Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift

Originalsida 387
Originalsida 387
Originalsida 386
Originalsida 387
386–387

Sida 387

1

27 Juni 1908 KEMI OCH BERGSVETENSKAP

Fig. 2. Schematisk bild af Humphreys & Glasgow's vattengasapparater.

Generator Karburator Öfverhettare Oljeförvärmare Skrubber Kylare Kylare

Vattenlås

insatt en oljespridare, bestående af ett rör, i hvars ända blifvit insatt en på en spindel fästad rund stålplatta med 3 st. snedt borrade hål, genom hvilken oljan har att passera. Genom sänkning eller höjning af plattan utsprides den nedsläppta oljan mer eller mindre i karburatorn.

Öfverhettaren (d = 2,i och h = 7 , g m.), är byggd och inklädd liksom karburatorn. På båda dessa apparater finnas inloppsrör för bläster samt manhål och nödiga kranar med tittglas för observation af temperaturen. På öfverhettarens tak är anbringad en klaffventil, manövrerbar från manövergolfvet, och ofvan densamma en rökhuf med plåtskorsten.

I vattenläset afskiljes en del af den vid oljans förgasning uppkomna tjäran.

Den uppsamlas i en tjärbytta och rinner från denna till en separeringscistern.

För hvarje apparatsystem finnes en skrubber (d=i,g m. och h = 5,s m). Den är uppfylld med trägaller, är öfverst försedd med en vattenspridare och har till : uPPg*ft att kyla gasen äfvensom att befria densamma från en del partiklar, aska etc., f som medfölja från föregående apparater.

Den tvättande ytan är 400 m2, motsvarande 20 m2 pr. 1 000 kbm. gas i dygnet.

Af kylare ( d = 2,2 och h=7,4 m.) finnes äfvenledes 1 för hvart apparatsystem. De arbeta två och två tillsammans, äro anordnade med yttre mantel och vattentuber af 3” rör, mellan hvilken gasen strömmar. Den kylande ytan är för hvar apparat 400 m2. För kylningen är motströmningsprincipen tillämpad. Den af-

, skilda tjäran ledes genom tjärbyttor till

|

I

separeringscisternen, och det förvärmda vattnet går till ångpannorna som matarevatten.

Samtliga dessa apparater äro förbundna med hvarandra med rörledningar på sådant sätt, att gasen från generatorns öfre eller undre del, hvilken som helst, kan ledas till karburatorns öfre del, sedan ned genom karburatorn till öfverhettarens undre del, upp genom öfverhettaren antingen till skorstenen eller till vattenlåset, därifrån genom skrubbern nedifrån och upp samt slutligen genom kylarna uppifrån och ned.

Koksen köres från kolgasverket i 1 m3 décauvillevagnar på en hög bro direkt in i en ofvan generatorerna

Fig. 3. Vy af generatornimtnet.

1

Källa: Internet Archive ·