Sida 422
En blick på den moderna teologien. Af N. J. Göransson. Med 5 bilder
.394
n. j. göransson.
AUGUSTE SABATIER.
intet afbrott kan vara tänkbart i detta varande och detta medvetande, då intet intryck af ting och föreställningar kan förekomma, som icke blifvit upptaget i hans kunskaps och viljas enhet.» Ritschl, Rechtfertigung und Versöhnung III, 3. 224.)
Så kan tron med vetenskapens fulla medgifvande tänka om Gud. Men Ritschl aktar sig noga att utgifva tanken på Guds personlighet som ett resultat af vetenskap, ty ett sådant kan aldrig ha afseende på annat än fasta lagar, som blott tillkomma det som står lägre än personligheten. Om det kan man säga att det är, men det är för litet att så säga om Gud, man måste tillfoga ett ord, som betecknar lif, verksamhet och kärlek, ett ord, som icke betecknar hvila utan som syftar till det högsta mål.
Sedan den vetenskapliga rätten till ett personligt gudsbegrepp blifvit fastställd, har teologien enligt Ritschl blott att göra med den i Kristus uppenbarade Guden. Kristi medvetande och hans verk är teologens kunskapskälla. Men här har
man då ock att tillämpa vetenskap i modern mening genom att använda en fullt sann och sund historisk metod, som dock ej får omöjliggöra det religiösa värdesomdömet.
Det skulle vara af stort intresse att uppvisa sambandet mellan den princip i Ritschls teologi, som vi nu berört, och hans uttalande i enskilda lärosatser, men utrymmet tillåter det icke.
Med teologiska principer hämtade från Ritschl har dogmhistorien behandlats på ett enastående skickligt sätt af berlinprofessorn A. Harnack. En del af dennes stora verk har öfverflyttats till vårt språk af Fredrik Fehr. I detta sammanhang kunna vi äfven erinra om ett annat verk, som med rätta blifvit mycket uppmärk-sammadt och som hvilar på ritschlska grundvalar. Vi mena Auguste Sabatiers »Utkast till en religionsfilosofi». Saba-tier, professor i Paris, gör väl anspråk på att stå på själfständig grund som teolog, men otvetydigt är, att han i det väsentliga måste räknas till den grupp inom den moderna teologien, som bär Ritschls namn.
Den nyss nämde Fredrik Fehr, som i sin kraftigaste ålder af döden bortrycktes från pastorprimarie-tjänsten i Stockholm den 14 maj 1895, arbetade i vårt land för kännedomen om Ritschls teologi. Men hans intresse i denna väg berodde icke uteslutande på skäl som bestämma vetenskapsmannen, utan snarare på en ifrig önskan att gifva den bildade allmänheten i vårt land en impuls att se kristendomen från en ny och mera praktisk sida. Själf djupt genomträngd af tron på kristendomens välsignelse, såg han med djup sorg den svårighet, som många hade att med bibehållande af förståndets klarhet vinna en fast öfvertygelse i de gudomliga tingen; därför slöt han sig med glädje och hängifvenhet till en åskådning, som syntes honom rätt
Källa: Project Runeberg ·
