Sida 408
92
TEKNISK TIDSKRIFT
2 2 Aug. I90
Tab. 7.
Analys af vattnet i Storsjön åren 1905, 1906 oeh 1907. Syrebestämning enligt Winklers metod. Fiskeriintendenten Arwidsson.
cm.3 syre pr liter
N:r
Plats
3% °5 temp. 230
16/8 06 temp. 180
Y* °7 temp. 20
I
Midt i utloppet vid Gafvelhyttan i Storsjöns nivå, 0,75 m. under ytan
2,03
2,29
1 .52
2
Nära Norbyggevikens östra strand ungefär 400 m.- från utloppet vid Gafvelhyttan, 2 m. under ytan
1 ,62
1 ,82
2, 49
3
Medium af öfriga bestämningar på olika ställen af Storsjön, som föga afvika från hvarandra
4.97
4,26
4 ,72
Af analyserna framgår, att Storsjöns vatten med undantag af dess västliga del, Norbyggeviken, städse är vida bättre än Hammarbyans vatten. Beräknas syrehalten i procent af den mängd, som skulle finnas vid full mättning, förde Storsjön, utom Norbyggeviken, vid anförda tider 1905 ett till cirka 80 %, 1906 ett till 63 % och 1907 ed till 47 % luftsyremättadt vatten.
1894, så att redan J/2 km. nedanför fabriken syrehalten har sjunkit till denna siffra. \"id ovanligt högt vattenstånd åter är vattnet i hela åns längd fullkomligt tadelfritt. I Storsjön synes vattnet vara tämligen konstant, ungefär s/4 mättadt, och befinner sig tydligen då i det tertiära stadiet af själfreningsprocessen. I västliga delar åter af sjön eller Norrbyggeviken råder kroniskt det farliga sekundära stadiet, i det syrehalten håller sig nere vid den kritiska punkten.
Klart är ock att vid normalt vattenstånd, äfven med anlitande af dammar, vattnet i ån och den västliga delen af sjön aldrig kan vara godt med så stor produktion hos fabriken. Ar den förut anförda regeln riktig, bör nämligen vid en produktion af 2 1 000 t. massa ån normalt föra minst 9,3 m.3 vatten, om resultatet skall vara någorlunda tillfredställande, då den i själfva verket för knappa 6 m.3 i medeltal.
Ostanfors sulfitfabrik började sin verksamhet hösten
1895. Den är byggd vid Forsån, där denna utmynnar i västra stranden af Forssjön, en sjö med cirka lj. km.2 yta och ett djup af högst 8 m. Söderut fortsätter Dikaån, som bildar tvänne små sjöar, Dikasjön och Bollsjön, hvib ken senare utmynnar i Dalälfvens utvidgning Bässingen-Bägge dessa sjöar äro betydligt grundare än Forssjön. Vid högre vattenstånd öfversvämmas de lågsluttande stränderna emellan Forssjön och Dikasjön. Lutningen mot Dalälfven är ringa, så att understundom den senares vatten uppstiger ända till Forssjön. Vid normalt vattenstånd finnes ett litet vattenfall vid Dika kvarn. Afståndet från Östanfors till Dalälfven är I/2 mil.
Enligt förut anförda beräkningar utgör medelvattenmängden i Forsån cirka 1,2 m.3 pr sekund.
Sedan fabriken börjat sin verksamhet kommo snart nog olägenheter af fabriksafifallets utsläppande i sjön. År 1896 gräfdes en liten damm, genom hvilken sedan både lut och tvättvatten passerade före utträdet i sjön. Emellertid framkommo klagomål från strandägarne på grund af dålig lukt och vattnets oduglighet för kreaturen samt fiskens utrotande. För att fördela lutens utströmning på en längre
tid samt för att lufta densamma byggdes tvänne dammar afsedda att mottaga lut och spolvatten från kokarna Hösten 1900 tillkommo ytterligare tvänne dammar, genon h vilka och den först anlagda det öfriga affallsvattnet passerade närmast för afsättning af fiber.
Sommaren 1901 var nederbörden ovanligt låg (o,2 m.3 pr sek.). Äfven uteblef detta år de vanligen förekom mande stora höst- och vårflödena. Följden blef, att sär deles svåra förhållanden inträffade. Vattnet blef fullkorn; ligt odugligt för kreatur och till hushållsändamål. Fiskeij dog och tidtals uppträdde äfven en svårartad stank. P, mitt förslag byggdes i slutet afår 1902 en stor damm, rym mande cirka 2 800 m.3, afsedd att vid lågt vatten mottag; den själfrunna luten från kokarna (cirka 1/i af all affalb lut) för att vid inträffande högre vattenstånd åter efte hand utmata densamma i ån.
Den 13 okt. 1897 gjordes den första undersökningei pa vattnet. Vattenmängden var då antagligen öfver dei normala.
Tab. 8.
Analys af vatttiet i Forsån den 13 oktober 1897. Vattenmängd något öfver normal.
N:r
Plats
Djup
meter
Tem¬
pera¬
tur
Syre
i
cm.3
Kväfve
i
cm.3
Kolsyra i cm.8
1
An före fabriken
1 .2
6°
6,86
16,39
0,94
2
Midt för utloppet från
fabriken
1 .7
5.9°
0,29
1 6,00
5, ‘3
1 J
Midt för utloppet från
fabriken
5.7
- O
5 >9
O , OO
16,56
6,04
4
Midt för Lugnet
0,3
6°
0,61
16,83
5,37
5
4,7
6°
0,19
1 6,n
5.!°
6
Vid bron till Lilla Uicka
1 ,5
6,8°
0,35
15,70
5,6*
7
Omedelbart ofvanf. Dicka
kvarn
I
6,8°
0,62
16,14
2,51
8
Omedelbart efter Dicka
kvarn. . .
9
Omedelbart före åns ut-
lopp i Dalälfven 5 km.
från fabriken
.
°,3
6°
3, *9
19,60
1 1 ,09
Såsom häraf framgår var vattnet särdeles dåligt. Efter det torra året 1901 hade åter normala nederbördsförhållanden inträdt.
Tab. 9.
Undersökning af vattnet 1 Forsån den 27 oktober 1902. Analysnumren äro desamma som i tab. 7. Vattenmängd normal.
N:r
Djup
i
meter
Tem¬
peratur
Syre
i
cm.3
Kväfve
i
cm.3
Kolsyra
.
1
cm.3
1
1,2
6°
7,59
I S , 88
2
1 ,7
6°
5>x3
17,83
4,46
3
5,7
6°
3,87
17,68
8,15
4
0,3
6°
5,io
17,40
4,53
5
4,7
6°
3,89
17,59
5,62
6
1,5
6°
2,32
17,84
7,69
7
1
6°
1 ,96
17,64
7,°3
8
0,3
6°
2,19
17,36
7,o6
9
0,3
6°
5,99
• 7 ,95
3,33
Man finner häraf, att vattnet blir efterhand som det framflyter sämre och sämre, dock har det ännu vid Dikakvarn kvar 2 cm.3 syre. Vattnet var sålunda vid detta
Källa: Internet Archive ·
