Sida 356
46 TEKNISK TIDSKRIET 25 April 1908
Sprängämne
Försöksmängd
Sprängämnets specifika vikt
Detonations-
hastighet
T3 rt Ml
Sds £ i"
M « « 1
!2 $ II g, 5 W
Ph <s>
:0
C—
« *
03
1 S *8
U
0
Beräknad
tryckverkan
Ué
■&
« | 4-» 03
1 S >r5
O
gram
met./sek.
sek. /kg /met.
m./m.
kg /cm.2
m./m.
Trinitrotoluol
500
1 1 55
7 618
I 479 OOO
28,0
12 385
29,5
Bomullskrut. . .
0
0
I>25
6 383
I 038 300
27,5
1 1 127
3°,°
Ammoncarbo-
nit .
500
1,19
3 094
243 900
17,0
8 345
19,3
nas beräknade tryckverkningar. Vidstående tab. III visar en ganska god öfverensstämmelse härutinnan.
Om också de af Bichel härjedda uttrycken icke äro några absoluta mått på ett sprängämnes stöt- och tryckverkan, så gifva de dock en ganska god vägledning vid bedömande af olika sprängämnens lämplighet för användning i olika bergarter. Användes ett alltför brisant sprängämne i en mjuk och spröd bergart, utvidgas för mycket den volym, hvaruti explosionsgaserna ha att verka genom sitt tryck, så att effekten därigenom blir mindre. Ganska betecknande kalla tyskarna detta, att skottet »schlägt sich tot». I en sådan bergart är helt naturligt ett mindre brisant sprängämne med stor tryckverkan att föredraga. Af denna anledning användas också i de flesta svenska järnmalmer sprängämnen af mindre brisans än den i tabellen upptagna tyska gelatindynamiten med 63 x/2 % nitroglycerin, och som en representant för de svenska dynamiterna, i hvilka natronsalpetern i de flesta fall ersättes af ammoniaksalpeter, är i tabellen några sififorr (beräknade) för extradynamit upptagna. Vid skjutning i hårdare och segare bergarter samt som laddning i granater o. d. hafva de synnerligen brisanta sprängämnena, spränggelatin, pikrinsyra m. fl., sin bestämda användning.
Då helt naturligt en fast inneslutning af sprängämnet icke är nödvändig för att dess stötverkan skall gifva sig tillkänna, kan man med ganska godt resultat experimentellt påvisa olika sprängämnens olikhet i detta afseende genom att låta lika mängder af sprängämnena explodera fritt liggande på blyplattor. De intryck, som därvid erhållas, äro ganska goda uttryck för sprängämnenas stötverkningar. Fig. 6 visar också, med undantag för spränggelatin, hvilket är svårt att bringa till fullständig explosion i fria luften, ganska goda resultat i nämnda afseende.
6.
Som bekant spela i kolgrufveindustrien de s. k. säker- i hetssprängämnena en mycket viktig roll och på framställ- ;
Fig. 7-
Fig. S.
Källa: Internet Archive ·
