Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1899

Originalsida 445
Originalsida 445
Originalsida 444
Originalsida 445
444–445

Sida 445

Vaucluse och dess Petrarcaminnen. Af Olof E. Bosson. Med 5 bilder

vaucluse och dess petrarcaminnen.

417

Då vi nu utmed flodens andra strand anträda återfärden, måste jag föra läsaren förbi något, som kanske skall ohjälpligt förstöra de intryck han tilläfventyrs medtagit från Petrarcas älsklingsställen. Jag har själf hela tiden med flit vändt bort ansiktet därifrån, och går jag det nu in på lifvet, så är det blott för att å nyo ■ konstatera fransmännens barbariska handskande med landets historiska minnesmärken, som ej råka befinna sig inom hufvudstadens hank och stör. Här ligga vid flodbrädden, tätt intill källan,

— en utflykt från Lyon utmed Rhöne genom de gamla minnesrika trakter, i hvilkas sköte floden flyter fram. Under sång och befolkningens jubel drog det glada tåget af skalder och skriftställare fram, och i Vaucluse gjorde man helt naturligt halt för att med sånger och festligheter fira den italienske skaldens minne. Här invigdes då den i ett Vau-cluse's kommun tillhörigt hus förvarade byst, som är ämnad att för alla tider förena dragen af Petrarcas Laura med Vaucluse's minnen. Bysten är som konst-

KÄLLAN I VAUCLUSE.

en hel rad bullrande och larmande manufakturverk, som utspy sin orenlighet i flodens klara vågor och med röken från sina skorstenar svärta ned de soliga höjderna. Hvilken smaklöshet!

Men man är i viss mån förberedd på dylikt, då man vet, att t. ex. det oförlikneliga Augustustemplet i Nxmes tills för ej många år sedan tjänstgjort som — vagnsskjul!

Det återstår oss nu att med några ord fästa uppmärksamheten på den i Vaucluse befintliga Laura-bukten. För ej länge sedan företog Sydfrankrikes bekanta landsmålsförening — Le Félibrige

Ord och bild, 8:e årg.

verk betraktad utan tvifvel fullt värdig stället och dess stora minnen — man förvånar sig endast däröfver, att den ej uppställes på någon offentlig plats, där den vore tillgänglig för alla — men huruvida den verkligen utgör en autentisk bild af Laura, blir en annan fråga. Det förhåller sig nämligen så, att af alla de bilder af Laura, som med mer eller mindre skäl påstås vara autentiska, ännu ingen enda med bestämdhet kunnat förklaras såsom äkta. Den miniatyrbild af den älskade — målad af Simone Memmi — som Petrarca ständigt bar pä sig, har gått förlorad, och inför de öfriga

27

Källa: Project Runeberg ·