Sida 375
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
5()
5 Maj 1908
iren, såsom vid de flesta organiska reaktioner. När temeraturen höjes öfver 250°, börjar reaktionen ske hastigt, ångsamt sker den bevisligen redan under ioo°, och andligen bör reaktionen äga rum äfven vid vanlig temperair, om än på en ofantligt lång tid. Med högre tempeitur tilltar reaktionshastigheten afsevärdt, som ju vanligen r fallet vid kemiska reaktioner.
I hög grad anmärkningsvärdt är, att det kol som eralles vid den här omtalade torra destillationen af cellulosa, ar nära samma sammansättning som stenkol med undanndantag af, att det senare har en högre kväfve- och regeln äfven högre vätehalt, ett tecken på att de subanser, som bildat stenkolet, varit mera protoplasmatiska. >en högre vätehalten (cirka 0,5 %) hos stenkol kan desstom bero på, att kolningsprodukterna vid vanlig tempeitur äro andra än vid högre sådan. Antagligast synes ärför, att cellulosa och ved af sig själfva utan luftens tilläde på en ofantlig lång tid öfvergå i stenkolliknande mnen.
Det må äfven här i förbigående anmärkas, att milolet och antraciten ha i det närmaste samma samman-
• ittning.
Sammanfattning.
1. Kolningen af cellulosa försiggår i hufvudsak engt följande formel
^6^10^5 = C30H1 8^4 + 23H20 + 4CO., + 2C0 + C12H1(!03
cellulosakol öfriga produkter
2. Hastigheten, hvarmed denna reaktion fortgår, är eroende af temperaturen. Vid cirka 270° börjar denimma blifva stor.
3. Cellulosans torra destillation vid sagda temperair har ett exotermiskt förlopp. Reaktionsvärmet är cirka
% af cellulosans förbränningsvärme.
4. De vid den torra destillationen utvecklade gaserna a ett värmevärde af cirka 3,5 % af cellulosans förbräningsvärme. De sakna såväl vätgas som aromatiska koläten.
5. Metylalkohol uppkommer ej vid torrdestillation ! f cellulosa.
6. Cellulosakolet och ugnsträkolet ha i det väsent- | iga samma sammansättning som ångstenkol, milkolet där-
mot samma sammansättning som antracit.
7. Björk- och bokcellulosa ge mera ättiksyra än >omull, gran- och furucellulosa.
'ÖRENTA STATERNAS GARFÄMNEKONSUMTLON.
Då garfningsindustrien, och särskildt den moderna : xtraktgarfningen, uti Förenta staterna allt fortfarande in- 1 ager en mycket hög, att icke säga ledande, ståndpunkt ^ — det var ju här extraktgarfning i stor skala först vann ! llmän tillämpning — torde efterföljande, ur officiella käl- ! or hämtade uppgifter om garfänmekonsumtionen därstädes 1 mder senaste tiden ej sakna intresse.
Användningen af färdigberedda extrakter är stadd i nabb tillväxt. Den har på ett decennium mer än tioaldigats, och värdet af de konsumerade extrakten uppgår lumera till väl två tredjedelar af värdet på den konsumerade jarken.
Af bark användes så godt som uteslutande hemlock L)ch ek, hvaraf omkring två tredjedelar hemlock. Total-Uonsumtionen af bark var år 1906 (vid 617 garfverier) i 1,4 millioner cords (1 cord vägande 2 000 engelska skål-I
I
pund) värderade till 12,8 millioner dollars. Extraktkonsumtionen var 659 tusen barrels (1 barrel vägande 500 engelska skålpund) värderade till 8,7 millioner dollars.
Af inhemska extrakter är kastanjeextrakt af största betydelsen med 2,35 millioner dollars värde. Därnäst följer hemlockextrakt med 0,85 och ekextrakt med 0,6 millioner dollars. Af ännu mycket större betydelse är dock det importerade quebrachoextraktet med 4,8 millioner dollars värde. Af öfriga extrakt, som uppgå till ett värde af allenast 0,1 millioner dollars, märkas palmetto, sumac, gambir och kateku. Tillväxten af förbrukningen af quebracho betecknas uti agrikulturdepartementets berättelse för år 1906 såsom »fenomenal». I samband härmed bör erinras om, att användningen af quebracho äfven i Europa och ej minst i Sverige är stadd uti en mycket rask ökning.
Genomsnittspriset på quebrachoextrakt är mycket högre än för de andra extrakten eller 18,04 dollars pr barrel mot 12,31 för hemlock, 9,91 för ek och 9,13 för kastanje. Garfämnehalten i quebrachoextrakt är ock mycket högre än uti något annat slags extrakt, uppgående 1 fast extrakt ända till ’]o%.
Hvad beträffar barkpriserna äro dessa genomsnittligt för hela landet io,87 dollars pr cord ekbark och 8,49 pr cord hemlockbark, men mycket varierande för de olika staterna. Sålunda står ekbarken lägst i New-York med 7,39 dollars, Alabama med 8,06, West Virginia med 8,15 etc. till Kalifornien med 20,48 och högst Oregon med 27,83 dollars. Priset för hemlockbark är lägst i New Hampshire med 6,81 dollars, Connecticut med 7,00 etc. till 11,56 i Indiana och 13,61 i New Jersey, allt pr cord.
Äfven på extrakten variera prisen högst betydligt i olika stater. Ekextrakt är billigast i North Carolina med 8,00 dollars pr barrel och 8,37 i Kentucky samt högst i Kalifornien med 19,97 (och Tennessee 20,0). Hemlockextrakt är lägst i New Jersey, Texas och Georgia med xo,o dollars och högst i Missouri med 20,96 (och North Carolina 25,0) dollars. Kastanjeextrakt varierar från 7,14 dollars i Massachusetts till 19,03 i Kalifornien, och det importerade quebrachoextraktet från 15,47 dollars i New York till 25,55 i Kalifornien.
De ojämförligt viktigaste af de läderproducerande staterna äro: Pennsylvanien, New \ ork, Michigan och Wisconsin i nu nämnd ordning. Af hemlockbark kommer en tredjedel af hela Förenta staternas konsumtion på Pennsylvanien. Denna stat står äfven främst med afseende på konsumtionen af hemlockextrakt, i det halfva totalkvantiteten däraf här förbrukas. Beträffande konsumtionen at ekextrakt kommer Kentucky främst, därpå ( )hio, Massachusetts, New Jersey och Pennsylvanien.
Den ofvanstående sammanställningen, som visar den starkt tilltagande, stora förbrukningen at färdigberedda extrakt, är ett observandum för våra förhållanden. Ihågkommas må ock, att i de nordamerikanska gartverierna barken icke »strös» utan allmänt extraheras vid användningen, så att det äfven i fråga om bark blir extraktgarfning. Hos oss har, sedan förf. år 1886 införde modern extraktgarfning efter nordamerikanskt mönster, detta förfaringssätt fått stor utbredning, och äfven användningen af färdiga extrakter har högst betydligt ökats, ja, äfven inhemsk fabrikation af dylika uppstått, men ännu hafva vi på detta område åtskilligt att lära från extraktgarfningens föregångsland. /• L.
Källa: Internet Archive ·
