Sida 389
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
73
i
' 27 Juni
1 908
regenerationsgolfvet öfver kistorna. Härifrån sker fyllningen med ny eller regenererad massa genom vridbara plåtrör,
- st. för livar kista.
Stationsmä iaren är en s. k. torrmätare af Thorp’s konstruktion. Den utgöres i princip af ett vinghjul med vertikal axel, förbundet med ett visarverk. Gasen träffar de snedt ställda vingarna och sätter därvid hjulet i rörelse. Mätaren har en höjd af 2,25 m. och en diameter af 1,8 au. och är afsedd att mäta kvantiteter mellan 6 000 och 60 000 kbm. pr dygn.
Gas/edningarna utgöras af 500 mm. rör. Hastigheten vid full drift blir alltså 3,5 m. pr sek.
Blandningen med kolgasen sker senast omedelbart efter mätaren i den gemensamma ledningen till gasklockorna. För att erhålla bättre blandning kan man dock låta denna ske redan i reningskistorna. Så arbetas också f. n. vid Värtagasverket.
Igångsättning af verket. Sedan en fyr blifvit gjord i generatorn på vanligt sätt och koks i tillräcklig mängd nedsläppts i densamma, påsläppes blästern, till en början helt varligt, sedan för fullt. Efter 5 ä 10 minuters blås ning söker man tända karburatorn genom att ett kort ögonblick öppna dess blästerventil. Sedan karburatorn tändt sig och blåsningen fortgått ännu ett par minuter, strypes generatorns bläster nästan fullständigt och ånga påsläppes, hvarefter blästern helt stänges. Efter 2 ä 3 minuters gasning påsläppes blästern ånyo, till en början svagt, och sedan ångan stängts, för fullt, hvarefter en blåsningsperiod af 5 — 6 minuter börjar. Efter ännu ett par blåsnings- och gasningsperioder kan öfverhettaren tändas, och sedan alla apparater fått full värme, kan man stänga alla blästerventiler, draga på ångan samt omedelbart därefter stänga klaffventilen på öfverhettarens tak, som under påblåsningstiden släppt ut de afgående gaserna i det fria. Oljeventilerna öppnas därpå, och gasningen har tagit sin början. Den fortgår utan ändring i 4 minuter, då den bestämda oljemängden skall ha passerat mätaren, hvarpa mätarens ventil stänges. Oljeventilen vid karburatorn stänges 1 minut senare- Efter ytterligare 1 minut är gasningsperioden slut, då ångventilen stänges och generatorns blästerventil omedelbart öppnas. Härpå öppnas öfverhettarens toppventil och karburatorns blästerventil. Blasningsperioden varar 2 minuter, hvarefter i samma ordning som förut gasningsperioden vidtager. För vissa råoljor har det visat sig nödvändigt att förlänga blåsningen med 1 minut för att förbränna på karburatorns tegelstapel afsatt ' grafit. I generatorn inblåses vanligen ångan under rosten, men hvar 3 ä 4 period sker omkastning af ventilerna,
|
l
som utföres från manövergolfvet i ett enda grepp, och ångan får under 1 period eller kortare verka uppifrån och ned för att mera fullständigt nyttja ut generatorns värme. För hvar 3 å 4 period sker också påfyllning af generatorn med koks, och slaggning äger rum 1 gång hvar 8 timme.
Profningsresultat. Vid afprofning af det första apparatsystemet i december 1906 erhöllos följande resultat:
Oljekarburerad gas
Blå
t;as
Profvets längd . timmar 24 8
Tillverkad gas, red. till 4-15° och
760 mm . kbm 28161
Gasens ljusstyrka i Carpenters
brännare . hefnerljus 20,2
Gasens kolsyrehalt . % 4.5
Gasens kalorimetriska värmevärde kal. 4 860 Gasens effektiva d:o » 4 5 00
Förbrukad koks pr xoo kbm. gas kg. 57,2
» » askfri och torr... » 39,6
Förbrukad olja pr 100 kbm. gas
(amerikansk gasberedningsolja) liter 37,8
Några gasanalyser hafva i medeltal visat följande sam mansättning af den renade gasen.
8 100
5.o
2 770 2 510 59>i 44>i
Oljekarbu-
Blå
rerad gas
gas
Kolsyra .
% 3’ 2
4-2
Koloxid .
» 33»°
37 1
Väte .
» 36,6
45.7
Metan .
» 9,9
—
Andra kolväten..
» 8,6
2,2
Kväfve, rest .
» 8,7
10,8
Eg. vikt .
» 0,69
0,60
Byggnadsdata.
Utvidgningen,
som kostat
inemot 1
kronor, påbörjades
sommaren
1905. I
november
> sattes de två
första systemen i gång.
och sedan
n af detta år är
hela
anläggningen fullt färdig. Pia-
nen har uppgjorts af öfveringeniör Ad. Ahlsell med biträde af major Fr. Enblom. Byggnadschef har varit löjtnant R. Blomqvist. Apparaterna för gasens tillverkning ha levererats genom Humphreys & Glasgow, London, ångpanneanläggningen af Munktells, Eskilsktuna, utjämningsklockan af Göteborgs Mek. Verkstad, exhaustrarna af Bryan, Donkin & Clench, London & Chesterfield, kistorna af Sam. Cutler, Millwall-London, stationsmätaren af Rotary Meter C:y Ltd, Manchester, och oljecisternerna af Bergsunds Mek. Verkstad.
KOPPARFRAMSTÄLLNINGSMETODER I NÅGRA AF DE STÖRRE KOPPARDI STRIK TEN 1
NORDAMERIKAS FÖRENTA STATER.
Af Gu st.
Af världens kopparproduktion, som under år 1906 l| belöpte sig till 736 700 ton, kommer pa Nordamerika 501411 ton eller 68 %\ Nordamerikas Förenta Stater producerade ensamt ej mindre än 417 4 1 1 ton eller 5 7 % .
■ Af det öfriga komma omkring 60 000 ton på Mexico och - 24 000 ton på Canada.
De största kopparproducerande distrikten äro: Butte distriktet i Montana, Lake Supenor distriktet i Michigan pa
I
G. Bring.
södra stranden af Lake Superior, Bingham distriktet i närheten af Salt Lake City, Utah, Mt. Shasta i Shasta County i norra Californien och slutligen Clifton-Morenzi distriktet samt Globe och Bisbee i Arizona.
I Canada produceras koppar i Sudbury distriktet, och i Mexico hafva vi Cananea-Nacozari, Aguas ( alientes, Alonterey och San Louis Potosi.
Då produktionen sker i mycket stor skala, erbjuder
1
I
Källa: Internet Archive ·
