Teknisk tidskrift

20

TEKNISK TIDSKRIFT

8 Febr. ig0

7

Fig. 14.

tåget, och träder den i verksamhet endast då — t. ex. vid inträffande* fara — en ögonblicklig bromsning är af nöden. Den verkar sålunda ej i det fall, då vacuum j hufvudledningen förminskas genom långsam luftinsläppning.

Dess konstruktion och verkningssätt äro följande: Ventilen (6) är innesluten i ett hus (5), med hvilket den är förbunden genom en kautschukdiafragma (5). Ventilen är vid sätets midt försedd med en öppning (/o) samt i öfverkanten med en något mindre öppning (7). Afspärrningsklaffen (//) kan för hand fastlåsas för att vid påkommande felaktighet hos bromsventilen försätta densamma ur verksamhet. Genom dammsilen (/j) får yttre luften tillträde till ventilen. Vid plötsligt insläppande af en större luftmängd i hufvudledningen öppnar sig ventilen (6) därigenom, att den under ventilen inrusande luften ej så hastigt hinner i större mängd inkomma genom de små

öppningarna ( 10 och 7), hvadan luftförtunningen öfver ve tilen till stor del bibehålies. Den sålunda uppkom mam tryckskillnaden höjer ventilen, hvarvid den yttre luften i träder i hufvudledningen genom silen (13) samt geno luftklaffen (//). Vid långsamt insläppande af luft i tn vudledningen hinner luften att jämnare fördela sig öfv och under ventilen, hvadan tryckskillnaden mellan ven lens öfver- och undersida i detta fall blir så ringa, : den icke förmår lyfta ventilen. Denna träder sålum icke i verksamhet, utan inkommer den yttre luften i bron cylindrarne endast genom förarebromsventilen.

Innan luften från hufvudledningen inkommer i bron cylindern, måste den passera en ventil (d), som har t uppgift att något hämma den vid hastig bromsning i strömmande luften, hvarigenom de eljest i tåget uppkot mande ryckningarne förebyggas.

a. c:

MOTOR LOKOMOTIV.

Efter ett föredrag af D:r Alfred Graden witz, Berlin.

Först en längre tid efter det stationära förbränningsmotorer kommit till allmän användning inom industrien, började man sysselsätta sig med frågan om apterandet af dylika motorer äfven för drifvandet af lokomotiv. I detta fall blir det gifvetvis endast flytande brännämnen, som kunna komma i fråga. Dylika lokomotiv hafva blifvit försöksvis införda företrädesvis vid bergverksdrift samt äfven inom en del fabriksindustrier t. ex. vid sockerfabriker, tegelbruk m. fl., där de utgöra ett lämpligt befordringsmedel för de tidigare medelst människo- och djurkraft transporterade produkterna.

Ånglokomotivet, synnerligen lämpligt för person- och godstrafik vid större afstånd, är behäftadt med vissa olägenheter, då det tages i bruk för ofvannämnda mera lokala förhållanden. Dess rökutveckling försämrar luften och gnistutkastningen medför eldfara, hvadan särskildt för underjordiska bergverk lokomotiv med eldstäder synas i högsta grad olämpliga.

För ifrågavarande ändamål hafva under loppet af de senaste åren såväl elektriska lokomotiv som motorlokomotiv funnit användning, men synas i många fall framtidsutsikterna för det sistnämnda systemet ställa sig afgjordt gynnsammare än för det förstnämnda. Elektriska lokomotiv med strömtillförsel utifrån kunna nämligen, såvida ej nå¬

gon särskild trafiksträcka förefinnes, icke användas i ber; verk med mindre än 2 m. höjd, under det att en höj af 1,5 m. är tillräcklig för ett benzinlokomotiv. Särskilc svårigheter möta dessutom tillämpningen af elektrisk dri med kontaktledning öfverallt, där trafiksträckan ligger ui der berg.

Benzin/okomotivet erbjuder fördelen af stor anpassning förmåga vid variabel driftintensitet; vid minskad trafi kunna ju de ledigblifna lokomotiven utan vidare ställas i sidan, under det att man lätt kan efterkomma fordrii garne vid trafikökning genom insättandet af flere lokomc tiv. Hvad anskaffningspriset beträffar, ställer det sig ur gefär lika högt för ett elektriskt lokomotiv som för e( benzinlokomotiv, men tillkomma vid elektrisk drift anlagd ningskostnaderna för kontaktledning, kraftstation samt deij nästan alltid nödvändiga understationen.

Den betydelse, som motorlokomotivet sålunda utai tvifvel torde komma att få för industriella verk af skild;, slag, synas oss böra skänka ett visst intresse åt nedan! stående historiska återblick öfver dess utveckling:

De första konstruktörer, som började bygga dylik: lokomotiv, använde ej motorkraften för direkt påverkar af axlarne, utan begagnade sig af ett lämpligt medium