Sida 492
176
TEKNISK TIDSKRIET
26 Dec. 1908
mensioner 6,6 X 3,3 m., men med en svag buktning af
betonväggarna samt med hörnen något afrundade för att gifva dem större styrka.
När betonsulan sålunda blifvit färdig, börjades insättandet af järnbalkarna. Å pl. 4 synes, att järnkonstruktionen utgöres af 8 st. lodräta följare, bestående af parvis hopsatta C -balkar samt för uppbärande af broar, gejdrar m. m. 7 st. horisontella plan af tvärbalkar, bestående af 4 st. I-balkar i hvarje plan.
Anledningen till att järnkonstruktion användes är att dels schaktets öfversta del är mycket torr och sålunda trästämplingar ej skulle kunnat äga bestånd länge och dels att det varit svårare säkert fästa trästämplingar i murverket. Nedanför detta i bergschaktet användas däremot trästämplingar.
Följarnas [^-balkar äro af tre olika längder, nämligen 11 meter i nedersta, 10 m. i mellersta och 11 m. i öfversta afdelningen.
Deras dimensioner äro:
i nedersta afdelningen . 300x100 mm.
i mellersta » . 260 x 90 »
i öfversta » . 220 x 80 »
Längderna hos I-balkarna äro tre, nämligen 3 300 mm. hos de närmast schaktets kortsidor belägna samt 4 500 mm. och 4 300 mm. hos de i schaktets midt placerade (se pl. 4).
I-balkarna hafva följande dimensioner :
i de 3 nedersta planen . 400x155 mm.
» » 2 mellersta » . 360 x 143 »
» » 2 öfversta » 320x131 »
När betonsulan blifvit färdig, börjades, som nämnts, uppsättandet af järnbalkarna. Först inlades då det nedersta planet I-balkar, och togos dessa så långa, att de skulle räcka genom murverket ända intill bergväggarna (se pl. 5). Därefter uppsattes den nedersta afdelningens följare jämte tillhörande tvärbalkar. Innan balkarna nedtogos i schaktet, voro alla hål för nitarna äfvensom behöfliga urhuggningar i flänsarna gjorda, så att i schaktet endast nitningen återstod.
När nedersta afdelningens balkar uppsatts och noga inlodats, vidtog själfva uppmurningen af slaggstensschaktet. För detta ändamål placerades en stor trämall, utvisande schaktets form, två meter öfver betonsulan och injusterades där noga. Murningen skedde sedan lätt efter lödning från mallen. Allt efter som murningen steg uppåt, hissades mallen före upp, tills muren blifvit tillräckligt hög för att kunna loda efter, då mallen borttogs.
Bakom slaggstensmuren betongöts till circa 2 meters höjd öfver betonsulan och armerades betonen här med sprintar och kablar såsom förut. I betonen användes dock nu större stenskärf i stället för makadam. Öfversidan af denna betongjutning gafs någon lutning för ledande af vattnet till ett i slaggstensmuren inmuradt afloppsrör. Närmast ofvanpå betonen lades groft skär samt däröfver ris och först därefter jordfyllning, så att vattnet lätt skulle komma fram utefter betonytan.
För fästande af följarna vid slaggstensmuren inmurades långa, tvärs genom murpelarna gående skrufbultar, gängade i ena ändan och försedda med ögla i den andra. Den gängade ändan fastskrufvades i balkflänsen, medan genom öglan på murens yttersida drogs en rälsbit, h varefter balken kunde fastspännas vid muren. För hvarje meter gjordes sådan fastskrufning af följarna (se pl. 6).
Slaggstensmuren gafs, som synes af ritningarna, nära ellipsform och förstärktes med 8 pelare, vid hvilka järnkonstruktionen fastades på sätt nyss beskrifvits. Murtjockleken togs de understa 8 meterna = 2 fot, de mellersta 14 meterna = iz/2 fot och de öfversta 8 meterna = 1 fot. Murskiftena angifvas å figg. 4 — 6, men det
Fig. 4.
Dg. 5-
Fig. 6.
Källa: Internet Archive ·
