Sida 540
34
TEKNISK TIDSKRIFT
14 Mars 1908
Guld ner har å en af honom konstruerad motor användt en tändkula, eller ett tändrör, af i fig. 6 återgifvet utseende. Detsamma består af ett rör, som med en fläns är fästadt vid maskinens cylinderlock och invändigt försedt med en del sneda, halfva bottnar. På rörets öfre ände är anbringad en ventil, genom hvilken olja och något luft inströmm a. Mot de heta väggarne förgasas oljan och inkommer i kompressionsrummet, där den blandas med luft från den egentliga inloppsventilen. Större delen af kompressionsrummet är förlagd utanför tändkulan.
Hornsby använder för maskiner mindre än 5 hkr. den i fig. 7 i horisontalprojektion återgifna kulan bestående af en cylinder med nästan plana bottnar och den cylindriska delen invändigt försedd med längsgående fjädrar . Från den ena gafveln utgår en lång och smal hals, som med en fläns anslutes till det icke kylda cylinderlocket . På den cylindriska delen är anbragdt ett vattenkyldt munstycke, genom hvilket oljan insprutas i kulan utan tillblandning af luft. För större maskiner använder Hornsby den i fig. 8 återgifna tändkulan bestående af en halfsfär, som med en fläns är fästad vid en vattenkyld cylindrisk del, hvars andra gafvel öfvergår i en smal okyld hals med fläns fästad vid det kylda cylinderlocket. Halsen står genom en smal kanal i förbindelse med cylindern. Oljan insprutas i den sfäriska delen från sidan. Så stor del som möjligt af kompressionsrummet är förlagd i själfva kulan. Vid små maskiner är kompressionen c:a 3 atm., vid större maskiner 6 ä 10 atm.
Slutligen använder Rundlöf en kula med två halsar och samtidigt utgörande cylinderlock (fig. 9). Halsarne äro så anordnade, att vid ny laddnings införande luft spolar igenom kulan och rensköljer den från förbränningsprodukter. Oljan sprutas genom den ena halsen in i själfva kulan. Kulan är vid gång knappt brunvarm. Kompressionen är c:a 6 atm.
Härjämte må tilläggas att vid Automobilfabrikens, Weylands och Rundlöfs maskiner införes vid hvarje slag vatten i maskincylindern.
Fig. 6.
Att goda resultat kunna uppnås vid maskiner med tändkulor är en känd sak, och det bästa resultat förf. har sig bekant är det, som vid profning af en Columbiamotor med Rundlöfs tändkula erhållits. Försöket utfördes å en 1 5 hkrs. maskin, och bränsleförbrukningen var 270 gram fotogen per eff. hk. och timme. Detta resultat bevisar äfven, att diagrammen måste varit goda och tandningen skett i rätt ögonblick. För erhållande af ett dylikt resultat måste emellertid hvarje med tändkula försedd motor betjänas af en intelligent och öfvad person, som ständigt har sin uppmärksamhet riktad på maskinens gång och oupphörligen gör de inställningar, som erfordras för att bibehålla de betingelser, som möjliggöra det goda resultatet. Skötes maskinen af en oöfvad person, behöfver man visserligen ej befara, att den skall stanna, men resultaten blifva helt andra, och diagrammen visa sällan en riktig tändning, utan vanligen för tidiga eller för sena tändningar. Här ligger f. ö. just skillnaden mellan dessa »enkla» maskiner och de af mera fulländad konstruktion, hvilka efter en gång för alla gjord inställning alltid visa samma resultat. Som nämnts kunna dock verkligt goda diagram erhallas äfven tran maskiner med tändkulor, förutsatt att de noga öfvervakas, och man frågar sig ovilkorligen, om ej detta öfvervakande på något enkelt sätt skulle kunna öfverlämnas at regulatorn. För att kunna besvara denna fraga är det nödvändigt att först undersöka de teoretiska betingelserna för tändkulans riktiga funktionerande.
Efter studiet af en Hornsby-motor och dess diagram har Guld ner uttryckt den åsikten att, då luft börjar inströmma i kulan och blanda sig med fotogengasen, gasblandningen i själfva verket antändes i det ögonblick blandningen uppnatt explosionsområdets gräns, hvadan i kulan rader en förbränning, innan kolfven nått dödpunkten. Denna förbränning, som åstadkommer ett högre tryck i kulan än i cylindern, skulle fortplanta sig till den senare, om ej halsen i kulan vore så trång, att strömningen från cylindern till kulan motvägde strömningen från kulan till
Fig. 9.
Fig. 7.
Fig. 8.
Källa: Internet Archive ·
