det modernt franska c an ard, vårt tidningsanka, är omisskännligt, i synnerhet som flera franska ordböcker från 1700-talet upptaga frasen donner des canards à quelqu'un, »narra». Vi bruka visserligen »servera ankor», men att »torgföra ankor», »sälja ankor» kunde vara lika bra. Uttrycket sälja ankor återfinnes för resten redan tidigare i en af Littré från 1612 citerad fras »vøus ètes un bailleur de canards», hvars ännu i frasen »bailleur de bottrdes-», pratmakare, kvarlefvande, eljes föråldrade bailleur ursprungligen betyder just säljare. En fransk språkforskare, Darmesteter, har också försökt från den af Oudin gifna utgångspunkten förklara tidningsankan. Den efter honom citerade frasen skulle betyda: sälja halfva anden och ta betaldt för en hel, hvilket ju onekligen är ett bedrägeri, kanske blott ett allt för groft för att här hjälpa oss.
Men äfven denna förklaring tillfredsställer ej en god historisk metods kraf. Darmesteter har förbisett, att ankan har äldre släktingar, att det för en gångs skull är på germansk botten som ett vandringsord först dyker upp. För ej
A- E
länge sedan gick genom svenska pressen en liten notis, mig bekant ur Göteborgs Handelstidning, att tidningsankan skulle härstamma från själfvaste Luther. Han skulle någon gång ha gjort ordet lug-ente, »lögnanka», såsom hånfull omstöpning af »legende». Ur denna sammansättning skulle ankan ha fått sitt dåliga rykte.
Det förhåller sig med denna notis som med så många af dessa tidningsankornas bättre ansedda kamrater: den för oss nog ett godt stycke åt det rätta hållet men tål åtskillig korrigering i detaljerna. Först. är det ej Luther utan Fischardt, som är skapare af ordet lug-e7ite, och för det andra är det ju ej troligt, att en i direkt antikatolskt syfte gjord, icke synnerligen lyckad ordlek, skulle på tre fjärdedels århundrade ha tagit fäste i det katolska.
Källa: Project Runeberg ·