Sida 489
Tre dagar i Kabylien. Af Hugo Wachtmeister. Med 5 bilder
tre uagar i kabylien.
457
ifriga marknadsbesökare ströfvade omkring. Med sina pittoreska, blå, med gult broderade uniformer och röda fezer samt de negerartade ansiktena bildade de välgörande färgkontraster mot den quasi-hvita, pariasliknande massan.
Den vagn vi för resan i bergstrakterna beställt vid Tizi-Ouzous hotell var emellertid längesedan förspänd, och det
och getter öfverköras för att sedermera vid domstol fordra dryg skadeersättning.
Detta hindrade icke att han med en och annan individ inlät sig i långa, af ingendera parten förstådda samtal med åtföljande byten af cigarretter under sublimt förakt för vår visade otålighet.
Vägen gick ett par timmar genom ett enformigt, relativt bördigt slättland,
landskap i kabylien.
bar af på öfverbefolkade vägar, under skrik och pisksmällar från vår franskitalienske kusk, om hvilken en poet med fördel kunnat använda rimmet slusk. Denne interfolierade sina rop med invektiver mot de af honom allt annat än älskade kabylerna: »Ah! les coquins, les brigands!» och underhöll oss med åtskilliga röfvarhistorier frän egen erfarenhet.
Han ansåg det vara en allmän sport bland infödingarne att låta barn, åsnor
hvarunder vi fingo roa oss med kuskens prat och traktens, af honom utpekade, små sevärdheter, såsom ett kärr med »simmande höns». Vi hunno ej närmare utforska denna zoologiska egendomlighet men sågo väl svärmar af svarta fåglar, såväl på land som i vattnet.
Snart började rätt ansenliga kullar, uppför hvilka vägen med djärfva slingringar klättrade, ocli Djurdjurabergens snöhöljda toppar höjde sig bakom kullarne.
Källa: Project Runeberg ·
