Sida 407
KEMI OCH 13 ER Q SMETEN SK AP
, 22 Aug. 1908
r
I februari 1894 togos prof af vattnet och undersöktes Jpå syre, kväfve och kolsyra enligt prof. Pettersons metod.
Tal). 3.
Analys af vattnet i Hammarby ä februari 1894. Temp. 2 — 40. Produktion 10,000 ton lufttorr massa pr år.
N:r Plats
c
Syre cm.8 pr 1.
Kväfve
q
cm.4
pr 1.
Kolsyra cm.8 pr 1.
1 Ofvan fallet, 0,3 m. under ytan
8)09
18,0
0,65
2 » »2,5» » »
7,80
17,4
0)53
3 Midt emellan fabriken och Gaf-
velhyttan, 2 in. under ytan
0,98
17,3
6,01 •
Såsom häraf synes, hvilket ock bekräftades genom okulär besiktning, blef vattnet, när det hunnit halfva vägen emellan fabriken och Gafvelhyttan, särdeles syrefattigt, så att död fisk kunde påträffas, och i kvarnrännan vid Gafvelhyttan var en tydlig svafvelvätelukt. Det fanns ock i .agda ränna stora grågula slemklumpar (sphaerotilus natans?). Antagligen var vattnet närmare Gafvelhyttan ställvis alldeles syrefritt. Där tagna prof gingo emellertid vid unlersökningen förlorade.
På förslag af mig anlades 1895 en träspåntad damm, fg. 2 och 3, rymmande 2 000 m.3 med cirkulationskanaer af 1 meters bredd. Denna var beräknad att kunna apptaga affallsluten för en vecka, hvilken lut antogs utgöra irka 260 m.3 pr dygn. I enlighet med ofvan anförda eräkningsgrad borde dammen rymt cirka 2 300 m.3.
Dg 3-
J
Den nya fabriken anordnades för en dubbelt sä stor »roduktion eller cirka 20 000 t. lufttorr massa, alstrad med y st. stående kokare å 150 m.3. Anförda anordning hade
K -
9 1
den goda effekten med sig, att vattenförhållandena oaktadt denna ofantliga ökning snarare blefvo bättre än sämre. Ar t 905 blefvo vattenförhållandena emellertid sämre, hvarför en undersökning utfördes i oktober samma år.
Tab. 4.
Analys af vattnet 1 Hammarby å den ij oktober 19 05. Produktion 21,000 ton lufttorr massa pr år.
N:r
Plats
Djup
i
meter
Temp.
C°
Glödgningsåterstod mg pr 1.
Glödgningsförlust mg pr 1.
Syre cm 3 pr. 1.
Kväfve
cm.3
pr 1.
Kol¬
syra
cm.3 pr 1.
I
Vid Daminen ofvan
fallet
2,55
3)5
43
27
7,5*
>7,35
0,67
2
Vid Dammen ofvan
fallet
0,5
3.6
—
—
7,82
> 7,7°
0,46
3
'/„ mil från fabriken
2,—
3.0
55
I 28
3>67
17,78
3,51
4
Vid Gafvelhyttan. .
2,—
3.5
46
88
3, 02
17,92
2,97
Våren 1906 gräfdes en ny damm, fig. 2, rymmande 2400 m.3, så att liksom i början dammarna sammanlagdt skulle rymma en veckas affallslut. Hösten detta år var vattenmängden i ån särdeles riklig, hvarför ock analysen i november visade ett mycket godt resultat. Äfven Arwids-
Tab. 5.
Analys af Hammarbyåns vatten den 27 nov. 1906. Ing. Warnecke.
N:r
Plats
Syre
cm.8 pr 1.
1
Ofvan fallet .
2
Midt emellan Hammarby och Gafvelhyttan
7, >5
3
Vid Gafvelhyttan .
6,98
son (loc. cit.) anmärker, att förhållandena i Storsjön voro detta år relativt goda. Sommaren 1907 var vattenmängden enligt ing. 'For Garlsons uppmätning endast 1,7 m.3 pr sekund. Som var att vänta var ock vattnet denna sommar särdeles dåligt.
Tab. 6.
Analys af Hammarbyåns vatten i Juni 190 7. Ing. Tor Carlson.
N:r
Plats
Djup
.
1
meter
Syre cm.3 pr 1.
Kolsyra cm.8 pr 1.
1
Ofvan fabriken
i
6,47
0,9
2
50 m. nedanför fabriken
'y
j .
5,75
3,'
n
J
400 m. » »
0,8
2,16
7,°
4
1 000 m. » »
1 ,0
2,11
7,4
5
2 000 m. » »
1 ,0
0,36
6
Kvarndammen .
0,5
0,41
Q, 02
7
Storsjön nära utloppet af ån . . .
0,5
> ,95
8
300 m. längre ut i sjön .
1,0
2,51
För jämförelse anföres ock fiskeriintendenten Arwidssons analyser af Storsjöns vatten 1905 — 07.
Såsom af de meddelade undersökningarna och okulära besiktningar framgår, var vattnet 1894 med kanske något under normalt vattenstånd i Hammarbyån särdeles dåligt. Genom byggandet af dammarna blef vattnet så förbättradt, att vid normalt vattenstånd syrehalten knappast någonstädes sjunker ned till den kritiska punkten 2 cm.3 Vid lågt vattenstånd åter blir vattnet lika dåligt, som det var
1
Källa: Internet Archive ·
