Sida 709
Frédéric Chopin. En minnesteckning af Mauritz Boheman. Med 2 bilder
frederic chopin.
665
»Pianots själ», såsom Chopin kallades, har han skrifvit så godt som uteslutande för detta sitt älsklingsinstrument. Då han gifvit sig in på andra instrumentala områden, har han lyckats mindre väl, liksom konsertens och sonatens större former voro mera främmande för hans naturel än den mindre genren. Hans kompositioner äro ett troget uttryck af hans egen personlighet. De äro geniala och originela — af ingen har han lånat, icke en ton har han skrifvit, som icke födts i hans egen själ, intet inflytande har han rönt af någon som helst skola, ingen takt i hans verk förråder någon osäkerhet eller någon inkongruens mellan form och innehåll. Hans etyder och preludier, hans nocturner, ballader, ma zur kor, valser och impromptun äro och förblifva mästerverk, äkta pärlor af den innerligaste poesi och den djupaste känsla, liksom hans konserter, polonäser, sonater och scherzon utmärka sig för glänsande prakt och glödande patos. Men genom dem alla går, ehuru stundom doldt af den yttre friska glansen, det vemodsdrag, som hvilade öfver mästarens panna, alla
återspegla de mer eller mindre den sorg, hvilken gömde sig på djupet af hans själ och som så ofta blickade fram ur hans öga, och genom valsens, mazurkans, polonäsens brusande rytmer förnimmes ofta den halfkväfda snyftning, som äfven i glada ögonblick ljöd bakom hans skratt.
»Chopin tillhör icke en nation», sade Heinrich Heine, »han utgör en sammansättning af de bästa egenskaper, som utmärka de tre folken, polacker, tyskar och fransmän. Polen gaf honom det chevalereska sinnet och den historiska smärtan, Frankrike gaf honom det spirituela behaget och elegansen, Tyskland' gaf honom det romantiska djupsinnet, men naturen gaf honom den smärta gestalten, det sympatiska sättet, det ädla hjärtat och — geniet.» Sådan var Chopin och sådana voro hans tonskapelser, och så länge icke människosinnet af den hårda kampen för tillvarons kraf förslöas och göres oemottagligt för det skönas olika former, skall alltid intresset för den store tonsättaren och hans oförgängliga verk förblifva lefvande.
chopin på dödsbädden. litografi af kwiatkowski.
Källa: Project Runeberg ·