Sida 454
Auguste Rodin. Af Georg Pauli. Med 14 bilder
4I8
georg pauli.
utställd å Salon de Champs de Mars, blef skränet öronbedöfvande. Hvad man än klandrat vid hans Victor Hugo-framställning, där fanns dock både porträttlikhet och allegoriska figurer, men här! I första ögonkastet intet annat än ett grofhugget marmorblock, med något som skulle föreställa människoansikte inramadt i en lejonman. Och de flesta kommo aldrig öfver detta
DALOU.
blef lika mycket lofordad som »Balzac» blef klandrad. Det kunde emellertid ej falla författareföreningen in att, då en konstnär kunnat åstadkomma någonting så i deras smak fulländadt som denna grupp och för öfrigt en rad af mästerverk, som tid efter annan utgått från konstnärens atelier och gifvit honom världsrykte, man bort vara på sin vakt mot ett förhastadt omdöme och
sitt första intryck; kanske saknades förnämligast viljan, och resultatet blef, som förut nämnts, att författareföreningen definitivt vägrade att betrakta Rodins Balzac som den staty hon beställt och vände sig till, tror jag, Falguière för att få en annan. Till samma salong, där denna staty utställdes, sände Rodin äfven sin grupp kallad »Kyssen». Den är den lugnaste i känsla och hållning af allt hvad han skapat, och den
definitivt förkastande. Hvad hade varit lämpligare än att provisoriskt uppställa statyn på den plats, hvarför han var afsedd, och då utröna, om icke dess verkan skulle blifva en helt annan och för öfrigt se tiden an, tiden, som så underbart ändrar den bildade allmänhetens syn på konstnärliga företeelser. Det behöfdes ju föga skarpsinne för att förstå, att det utförande, som Rodin användt för denna sin sista uppgift, hade
Källa: Project Runeberg ·