Sida 360
5°
25 April ig(
TEKNISK
De heldragna kurvorna angifva temperaturen utomkring och de streckade inuti retorten. De prickade rektanglarna mängder destillat, som erhållits för hvar hal ftimme, de snedstreckade mängder kolsyra och de vågstreckade mängder öfriga gaser. På abscissan är tiden afsatt i halftimmar och på ordinatan till höger temperaturen i grader Celcius, till vänster destillatet i cm.3 och gaserna i liter vid o° och 760 mm.
Bomull. Pl. 1 fig. 1 visar en synnerligen långsamt drifven kolning. Destillat och gaser hafva där bildats särdeles likformigt och någon kolningsreaktion kan knappast iakttagas. Fig. 2 visar en kolning med relativt häftig reaktion, där den inre temperaturen under nära en timmes tid håller sig högre än den yttre. Efter reaktionens slut kommer ej vidare någon afsevärd kvantitet destillat.
Kolningsreaktionen blir i allmänhet hos bomullen svag och utkolningen ej så stor.
Cellulosa af furu. Kolningsreaktionen är här särdeles häftig, så att utkolningen blir fullständigare än hos bomull. Som synes af Pl. 2 fig. / uppträder hos furucellulosa en mer eller mindre stark efterreaktion.
Cellulosa af gran. Grancellulosan står emellan bomullsoch furucellulosan beträffande sitt förhållande vid kolningen. Kolningsreaktionen börjar möjligen något tidigare än hos bomull. Pl. 2 fig. 2 visar en ganska långsamt drifven kolning, och har reaktionen inträffat mot kolningens slut.
Cellulosa af björk står emellan gran- och furucellulosa i sitt förhållande vid kolning.
Cellulosa af bok. Kolningsreaktionen är här ännu häftigare än hos furucellulosan som synes af Pl. 3 fig. 2.
(Forts.)
SKÄRST ENSSMÄLTNING I FLAMUGN.
Af Paul Palén.
Införandet af »water-jacket» -ugnarna gjorde för en lång tid schaktugnssmältning till den dominerande processen för framställning af skärsten. Snart började dock vid en del ledande kopparverk flamugnar byggas, först af små dim-
T ID SKRIET
mensioner och efter mönster af de i Swansea, Englan använda. Under de senaste tjugu åren har utveckling* af denna ugnstyp vid västra Amerikas smältverk gått ras framåt, och man har svårt att i den modärna Anacond ugnen, efter hvilken typ de flesta flamugnar nu bygga känna igen dess ursprung, Svvansea-ugnen. Orsaken hä till får man söka däri, att på senare år mera lågpr centiga fyndigheter börjat bearbetas, hvilket nödvändi gjort anrikning af malmen. De erhållna anrikningspr dukterna utgöras till största delen af fint material, som t är lämpligt för schaktugnssmältning utan föregående brikd tering, men som detta förfarande ej hittills kunnat hål jämna steg med den allmänna utvecklingen af de meta urgiska processerna, har flamugnen för bearbetning af sli: flygstoft och andra biprodukter och mellanprodukter frå smältningsoperationen fått öfverhanden; dess utveckling h; följt de snabba framsteg, som gjorts i anrikningen.
Schaktugn och flamugn användas sålunda nu i reg' för bearbetning af olika slag af gods. Den förra fi styckemalm, den senare för anrikningsslig, flygstoft 0. ( Undantag finnas dock. Så t. ex. vid Highland Boy Sme ter utanför Salt Lake City, Utah, erhålles all malm styckeform, som krossas, rostas och smältes uteslutande flamugn. Vid Old Dominion Smelter, Globe, Ariz., dä ännu endast schaktugnar finnas, utgöres en stor del ; chargen af slig dels från eget anrikningsverk, dels köp Man har beslutat att bygga en flamugn, men innan giu vorna i distriktet uppnått tillräckligt djup för att kunn producera erforderlig mängd svafvelmalm, måste svafvel form af slig tillföras schaktugnschargen.
Fästa vi oss nu vid bearbetandet af fint material, s måste detta, vare sig smältningen skall ske i schaktug eller flamugn, undergå en förberedande behandling, res] brikettering och röstning. Med de modärna mekanisk ugnarna kan röstningen i allmänhet utföras billigare ä briketteringen. Den totala kostnaden för smältningen en ligt ofvannämnda metoder ställer sig i det närmaste lika så att vid val af process de lokala förhållandena fäll utslaget i det fall, att man måste inskränka sig till e\
J
t , y Ikf Go/vS/nte.
** r—r ‘
a a
, ,'.S
Trbsff/t/a ,/n .
/Ca/.
a a **a
a a a
** /.t/ff /ry/n r
Källa: Internet Archive ·
