Sida 309
TEKNISK TIDSKRIFT
T R ETTI O ÄTTO NDE ÅR GÅ N GE N
AFDELNINGEN
FÖR
KEMI och BERGSVETENSKAP
Redaktörer: G. H. HULTMAN och K. A. Z/ALLROTH
Stockholm 1907.
Ccntraltryokerlet.
Haft. i
Afd. för Kemi och Bergsvetenskap
utkommer fjärde lördagen i hvarje månad. Prenumerationspris, incl. postp., 6 kr. pr år.
25 Jan.
Meddelanden i Kemi sändas till Ingeniör G. H. Hultman, Värtan (R. T. 29 51, A. T. 74 26), i Bergsvetenskap till Kontrolldirektör K. A. Wallroth, Kungl. Myntet (R.T. 37 04).
1908
t
MANNE SIEURIN.
Lyckan själf, Fortuna, är en gudinna och såsom sådan f oförgänglig natur, men det är ingen erfarenhet från i år, att de nådevedermälen hon ger åt människorna äro varaktiga och ofta till synes nyckfulla. Vi få alltså nöja ss äfven i bästa fall med en relativ lycka, ty vi få mäta llt med detta jordelifvets mått. Vi böra sålunda ej belaga oss öfver, att ungdomen flyr, att skönheten går sin äg, om båda hafva varat så länge, de enligt naturens lagar 'öra räcka, men det torde vara tillåtet att klaga öfver lotigheter, som hindra utvecklingen af goda naturanlag, fver en ungdom, som i förtid af bry tes af en mera framkriden ålders lidanden, öfver dödens ankomst, då lifvet nnu ger rika framtidshopp. Sådana lifvets, som vi tycka, rymheter och olyckor nära emellertid hos oss mer än lågot annat förhoppningen om,
»att bättre ett lif än det jordiska finns,
fast i dunkel det höljs, ja i mörker och natt.»
Vi hafva erinrat oss dessa gamla sanningar därför, tt den man,, öfver hvars nanm här ofvan korset står, yntes vida öfver mängden äga både yttre och inre beingelser för ett lyckligt lif. Där var til i hans yttre och stämning i hans are väsen. Han hade ett finkänsligt inne, en nobel karaktär. Han var änfast och ordfast, flärdlös och förynt. Han hade därtill denna sällvnta förening af handlingskraft och älvilja, som säkrast betingar framgång praktiska värf, och han var kommen >å sin rätta plats i lifvet. Hvad kunde aan ej hafva väntat af en sådan man,
>m hans lifstid blifvit lång! Nu stod ian i sin fulla utveckling, hade ännu ångt till middagshöjden i lifvet, då ian i sitt trettioandra lefnadsår sköriades af döden. Där var i själfva erket för mycken dager i taflan, lär fattades skuggor. Naturen hade , unnit, att hon varit för frikostig och lärför tog hon bort ifrån oss sin gåfva.
; Sven Manne Sieurin föddes i [ 'alun den 13 dec. 1875. Hans
föräldrar voro bergsingeniören därstädes J. E. Sieurin och hans maka Svea Kardell. Båda föräldrarna äro döda. Såsom närmast sörjande har han efterlämnadt många syskon, däribland ingeniören vid Höganäs — Billesholmsverkens keramiska afdelning, Emil Sieurin.
Efter att ha genomgått Falu läroverk blef han student därstädes 1894. Han gjorde sedan, hvad vi tro alla studenter borde göra, som ämna ägna sig åt teknisk verksamhet. Innan han började sina tekniska studier, praktiserade han ett helt år som arbetare. Det i många hänseenden abnorma i situationen hos en yngling under de sista årens elementarstudier, hvilka med eller mot hans vilja lätt blifva non vitae sed scolae, kräfva med nödvändighet en kompensering genom en längre tids yttre kroppsarbete i den direkta nyttans tjänst. Därigenom återföres han till verklighetens värld, ty skolan, den högre för öfrigt lika väl som den lägre, kan i likhet med teatern endast föreställa världen. Liksom det är en stor skillnad på lifvet inom och utom scenen, så är det ock inom och utom skolan. En skola är nödvändig, en god skola är i
hög grad gagnande, men den får endast uppfattas såsom en förberedelse till lifvets skola, den bör därför ej vara så länge i taget, att eleven glömmer lifvets verkligheter.
Sieurin praktiserade vid Waernska pappersbruken Katrinefors och Långed år 1894 — 95. Där inhämtade han ock grunderna af sulfitcellulosatillverkningen, dels under numera aflidne ingeniör Asker, dels möjligen ock under Cedergrens ledning. Efter att därpå ha genomgått kemiska afdelningen af Tekniska Högskolan utexaminerades han därifrån år 1898.
Sieurin hade mycket goda kunskaper i sitt fack redan då han lämnade Högskolan, så att han om edelbart därefter fick förtroendet att leda den vid Liälfven i sydvästliga Dala ma nybyggda sulfitfabriken Fredriksberg, tillhörande Gravendals aktiebolag. Detta för
MANNE SIEURIN.
Källa: Internet Archive ·
