Sida 357
2 1; April 1908
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
47
Fig. 1.
carbonitfabriken i Schlebusch nedlagt mycket arbete. Icke nog med att man genom skjutning i s. k. Versuchstrecken söker empiriskt bestämma ■ de olika sprängämnenas större eller mindre antändningsförmåga för grufgaser, utan man har också anställt vidlyftiga försök för att utröna, hvilka faktorer som äro bestämmande för sprängämnets »Schlagwettersicherheit». Under det att
1
man i Frankrike länge ansåg explosionstemperaturen vara den enda bestämmande faktorn för denna egenskap hos ett sprängämne, fann man i Tyskland, att explosionslågans längd och varaktighet samt explosionsgasernas sammansättning spelade en väsentlig roll. Genom en synnerligen ' sinnrik fotografisk metod, till hvars förklaring //».
7 må tjäna, har det lyckats att med ganska stor säkerhet registrera de båda förstnämnda af dessa faktorer. Hvilken roll längden och varaktigheten hos explosionslågan spelar för ett sprängämnes »Schlagwettersicherheit» framgår af /%. 8.
Då säkerhetssprängämnena ej ha något speciellt intresse för oss här i Sverige, emedan explosiva grufgaser ej förekomma i våra svenska kollager, som bekant tillhörande jura formationen, vill jag här ej närmare ingå på dessa saker.:i:
TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE KOLNING AF VED.* **
Af Peter Kl ason, Gu st. v. Heidenstam och Evert Norlin. Ingår som led i de kemiska undersökningar af olika gagnvirkessorter, hvilka utföras med anslag af K. Maj:t.
I. Om torrdestillation af cellulosa.
Pl. 1—3.
Vid torrdestillation af ved erhålles som bekant utom träkol äfven värdefulla biprodukter, nämligen : tjära, ättiksyra, träsprit samt brännbara gaser.
Af synnerligen stor praktisk och teoretisk betydelse är att få utredt hvilka af trädets beståndsdelar, som ge upphof till de olika produkter, som bildas vid kolningen. Enär veden till omkring hälften består af cellulosa, blir dennas torrdestillation ett viktigt led i föreliggande undersökning. Vidare åsyftas här att klargöra det termokemiska förloppet vid torrdestillationen.
Undersökningen påbörjades med förberedande arbeten 1904 och utfördes sedan från juni 1905 till större delen vid Tekniska Högskolans laboratorium. En del, speciellt bränslevärdebestämningarna, äro gjorda vid Järnvägens laboratorium.
Råmaterialet för kolningarna utgjordes af 1) cellulosa i form af ren bomull, 2) sulfitcellulosa af furu, 3) sulfitl cellulosa af gran, 4) cellulosa af björk, erhållen genom att koka dess ved med sulfitlösning, 5) sulfitcellulosa af hvitbok från Skåne, erhållen på samma sätt.
* För dem som önska taga närmare kännedom om de metoder och apparater, hvarför här i korthet redogjorts, hänvisas till följande uppsatser af Bichel :
»Untersuchungsmetoden fiir Sprengstoffe» i Zeitschrift fur da$ lierg-, Hiitten und Salinen-Wesen im Preussischen Staate 1902.
»Uber Ztindung von Schlagwettern durch detonierende Spreng- , stoffe» i Gliickauf 1904 nr 35.
»Sprengwirkungen» i Gltickauf 1904 nr 15.
** Föredrag vid Sv. Teknologföreningens afd:s för Kemi och Bergsvetei skap sammantiäde den 12 mars )9cS af Peter Klason.
Kolningen utfördes i en anordning, som visas pä fig. 1. Själfva kolningsapparaten (a) är konstruerad af v. Heidenstam. Den utgöres af en stående cylindrisk kopparretort, orngifven af tre koncentriska plåtmantlar. Upphettningen åstadkommes genom en gaskrans, anbragt nedtill mellan yttre och mellersta manteln. De varma gaserna stiga upp mellan dessa mantlar och gå sedan genom öppningar upptill i den mellersta in i och ned genom rummet mellan den mellersta och den inre manteln; slutligen gå de in i rummet mellan innersta manteln och själfva retorten och afga upptill genom hål i öfre locket, hvilket uppbär inre och yttre manteln. Den mellersta skjuter upp från en järnplatta, försedd med tre fötter, hvarpå hela apparaten h vilar.
I centrum af retorten och på samma höjd utanför retortväggen sitta termoelement, gjorda af koppar och konstantan. Det andra lödstället till hvarje element är nedsatt i en kokapparat (b) för att hållas vid konstant temperatur. Till temperaturmätningarna höra kopplingsskifva (c) och millivoltmeter ( <i ). Med denna anordning kan temperaturen snabbt och säkert regleras.
Gasuttaget är anbragt i retortens botten, och gå gaserna till en metallkylare ( 'e ), hvarest de förtätbara gaserna kondenseras. Destillatet uppsamlas i graderadt mätkärl (/). Härifrån gå gaserna genom en andra metallkylare (g) till ett med glasull fylldt rör (i), som sticker ner i en tvättflaska (/). Den kolsyra, som finns i gasen, och som skulle vara mycket svår att uppsamla och mäta öfver vatten på grund af sin löslighet däri, absorberas i en anordning ( k ). Denna består af en låg kopparlåda samt två absorbtionskärl af samma modell som Klasons kaliapparater för elementaranalys, dessutom en stänksamlare. Kopparlådan och absorbtionskärlen äro delvis fyllda med kalilut. Alla dessa äro anbragta på ena vågskålen till en våg och med mjuka böjda gummislangar förbundna med tvättflaskan (/) och ett T-rör (/). Genom denna anordning kan kolsyran vägas när som helst under kolningens gång. Från T-röret (/) går gasen vidare till till behållaren (///), som vid kolningens början är fylld med vatten. Detta afledes nedtill genom en kran, hvilken med en slang står i förbindelse med en afloppsanordning. Genom att höja eller sänka denna kan trycket
Källa: Internet Archive ·
