Sida 505
Ur en märklig kvinnas lif. Af Sigrid Platen. Med 6 bilder
ur en märklig kvinnas lif.
473
liga, ja, ännu hade det i beredskap åt henne hennes kanske svåraste pröfning: den, att ständigt lefva skild från den öfver all beskrifning älskade sonen. Ty det var icke som ungmö, ej heller som maka, utan som moder hon skulle
kom till världen såsom död, utan lifs-tecken, och vi betviflade, att han skulle se dagens ljus. Hans farmor stod vid min säng, och då han första gången slog upp ögonen, ropade hon: Elisabeth, han lefver! Då vaknade mitt moders-
GOETHE-HUSET I FRANKFURT AH MAIN FÖRE OMBYGGNADEN 1755
-56.
smaka höjden af jordisk lycksalighet. Hör, hur vackert hon för en yngre väninna på sitt enkla sätt förtäljer den stora tilldragelsen den 28 augusti 1749: »Du skall hädanefter kalla mig moder i alla mina dagar, det är ju det enda namn, som omfattar min fulla lycka. Jag var aderton år, då jag födde honom. Han
hjärta också till lif, och allt sedan dess har det klappat i stigande hänryckning intill denna dag. Skulle jag då icke med innerlig tacksamhet tillbedja Försynen, när jag betänker, hur den gången ett lif berodde pä en fläkt, ett lif hvilket nu har befäst sig i tusentals hjärtan och i mitt har blifvit till det enda i värl-
Källa: Project Runeberg ·
