Teknisk tidskrift

8o

TEKNISK TIDSKRIFT

verkliga räta linier endast, om diagrammets medelpunkt ligger på OF och magnetiseringsströmmen betraktas konstant för alla belastningar. Det fel, som införes, då räta linier användas, bli emellertid vid en normal induktionsmotor, om diagrammet endast användes vid stora belastningar, högst obetydligt. Diagrammet lämpar sig särskildt för bestämmandet af den eftersläpning, vid hvilken motorn lämnar största effekt eller vridningsmoment. Punkterna B och C ange läget af strömvektorn för båda dessa fall.

För att visa, huru den i det föregående gifna metoden för behandlingen af en induktionsmotor tillämpas, skall följande motor undersökas. Motorn är för iio volt, 2 hk., 60 per. och i 700 hv. pr min. Dess »konstanter», som bestämts genom ett tomgångs- och kortslutningsprof, äro:

•*1=0,32 i?, *, = 0,32 fi, ^ = 0,081 v r,=o,22 SJ, rt = o, 28 IJ, g=o,oi8 u~

Häraf erhålles direkt medelst ekv. (16) och (18)

7/2 = 0,035 mho och ^ = 0,715 mho.

Således, då motorn är stjärnkopplad, cirkelns radie = 45,5 amp. och medelpunktens (Af) ordinata 2,22 amp. samt tomgångsströmmens komponenter 5,15 och 1,15 amp. För bestämning a t strömmens storlek vid t. ex. 20 % eftersläpning erhålles medelst ekv. (21) radien för cirkeln med II till medelpunkt till 19,8 amp. Skärningspunkten A mellan denna cirkel och strömlocus anger läget af strömmen och dess storlek vid ifrågavarande eftersläpning. Vidare har i fig. 6 tillämpats den mer approximativa metoden att medelst två räta linier visa förlusterna vid olika

Fig. 6.

.

4 Juli 19c)

belastningar, och är öfverensstämmelsen god mellan båda sätten, som tydligt framgår af diagrammet. För ; visa, huru primära motståndet inverkar på medelpunktei läge, har medelst (16) och (18) bestämts diagrammet f motorn, om primära motståndet per fas hade utgjc 1 ohm. Den prickade cirkeln med medelpunkten 1 anger det erhållna diagrammet för detta fall och framgi att fasförskjutningen blir högst väsentligt bättre, naturlig vis på verkningsgradens bekostnad.

Den i det föregående gifna metoden kan äfven a vändas för bestämmandet af diagrammet för en enfas i

m C e: g;

duktionsmotor. Det har af flera kända författare visa att denna motor i sitt arbetssätt kan åskådliggöras genc den i fig. 7 gifna strömkretsen.

Här hänför sig bx och gl till transformatorfälh under det att bt och gt höra till det genom rotation* alstrade fältet, hvilket både till läge och fasförskjutnii bildar 90° med hufvudfältet. Till skillnad mot flerfr motorn har denna motor vid synkronism ej rotorströmrm lika med noll, utan antager den ett sådant värde, att ett tvä magnetiserande fält erhålles, i det närmaste lika med hi vudfältet. Om vid synkronism motorn undersökes dt vid öppen och dels vid sluten rotorkrets, kan kondukta och susceptans erhållas, hänförda till de båda angil fälten. I det följande betecknar:

•X0=xi+xt> ro=ri + ri> bo=bx + bv g0=£l +gt

St+J=gv

På samma sätt som i föregående fall kan strömlocj för fig. 7 erhållas.

Mellan

punkter

Konduktans och resistans

Susceptans och reaktans

Enhe

A— B

G

B mho

C—D

G

G*-\-B~r'=a

B * «

ohm

E-F

a

a+fl T

fi T

sW-”' = 0

mho

G—H

Y r =£

r‘+F 2

» c

r'+>r Xt~*

ohm

•

G—H

■ • • • (22) + . (23)

mho

Ekvationen (23) ger efter lämplig elliminering fcj jande ekv., sedan för enkelhets skull alla termer mc b1gl och btg2 i högre dignitet hafva försummats:

( S2 + B') („r0 + bQzt 2 + V, ’ 2 + 2 Si '1*, -i" 2 V. +

[ + 2 Kxxxi)— 2 G (b0ri +gix% + bs*) —

— 2 ^(V'«+5) + Ä o = °-