Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift

Originalsida 493
Originalsida 493
Originalsida 492
Originalsida 493
492–493

Sida 493

:6 Dec. 1908

KEMI OCH BERGSVETENSKAP

i77

>ör anmärkas, att stenarna i murpelarna delvis placerats >å annat sätt än ritningarna antyda.

Till murningen användes dels järnslaggtegel från Högors bruk i Västerås län och dels kopparslaggtegel från itora Kopparbergs Bergslags A. -B. i Falun. Slaggtegellimensionerna voro 1 2" x 1 2" x 24", 12' x 12' x 18" och )" X 9” X 1 8'' och åtgingo omkring 11 000 st., oberäkladt bräckaget.

Å slaggteglen anställdes hållfasthetsprof å Tekn. Hög- , kolans Materialprofningsanstalt, hvarvid följande resultat

'rhöllos :

Järnslaggtegel . i2"x i2"X24" 112,5 — 285,3

Järnslaggtegel . 9" X 9"Xi8" 118,9 — 222,2

Kopparslaggtegel . 9” X 9"xi8" 396,7 — 400,0

Trots att järnslaggteglen såsom sådana voro af god cvalitet, voro de dock tydligen vida underlägsna kopparilaggteglen. De senare äro därför att föredraga vid bygg - lader som denna. Dessutom äro de tack vare sin stora ;tyrka och fasthet bättre att handtera, ehuru de äro något yngre. Ej heller ställa sig kopparslaggteglen dyrare under Örutsättning af lika fraktkostnader.

Till jämförelse med ofvannämnda hållfasthetssiffror .ill jag nämna, att å samma profningsanstalt liknande jrof gjordes å ett flertal betonkuber i blandningsförhålandet 1:5:7 (i vikt räknadt). Kuberna götos med 25 :m:s sida, och till materialier användes Lommacement ;amt makadam och sand af olika slag. Den största hållfastheten, 74,2 — 89,1 kg./cm.2, visade sig de kuber hafva, som gjutits af sand och granitmakadam af det slag, som invändes vid betonarbeten i Stockholm.

Jag återgår nu till murningen. Slaggteglen inmurades i cementbruk i blandning x d. cement och 3 d. sand. \llteftersom murningen steg uppåt, fylldes mellan den- ,amma och de gamla timmerväggarna, af hvilka intet uinde återvinnas, med den förut ur schaktet uppfordrade orden, som hårdt stampades. Rätt stor svårighet vålla- ■ des af korstimringarna, hvilka ju måste tagas bort under jppmurningen, men därmed riskerades älven, att timmerväggarna skulle brista. För att hindra detta lät man vanligen stämplingen sitta kvar så länge, att tva eller tre flaggstensskift uppmurats på ömse sidor om densamma, ivarjämte fylldes och stampades till samma höjd mellan nuren och väggtimringen, hvilken senare alltså stöddes i if mur och fyllning på båda sidor om stämplingen, som j då utan större risk kunde tagas bort. Dock kunde ej indvikas, att afsevärda sättningar i timringen härvid då xch då inträffade. Det hela aflöpte emellertid utan olyckor.

Så snart murningen sålunda började nalkas ölre ändan if en afdelning järnbalkar, uppsattes närmast öfre afdelxing, så att denna var insatt och justerad, innan murungen nådde den.

Utvändigt rappades muren helt och hållet med ett :umstjockt lager af cementbruk för att utestänga vattnet. På vissa ställen såsom vid mera vattenförande sandlager gjordes i fyllningen bakom muren kanaler af gröfre skär och ris för vattnets framledande till afloppsrör i muren.

Vattenuppfordringen skedde under afsänkningen med unna, eftersom tillflödet ej var så synnerligen starkt, men >edan afsänkningen afslutats, insattes en elektromotorpump if Zeta-typ, som således tjänstgjorde under gjutnings- och 1 murningsperioden.

För själfva murningsarbetet användes en i de förut uppsatta tvärbalkarna hängande träställning.

Af materialierna nedfirades slaggsten och annan sten medelst en elektrisk haspel, hvilken förut användts för berg- och jorduppfordringen. Cementbruk och jord för fyllningen däremot nedstörtades genom särskilda trätrummor till arbetsplatsen.

Arbetspersonalen var:

Under schaktets afsänkning genom jord:

1 förman 90 kr. pr månad.

4 jordschaktare 3,50 — 4 kr. pr dag i form af div. beting.

x mottagare 75 kr. pr månad.

1 haspelspelare 2 kr. pr dag.

3 gruf byggare, 1 bas å 42 öre och 2 byggare ä 39 och 34 öre resp. pr timme. Dessa hade dock ej ständig sysselsättning i schaktet.

Denna afsänkning pågick vissa tider med 2 -dubbla skift, då 8 jordschaktare och 2 haspelspelare användes.

Under schaktets afsänkning i berg:

1 skjutare 85 kr. pr mån. + 5 kr. pr sänkmeter.

2 maskinborrare 1 kr. pr borrmeter, dagsförtjänst 4,3© — 4,50 kr. Sänkningsbeting, se nedan.

4 lastare 35 öre pr ton, 3,50 kr. pr dag för skrotning, 35 öre pr tim. för brytning. Dagsförtjänst 3,50 — 4 kr. Borrare och lastare delade ett sänkningsbeting, som varierade mellan 25 och 50 kr. pr sänkmeter, allt efter schaktets dimensioner.

1 mottagare å lafven 75 kr. pr månad.

1 haspelspelare 2 kr. pr dag.

Under schaktets uppmurning :

1 byggmästare 140 kr. pr månad.

2 murare, som erhöllo 950 kr. för hela slaggstensmurningen samt fri handtlangning och fria ställningar enligt särskildt kontrakt.

I

mottagare å lafven .

28

öre

pr

tim., dagsförtj. 2,80

I

d:o i schaktet .

3°

»

»

» » 3.—

2

slaggstenslastare i dagen

32

»

»

» » 3>20

2

brukblandare .

3°

» » 3. —

I

sandtvättare .

26

»

»

» » 2,60

I

haspelspelare .

20

»

»

» » 2, —

4

framskaffare af jord

4 man för fyllning °<* I I5_Mtjkr pr m_. ‘ stampning afjord bakom slaggstensmuren... ,

3 grufbyggare lika som ofvan.

Arbetstiden var under afsänkningen 8 timmar, under murningen och fyllningen däremot 10 timmar med undantag för grufbyggarna, som hela tiden hade 9 timmars arbetsdag, allt nettotid. Den kortare arbetstiden under afsänkningen kom sig af detta arbetes hänförande till grutarbete under jord.

Efter två och ett halft års arbete var det hela färdigt i midten af år 1907. Schaktet skulle visserligen kunnat ha fullbordats vida fortare, om man velat torcera arbetet, men då detta ej var af nöden, ansags bättre undvika forcering med åtföljande högre kostnader och möjligen mindre samvetsgrant utförande.

Nu har ytterligare ett och halft år passerat, sedan byggnaden blef färdig, men hafva ännu icke nagra förändringar, såsom sättningar, sprickor o. d. kunnat upptäckas.

Källa: Internet Archive ·