Sida 390
74
TEKNISK TIDSKRIFT
27 Juni 190?
ett besök på de större produktionsplatserna åtskilligt af intresse, och vill jag i det följande i korthet beskrifva de metoder, som vid Lake Superior, Bnt/e, Bingham och Clifton komma till användning för att af den brutna malmen framställa metallisk koppar.
1. Lake Superior distriktet.
Grufvorna vid Lake Superior äro belägna på Keweenaw halfön inom Keweenaw, Houghton och Ontonagon County af staten Michigan, och kopparn förekommer här, som bekant, i form af gedigen koppar.
Chippewaindianerna, som förr lefde på södra stranden af Lake Superior, kände till förekomsten ifråga, och man vet, att kopparn fördes i form af smycken ända ned mot Mexico. Däremot begagnades den ej till verktyg. De hvita nybyggarna fingo kännedom om förekomsten i början af iy:de århundradet genom franska jesuiter, men först 1846 började någon produktion af betydenhet, hvarefter den har fortgått med ständig stegring.
Som exempel på de resultat, som här uppnåtts, kan nämnas, att Calumet and Hecla grufvorna, som ägas af the Calumet & Hecla Mining Co., hvilket organiserades 1871 med ett kapital af 2^2 millioner dollars, hafva (enligt the copper handbook) lämnat i utdelningar till den 31 dec. 1905 $ 9 2 850 000. Utdelningen för 1905 var fem millioner dollars.
Malmens kopparhalt uppgår vid Calumet & Hecla till c:a 3 %, men från andra grufvor förarbetas malm med ned till 0,75 _% Cu och möjligen därunder.
Förfaringssättet vid malmens förarbetande är i korthet följande:
Malmen krossas i ångstampverk, som hafva en krossningskapacitet af ända till 700 ton pr stamp och dygn, till i allmänhet 1 5 mm:s korn, hvarvid de stora koppärklumparna genom en särskild anordning aflägsnas ur stampverket.
Den krossade malmen anrikas på ett system af sättmaskiner, skakbord och rundhärdar till c:a 75 % Cu.
Den sålunda erhållna kopparn nedsmältes vid hyttorna i flamugnar, hvarefter, sedan slaggen afdragits, kopparn garas på vanligt sätt medelst blästerluft. Den kopparoxidul, som därvid bildats, återföres till koppar genom att i kopparbadet införa färska trädstammar, s. k. polning.
a. Anrikningsverken.
Anrikningsverken ligga i allmänhet på afsevärdt afstånd från grufvorna, antingen vid Lake Superior eller Portage Lake. Verkens vattenförbrukning är nämligen kolossalt stor; på hvarje ton malm, som genomgår verket, åtgå c:a 30 ton vatten, och detta nödvändiggör verkens anläggande vid större vattendrag.
Anordningen af maskinerna för ett stampverk vid Champion mill, hvilken motsvarar den ungefärliga anordningen vid de flesta verken, synes af följande skema.
Skema.
I Malmfickor, till II.
II Ångstampverk, 5/g" i sållplåten, till III.
III 2 st. tromlar, 1/4" hål.
a) 5/s" tiU Vi" gods, till IV.
b) < Vi" g°ds> tiU V-
IV 2 st. tvårummiga sättmaskiner.
a) S/ig.
b) Mellanprodukt, genom valsverk till III.
c) Affall, ut i sjön.
V 2 st. s. k. Lake Superior — separatorer (vatten sorterare).
a) 4 st. kornstorlekar från hvarje (== 8 sorter), till VI
b) Fint (slam), till VII.
VI 4 st. dubbla enrummiga sättmaskiner ( = 8 st. enkla i bredd och 3 rader med hvarje rad lägre äi närmast föregående; alltså bildande 8 rade sättmaskiner med 3 rum i hvarje rad.
a) S/ig.
b) Mellanprodukt, genom Chilekvarn till V ; går
en del verk till särskilda system af sättmaskiner
c) »Hutch», finkorn, som genomgå sättmaskinssållen
till VIII.
d) Affall, ut i sjön.
VII Genom spetslådor till 6 st. Overstrom-bord.
a) Shg.
b) Mellanprodukt, till IX.
c) Affall, ut i sjön.
VIII 4 st. Wilfleybord.
a) S/ig.
b) Mellanprodukt, till IX.
c) Affall, ut i sjön.
IX 1 st. Wilfleybord.
a) S/ig.
b) Affall, ut i sjön.
De sättmaskiner, som användas, äro uteslutande byggd, af järn och vanligen enrummiga, med flera maskiner ställd; efter hvarandra. Rörelsen är oftast så anordnad, att kolf vens nedslag sker hastigare än uppgåendet. Detta åstad koms förr vanligen medelst fjädrar som t. ex. på Col loms maskin. Emellertid har man nu i allmänhet öfver gifvit fjädrarna och gör bruk af en mekanism, som lä härleda sig från Withworth. Konstruktionen torde omedel bart framgå af fig. 1. Att axelns hastighet varierar bero på den (i skifvan) fasta pinnens (se fig. 1) olika afstånc från axelns centrum från ögonblick till ögonblick. Vic
Källa: Internet Archive ·
