Ord och Bild: 1899

sandro botticelli.

653

sam så länge, och man nästan önskar, att något dokument komme i dagen, hvilket genom att bestämma en tidigare tidpunkt för hans död befriade oss från föreställningen om hans långa, bedröfliga ålderdom.

Han är framför allt en poetisk målare, förenande innehållets och känslans skönhet med den tjuskraft han förmår inlägga i linjen och färgen. Så blir han

och omsorg utstyrda sidan. Giotto och Giottos efterföljare, med sin nästan barnsligt religiösa sträfvan, hade icke lärt att inlägga den djupa mening i yttre ting, i ljus, i färg, i vanliga åtbörder, hvilken man finner i Divina Commedias poesi, och före det femtonde århundradet kunde Dante knappast ha funnit någon illustratör. Botticellis illustrationer äro uppfyllda af händelser;

stående madonna, omgifven af änglar. I Altes Museum i Berlin.

Dantes illustratör. I några få exemplar af upplagan från 1481 äro de tomma ställena, som finnas vid början af hvarje sång och som äro ämnade att ifyllas af illumina-torns hand, upptagna till och med Infernos nittonde sång af tryckta gravyrer, tydligen ditsatta endast på försök; ty i det exemplar, som finns i Bodleibiblioteket i Oxford, är en af de tre gravyrerna tryckt upp och ned och mycket snedt midt på den med lyx

med ett naivt förbiseende af måleriska principer framställer han ibland samma seen på tre olika sätt på samma blad. De groteska scenerna, så ofta stötestenar för målarne, emedan de glömma, att poetens ord, hvilka endast svagt frammana bilder för sinnet, måste stämmas ner en tonart, när de framställas i synlig form, komma oss att önska, att han hellre valt de mera dämpade bilderna från Purgatorio till föremål för sin fram-