Sida 406
9o
TEKNISK TIDSKRIFT
höjden är ungefär 154 m. Nederbörden har uppskattats ur de nära eller inom området belägna stationerna:
Gysinge, Stjärnsund, Korså, Falun och Humlebacken, hvilka för perioden 1894 — 1904 haft följande medelvärden å nederbörden:
Gysinge 500 mm. Falun 560 mm.
Stjärnsund 590 » Humlebacken 580 »
Korså 600 »
Dessa stationers medelnederbörd är 565 mm., de äro belägna å en medelhöjd af 130 m. Tages då hänsyn till att områdets medelhöjd är 154 m. och inflytandet af höjden å nederbörden är 60 mm. per 100 m, fås en medelnederbörd af 580 mm. Afrinningsprocenten bör näppeligen afvika väsentligt från den för Svärdsjöån funna eller 54 % . Med detta värde å denna faktor blir afrinnande vattenmängden = 3 1 o mm. eller 6,4 m.3/sek.
Antas a till 60 och 40 % , fås
vm = ~i, 2 m.3/sek. och 4,7 m.3/sek. resp.
Antas afdunstningen från sjöytorna fortfarande = 500 mm., från det öfriga landet = 250 mm. (till följd af den lägre nederbörden), blir afdunstningen sammanlagdt 280 mm. och afrinningen = 300 mm. = 6,2 m.3/sek., motsvarande 9,2 sekundliter pr km.2.
Af det nu anförda torde den slutsatsen kunna dragas, att afrinningen är ungefär 6 m.3/sek och säkert är större än 5 m.3/sek.
3. Garpenbergsån vid Fors. Områdets areal är c:a 120 km.*, hvaraf c:a 9 km.2 upptagas af sjöar. Medelhöjden är ungefär 161 rn. Nederbörden har uppskattats ur de nära belägna stationerna Stjernsund, By, Bjurfors och Mossgrufvan, hvilka för perioden 1880 — 1894 haft följande medelvärden å nederbörden per år:
Stjernsund 553 mm. Bjurfors 579 mm.
By 555 » Mossgrufvan 590 »
Dessa stationers medelnederbörd är 569 mm., de äro belägna å en medelhöjd af 119 m. Tages då hänsyn till, att områdets medelhöjd är 16 r m. och inflytande at höjden å nederbörden är 32 mm. pr 100 m., fås en medelnederbörd af 582 mm. Med afrinningsprocenten 54 % erhålles afrinnande vattenmängden = 3 1 4 mm. eller 1,19 m.3/sek.
Antas a till resp. 65 och 45 % , fås
vattenmängden = 1,44 och 1,00 resp.
Antas afdunstningen från sjöytorna fortfarande 500 mm., från det öfriga landet 250 mm., blir afdunstningen sammanlagdt 269 mm. och afrinningen 313 mm. eller 1,19 m.3/sek., motsvarande 9,9 sek. liter pr km.*.
Af det nu anförda torde den slutsatsen kunna dragas, att afrinningen är ungefär 1,2 m.3/sek.
XIV. Undersökning rörande behöfligheten af kontinuerlig utströmning af sulfitaffallsluten i större älfvar.
Härtill valdes Mackmyra sulfitfabrik, belägen vid Gafleån emellan Storsjön och Gefle. Älfven för här ungefär dubbelt så mycket vatten som vid Hammarby eller c:a 12 m.3/sek. Då årstillverkningen utgör c:a 14000 ton, kan man på förhand antaga, att vattnet i älfven ej skulle taga någon väsentlig skada af affallsluten därifrån, helst gynnsamma naturförhållanden föreligga. Analyser från innevarande äfvensom förlidet år vjsa ock, att vattnet är nästan lika syrerikt nedanför fabriken som ofvanför.
Luten utsläppes emellertid diskontinuerligt 4 gånger pr dygn, men så, att densamma omedelbart blandas med
22 Aug. 190
Tab. 2.
Analys af Gafleäns vatten vid Mackmyra den 22 juli igoå
B. Segerfelt.
N :r
Plats
Tem¬
peratur
Syre
cm.3
Pr 1.
I
Storsjön vid Forsbacka bruk
20°
5-9»
2
Strax nedanför forsarna vid Mackmyra sul-
fitfabrik
»
6 - 27!
-i
50 ra. från lutrörets utlopp, pågående tapp-
ning .
>
2,oO
4
Ivarsbron :
a. före tappningen
5. fy
b. tappning pågått */4 tim.
5,4*
c. efter tappningens slut
t
2,05
5
350 m. från Ivarsbron, ej tappning
5 '8?
6
Bron vid Gadö filfabrik:
a. före tappningen
»
5.7c
b. efter tappningens slut
»
3,88
7
Bäck bro, ej tappning
»
Gr»
to
-ii _
8
Gustafsbro vid Gefle
T>
5.58
turbinvattnet. Genom att efter en dylik tömning ] samma punkt göra syrebestämningar ett stycke nedåt äl ven kunde en mycket tydlig, men öfvergående depressic af syrehalten i vattnet iakttagas. Det är alltså tydlig att för hvarje gång luten uttappas går så att säga en vå syrefattigt vatten nedåt älfven, h vilket vatten kan tänk genomlöpa det skadliga sekundära stadiet, innan det bla das med det öfriga älfvattnet. En kontinuerlig utvattnir af sulfitluten bör sålunda städse ske, äfven dä en fabr ligger vid en större älf
Torrsubstansen pr liter var vid Storsjöns inlopp Gafleån 108 mg. pr liter, men vid Gustafsbro vid Get endast 83 mg. pr liter. I stället för ökning har sålunc här minskning skett. Äldre bestämningar angifva de samma.
XV. Anordningar vidtagna af sulfitfabrikerna Hammarb;
Fors och Fredriksberg för att motverka det skadliga inflytandet af deras affallslutar på vattnet i för= biflytande vattendrag.
Hammarby sidfitfabrik är belägen i Ofvansjö sockei Gefleborgs län, vid Hammarbyån cirka 3 km., innan dei samma vid Gafvelhyttan utfaller i Storsjön. Den vt länge Sveriges största sulfitfabrik med en årstillverkninj som under de sista åren uppgått till cirka 21 000 to lufttorr sulfit. År 1893 inkommo till Konungens Befal ningshafvande klagomål från strandägare vid Hammarby och vid Storsjön öfver vattnets usla beskaffenhet och de skada, som däraf vållades fisket. Tillverkningen var d cirka 10,000 ton torr starkmassa pr år, alstrad med kokare å 150 m.3.
Närmast på grund af nämnda klagomål utförde ja undersökningar på ort och ställe under februari månad ål 1894, hvilka dock ej blefvo så utförliga som ämnadt vai på grund däraf att fabriken förstördes genom eldsvåd på våren samma år, men en under sommaren ånyo upp förd fabrik kunde sättas i gång redan följande septembei
Vattenmängden utgör såsom redan anfördt 5 — 6 m. pr sek. i medeltal. Vid Gafvelhyttan bildar ån ett vat tenfall omedelbart, innan densamma utfaller i Storsjön; Emellan Hammarby och Gafvelhyttan flyter ån lugnt.
Källa: Internet Archive ·
