Sida 358
48
TEKNISK TIDSKRIFT
25 April 1908
regleras i hela kolningsapparaten. Trycket mätes med en vattenmanometer (//), anbragt öfver kylaren (g). Denna manometer visar’’ trycket i retorten. En likartad manometer visar trycket i plåtbehållaren (///). Däri mätes äfven temperaturen med en termometer. Om så lufttrycket är afläst, finnas alla faktorer för att beräknä gasens volym vid o° och 760 mm:s tryck, då det utrunna vattnets volym uppmätes i en mätcylinder.
Vid kolningarna fylldes retorten med c:a 1 kg. cellulosa i briketUorm. Briketteringen utfördes i hydraulisk press, och varierade briketternas specifika vikt mellan 1,2 — U4-
Kolningsförloppet ägde rum på i hufvudsak följande sätt. Under de fyra ä fem första timmarna stegrades innertemperaturen tack vare upphettningen uppemot 270°. Yttertemperaturen inreglerades, så att den vid den nu följande egentliga kolningen var konstant. Under en å två timmar ägde torrdestillationen till större delen rum, hvarunder det mesta af de flytande och gasformiga produkterna afskildes. Vid denna period — kolningsreaktionen — frigjordes värme, hvilket visade sig därigenom, att innertemperaturen stegrades öfver den yttre ända till 8o°:s temperaturdifferens. Efter kolningsreaktionens slut stegrades yttertemperaturen sakta till 400°. Innertemperaturen följde efter med c:a 2o°:s differens och når ett maximum vid c:a 380°. Då gasutvecklingen upphör — ett tecken på kolningens upphörande — så sjunker innertemperaturen ett tiotal grader.
Gasströmmen är svag mellan 100 — 260°, men blir stark under reaktionen. Den är äfven rätt stark under perioden 300 — 37 5° och ökar alltid vid tillfälliga temtemperaturstegringar — efterreaktioner uppstå. Den gas,
som bildas mellan 275 och 350°, är mycket kolsyrerik innehåller 3/4 delar kolsyra. Mot slutet uppträder alltmer primärt och sekundärt bildad koloxid, så att kolsyrehalten sjunker till c:a 50 %. Dessutom alstras mera sumpgas mot slutet.
Destillatet uppträder mera under kolningens förra del. Mängden ökas kontinuerligt mellan 250— 300°. Vid kolningsreaktionen kommer det mesta. Under senare delen
^ 1
300 — 380°, är destillatmängden mycket ringa.
Den på flera ställen omnämnda kolningsreaktionen; uppträder vid c:a 270° och kännetecknas af stark värmeutveckling, alstrad genom kolningsmatérialets exotermiska spaltande i sönderdelningsprodukter, så att gaser och destillat bildas i riklig mängd. Kolningsreaktionens intensitet är beroende på kolningsmaterialet samt på initialupphettningens hastighet och på isoleringen omkring retorten.
De erhållna produkternas mängd och sammansättning har bestämts genom analys, hvarjämte värmevärdet bestämts för de produkter, vid hvilka det ej förut var kändt.
På kolningsmaterialet och kolet gjordes elementar-, vatten- och askhaltsanalys. Gaserna analyserades med vanlig teknisk gasanalys. Träsyran analyserades, sedan den befriats från tjära enligt de metoder, som äro angifna i T. T. afd. för Kemi och Bergsvetenskap 24 febr. 1906. Tjäran och det erhållna orena ättiksyrade natronet underkastades äfvenledes elementaranalys och värmevärdebestämning.
Resultat.
Resultaten af undersökningarna äro sammanställda i tabell I. Först anges kolningsmatérialets halt af vatten, aska och organisk substans, sedan sammansättningen hos råmaterial, träkol, organisk substans i ättiksyradt natron
Tabell /.
Bo
11 ull
Cellulosa af
uru
Cellulosa af gran
Cellulosa af björk
— ■
Cellulosa af bok
Produkter
O/
/O
C
H
0
%
c
II
1 °
%
C
H
0
%
C
H
O
O/
\ /o
c
H
0 1
Sammansätt-
Vatten
4-82
5.60
6.44
6.65
7.8,
ning hos
Aska
0.13
0.44
0.49
0.92
0.77
Organisk sub-
kolnings-
material
stans
95.05
93-96
93-°7
92-43
91.42
Kolningsmate-
Elementar-
rial
Träkol
"
44-33
Si .79
6.15
3-89
49.52
I4-32
—
44.19
8 1 .69
6.09
3-64
49.72
14.67
—
45.06
Si .32
6.02
4-23
48 .92
14.45
—
46.2
83-7
6.6
4-3
47.2
12.0
—
44.9
83.1
6.1
4.1
49.0
12.8
sammansättning
Organisk sub-
hos
stans i
NaOCOCII.,
— ■
60. IO
5.00
34-9°
—
57.80
4.80
37-4C
—
56.20
5.10
38.70
—
53-7
5-2
41. 1
—
64*0
5-8
30.2
Tjära .
—
65.30
6 . 10
28 .60
—
66.70
5.80
27.50
—
61 .30
6.80
31.9°
—
6S.6
7-7
2.3-7
—
64.9
6.7
28. 4
Träkol
38.82
3 1 -75
1-5'
5-56
36-93
3°->7
1.34
5-42
34.86
28.35
1.47
5.04
33-39 27.95
I.43
401
32-91
27-35
,33
4*21
Gaser CO„ .
10.35
2.82
—
7-53
12.83
3-50
9-33
11.94
3.26
—
8.68
1 1 .14
3-°4
—
S . 10
1 1 .96
3.26
8.70
» b2h4 ...
0.17
O.15
O.C2
—
0.21
0.18
0.03
—
O.I9
O. l6
0.03
~
0.41
0.35
O.06
—
0.25
0.21
0.04
—
» CO . . .
4-15
I.78
—
2-37
3-4°
1 .46
I 94
3-92
1 .68
—
2.24
3-49
1 .50
—
1 .99
3.80
I .63
2 17
Viktsprocent
» CH4 .
0.27
O.20
0.07
—
0.27
0 . 20
0.07
—
0.22
0. 16
O.06
O.47
0.35
0. 12
0.39
0.29
0. ro
___
af kolnings-
Metylalkohol . . .
—
—
—
spår
—
—
0.07
0.04
O.oi
O.02
_
__
_
O. 19
0.07
O.02
0. 10
produkten
Aceton .
0.07
0.04
O.QI
O .02
0.08
O.05
O.OI
0.c8
0,01
O.C4
O.15
0.09
0.04
O.03
0.07
Ättiksyra
U. 13
0 . 02
0.26
0. 16
och af deras
1-39
O.56
0.20
0.63
2.18
O.87
0.15
I . l6
2.79
1 .11
0. 19
I.49
3-89
1.56
0.26
2 .07
3-50
1 .40
O.23
1.87
elementar-
Organisk sub-
beståndsdelar
stans i
NaOCOCH,
5-14
3-°9
0.26
1 .79
4*22
2.44
0.21
I -57
8.50
4.78
0.44
3.28
7.72
4-r5
O.4O
3-17
S.67
5-55
O.50
2.62
1 jara ....
4 ■ 18
2.56
0.29,
1 33
4.85
3-°4
0.39
1 .42
6.28
3-85
0.43
2 .00
9-58
0.74
5-23
3-39
1.49
Vatten ....
6.57
2.27
0-35
34-52
3-83
30.69
34-*7
—
3.80
3°-37
29.99
—
3-33
26.66
29-35
—
3.26
26.09
31.88
_
3-54
2S.34
•
Förluster
0.94
—
—
0. 86 1
—
—
—
1 .11
—
O.4O
—
—
0.93
1
—
Summa
100
42.95
6.19 49 92
100
41 .91
6.00
5 1 -23
100
43-47'
5-97 49-45
IOO
45-56]
6.29 47.74
IOO
43-331
6.16 49.58
Källa: Internet Archive ·
