Sida 101
William Morris. Af Helen Zimmern. Öfversättning från förf:s manuskript. Med 7 bilder
WILLIAM MORRIS. IOI
yttre lockelser. Morris var, liksom Burne Jones, af sin familj bestämd för det prästerliga kallet; båda uppgåfvo de emellertid denna bana. De grepos af en helt annan ifver, dessa ynglingar, som båda utgått från familjer och omgifningar, hvilka lika så litet som Chaucers eller Shakespeares, Turners eller Ruskins, voro ägnade att ingifva dem håg för konst och poesi. Men »vinden blåser hvart den vill». Det var Ruskins inflytande som åvägabragte, att Dante Gabriel Rossetti erhöll en anställning vid Oxfords universitet, och här var nu lågan, som kom entusiasmens lätt-tända fackla att blossa upp. Oxford för fyrtio, femtio år sedan var en plats långt mera ägnad att fostra och underhålla det medeltidssvärmeri, hvilket var en integrerande del af Morris' natur, än hvad det med sitt nuvarande utseende är. Hela staden bar en långt mera vördnadsvärd och ålderdomlig prägel än hvad nu är fallet. Under sina senare år brukade Morris djupt beklaga den hänsynslösa förändringslust, som beröfvat Oxford den tjusning det en gång för honom ägt, och det var blott med svårighet han kunde öfvertalas till att besöka det, oaktadt han, genom att bosätta sig i Kelmscott, blifvit dess nära granne. Med entusiasm brukade han tala om den hänförelse han erfarit, när han i »the Bodleian Library» bläddrat i några praktfulla gamla manuskript, särskildt »Romance of Alexander» och en Apokalypsis från det trettonde århundradet.
Oxford bevittnade på denna tid en återuppståndelse af den egenskap, som mest af alla visat benägenhet att försvinna ur världen, nämligen allvaret. Inom en viss krets tog sig detta allvar bland annat uttryck i den öfvertygelsen, att alldenstund arbete är världens hälsa och styrka, finns intet förnedrande i kroppsarbetet. Denna uppfattning synes hafva föresväfvat Morris t. o. m. under den tid, då han var som mest benägen för ungdomsförströelser, men det dröjde något, innan den ledde till nå-
Ord och bild, 8:e årg.
PAPPERSTAPET, KOMPONERAD AF W. MORRIS.
gra praktiska rèsultat. Konst och litteratur eller, mera noggrannt uttryckt, konsten i färg och i dikt var det som lockade honom, då han lämnade Oxford.
Man kan säga, att Morris' lifsgärning begynte redan i hans studentdagar, då han tillsammans med några få högt begåfvade andar grundade »Oxford and Cambridge Magazine», en publikation hvars kostnader han ensam vidkandes. Tidskriften lefde blott några få år men hann att under sin korta tillvaro bjuda på åtskilligt,
Källa: Project Runeberg ·
