Sida 133
lusten af allt detta förtäckta, * beslöjade, potpourri-unkna, ,som vi ärft ur närmaste arhundraden. Det dofva är Jviket, timret ger fyllig resonans.
Den torra tryggheten hos mina trämurar talar förstånd mer än poesi, men Tallom och Norhaga äro ensliga, äfven de måste ha poesi, tron på ett sundt, sant Sverige. Det blir en gång, när småskogen växt upp till storskog under akt och ans.
Af här beskrifna byggnader är Tallom belägen vid Långängen, Djursholmsbanan, och äges af ark. L. I. Wahlman. Norhaga ligger vid sjön sjön Siljan nära Falun och ägare är disp. Lars Yngström.
*
NORHAGA FRÅN NORDVÄST, från trädgårdssidan. Visar en ny form på skorsten öfver »gammel stugan», samt en del starka kragningar, torf och tegel, på olika lutande tak.
PRINCIPERNA FÖR
EN RATIONELL AFFÄRSLEDNING Å ETT ARKITEKTKONTOR.
Atnerikanarne äro ju kända som utmärkta organisatörer, hvilket äfven visar sig inom arkitektyrket. Denna sida af arkitektens kapacitet har ju också stor betydelse för hans på många olika uppgifter ställda verksamhet. Följande föredrag, som nyligen hölls på Columbia-Universitetets sektion för arkitektur af H. S. Kissam, belyser denna fråga. Ehuru förhållandena i mycket gestalta sig olika, bör innehållet äfven här förtjäna intresse, hvarför det här nedan i hufvudsak atergifves efter »The American Arcliitect».
Vid fråga om rationell affärsledning å ett arkitekt kontor är det tvenne grenar, som det är nödvändigt för den unge arkitekten att noga studera för att motsvara de anspråk, praktiken ställer på honom. Ingendera grenen kan betraktas som en exakt vetenskap, och man måste därför inskränka sig till att klargöra de ledande principerna samt i öfrigt låta omdöme och erfarenhet blifva vägledande. Dessa två grenar äro aikitektonisk rältsunnskap samt system och organisation å bvrån.
Angående den första är tiden för knapp att närmare ingå på detta vidlyftiga ämne, hvarför jag endast skall säga några ord därom och sedan öfverga till den senare grenen, om system och organisation.
Arkitektens ställning i samhället är icke fullt klar. Den gängse juridiska uppfattningen af arkitektens ställning växlar från att anse honom såsom en köpman med sina kunder till att angifva honom såsom konstnär och vetenskapsman. Huru de olika uppfattningarna i detta fall än må variera, öfverensstämma de dock däri, att låta honom framstå såsom den ledande vid hvarje byggnadsföretag och uppställa de högsta kraf på honom, hvad beträffar skicklighet och rättrådighet. Arkitektens förhållande till byggherren är vanligen såsom den anställdes till arbetsgifvaren. Öfverensstämmelsen är emellertid icke fullständig, ty härtill kommer ett för arkitekten nödvändigt villkor, nämligen tilliten, på så sätt att till arkitektens plikt såsom verkstäl-
NORHAGA. Storstugan. Visar kronstock med lampetter.
1*1
WJ
U
NORHAGA. Spiskammarn. Innertaket spändt med papp.
Källa: Internet Archive ·
