Sida 355
TEKNISK TIDSKRIFT
TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN
AFDELNINGEN
KEMI
Stockholm 1908.
FÖR
och BERGSVETENSKAP
Redaktörer: G. H. HULTMAN och K. A. WALLROTH
Central tryckeriet.
Haft. 4
Afd. för Kemi och Bergsvetenskap
utkommer fjärde lördagen i hvarje månad. Prenumerationspris, incl. postp., 6 kr. pr år.
April
Meddelanden i Kemi sändas till Ingeniör G. H . Hultman, Värtan (R. T. 29 51, A. T. 74 26), i Bergsvetenskap till Kontrolldirektör K. A. Wallroth, Kungl. Myntet (R.T. 37 04).
1908
NÅGRA MODERNA METODER OCH APPARATER FÖR UNDERSÖKNING AF SPRÄNGÄMNEN.
Föredrag vid Sv. Tekologföreningens afd:s för Kemi och Bergsvetenskap sammanträde den
E. xplosion skalori metern .
För att med större noggrannhet än förut varit möjligt tunna fastställa sprängämnenas explosionsvärme använder iiichel en stor Berthelots kalorimeterbomb med 30 liters volym, hvari ända till 100 gram af ett brisant sprängimne kan detoneras. De i tab. II. angifva kaloritalen iro på detta sätt bestämda och afvika jämförelsevis litet rån dem på grund af gasanalyserna beräknade.
Med ledning af de experimentellt funna detonationslastigheterna och explosionstrycken söker Bichel klassificera de olika sprängämnena efter deras brisans och däraf )edöma deras användbarhet för olika ändamål. Ett mått på ett sprängämnes dynamiska verkan finner han genom Ut beräkna explosionsprodukternas lefvande energi ur
mv* ...
ormeln , där v är detonationshastigheten, och spräng- 2
imnets statiska verkan (tryckverkan) beräknar han ur tillståndsekvationen med antagande af att explosionsgaserna ntaga samma volym, som det ursprungliga sprängämnet, 1 v. s. att de omgifvande väggarna icke gifva vika, förrän rycket nått sitt maximum.
13 febr. 1908 af Sigurd Nauckhoff.
(Forts. fr. sid. 34.)
Man har goda skäl antaga, att sprängämnets stötoch tryckverkan så till vida äro till tiden skilda åt, att stötverkan redan under explosionens första moment kommer till uttryck, under det att det högsta explosionstrycket först efter sprängämnets fullständiga omsättning uppnås. Bichel har också lyckats experimentellt fastställa detta medelst sprängning under vatten samt automatisk registering af explosionen med tillhjälp af Blockmans undervattensdynamometer. Redan Blockman hade funnit, att diagrammen alltid utvisade tvenne tryckmaxima, hvilket han dock ej kunde nöjaktigt förklara. Bichel anser maxr härleda sig af sprängämnets stötverkan och maxn af dess tryckverkan. Han upprepade därför försöken med trinitrotoluol, bomullskrut och ammoncarbonit, således sprängämnen af vidt skild natur, i mängder om 500 gram, som fingo explodera på 1 meters afstånd från dynamometern, hvarvid tidsskillnaden mellan maxi och max,, var ungefär I/20 sekund. Om hans antagande vore riktigt, skulle ordinatorna för max, variera i proportion till de ur detonationshastigheterna beräknade stötverkningarna och ordinatorna för max,, med de resp. sprängämne-
Sp
rängämnets
Namn
Sammansättning
Svartkrut
75 % KNOs; 13 % S; 12 % C
Spränggelatin j
92 % nitroglycerin
8 % nitrocellulosa
(
63,5 % nitroglycerin
Gelatindynamit '
1,5 % nitrocellulosa
27, ° % natronsalpeter
8,o % trämjöl
Bomullskrut . . .
C12HI5(NO2)5O10
Pikrinsyra .
C9H2 <N02),0II
Trinitrotoluol . . .
c6h2 (NCg.CR,
80 % ArnNO,
12 % trinitrotoluol
Donarit
I
3,8 % nitroglycerin
0,2 % nitrocellulosa
1
/
4 % mjöl
82 % ArnNO,
Ammoncarbo-
10 % KNO,
nit j
4 % mjöl
4 % gel. nitroglycerin
Extradynamit . . .
(De ang. talen beräknade)
oBS.r
Tab. II.
Sprängämnets specifika vikt
Sprängämnets
laddnings-
volym
Explosions¬
värme
Gasvolym vid 0° experiment.
bestämd
Explosionstryck vid O0 (med afseende
fäst vid de fasta
explosionspro- 1
dukternas vol.)
Explosions-
temperatur
Detonations-
hastighet
Spi ängämnets stötverkan (ber. ur formeln
mv2\
2 '
Explosionstryck (beräkn. ur tillståndsekvationen)
lit./kg.
kal. /kg.
lit./kg.
kg. /cm. 2
r 0 • !
met./sek.
sek./kg./met.
kg./cm.2
1 ,04
0,961
574
286
409
2 537
300
4 587
4 209
1 >63
0,614
1 55°
828
1 393
3 216
7 700
3 021 916
ro
O
00
1 ,67
0,599
1 321
633
1 229
2 758
7 000
2 497 452
>3 645
1,25
0, 800
89S
887
1 145
2 380
6 383
2 076 589
1 1 127
1,55
0,645
717
768
1 298
2 498
8 183
3 412 920
>3 >75
1 ,55
0,645
599
850
1 400
2 142
7618
2 957 896
12 384
1 ,3i
0,763
836
949
1 285
2 066
4 >37
872 312
1 1 009
I,i9
0,840
609
928
1 1S6
1 648
3 094
487 912
8 345
1,46
o,685
1 288
796
I 162
2 695
ung. 6 000
1 834 Soo
1 2 629
Med detta häfte följer pt. 1 — 3.
Källa: Internet Archive ·
