Teknisk tidskrift

54

TEKNISK TIDSKRIFT

portionerligt dyrbar i framställning. De ytterligare möjligheter för ökning i arbetstryck, som ännu skulle kunna finnas vid pressar af Bramahtyp, skulle ligga i en ökning af trycket /, d. v. s. af det specifika vätsketrycket.

Under studiet af dessa förhållanden kom en rysk ingeniör, V. V. Tatarinov, till den slutsatsen, att om vid Bramahtypen tryckökningsmöjligheterna hufvudsakligen ligga uti ökning af trycket t, så borde det kunna framställas en annan typ, där tryckökningsmöjligheterna hufvudsakligen

skulle ligga i en ökning af förhållandet — . Bramahs press

a

skulle således vara endast den e?ia grundtypen, och det borde finnas en andra. Den senares öfverlägsenhet öfver den förra framgår af att en lineär ökning af t förstorar

7 i aritmetisk progression, men en ökning af — , d. v. s.

a

af K\% diameter ökar T i geometrisk progression.

Efter fyra års träget arbete i olika riktningar lyckades Tatarinov finna hvad han anser för den andra grundtypen för hydrauliska pressar. Principen för denna typ hvilar på det förhållandet, att vid ökning af diametern ökas tvärskärningsarean på kolfven eller cylindern med diameterns kvadrat, men den cylindriska väggytan endast direkt med diametern. Om diametern betecknas med 2 r, höjden antages till 1, för enkelhetens skull, och likaså vätsketrycket betecknas med 1, så är tvärskärningsarean A = nr 2 och cylindriska väggytan V—271)', eller med några siffervärden:

r

27ZT= Y

xr*=-A

10

63

3 1 4

5°

3*4

7 S54

1 00

628

31 416

Då vätsketrycket är t, beteckna siffrorna för U äfven totaltrycket å den cylindriska väggen, Ty, och de för A trycket TA eller T å kolfytan eller cylinderbottnen. Såsom af siffrorna framgår, kan trycket å den cylindriska ytan hållas tillräckligt lågt för att väggen skall kunna göras jämförelsevis tunn, och ändå ett högt arbetstryck erhållas, om blott diametern tages tillräckligt stor. Tatarinov fann efter några få försök, att han måste öfvergifva kolfven, då det är praktiskt taget omöjligt att förfärdiga ordentligt arbetande kolfvar af tillräckligt stor diameter.

Han hade då endast cylindern kvar, naturligtvis sluten i båda ändar, och nu gällde det att få in rörelsen; den nödvändiga förutsättningen för ett utöfvande af trycket. Han kom då på den idén att göra cylinderväggen uttänjbar och lata trycket förmedlas af den ena cylinderbottnen. För att pröfva möjligheten häraf lär han förfärdiga en cylinder af kautschukimpregnerad väf, i h vardera ändan sluten af ett järnlock, af 1,5 m. i diam. I cylindern insläpptes luft under tryck, hvarvid det ena locket höjde sig därvid utöfvande ett tryck af nära 1 600 kg.

Därefter öfvergick Tatarinov till den praktiska konstruktionen af användbara pressar, och uttänkte för dessa ett system af väggar, som kunna veckas ihop, liksom bälgen till en fotografikamera, men med inlagda metallplattor, sasom nedanstående illustrationer närmare angifva. Härvid fann han att för ett visst mellanrum mellan plattorna det för den böjliga och tätande delen af våggen, vanligen impregnerad väf, icke var af så stor betydelse huru lång den för trycket utsatta remsan var, som att den icke på bredden öfversteg det mått, som vid ifrågavarande vätsketryck (eller tryck per ytenhet) utgjorde gränsen för dess hållfasthet. Om således mellanrummen mellan plat-

11 April 1908

Fig. 2.

torna göras tillräckligt smala, kunna de utan olägenhet få vara huru långa som helst.

Fig. 2 visar det yttre utseendet af en Tatarinovs press med dess bottenplattor, veckade väggar samt tillopps- och afloppsrör. För att ej öfverstycket skall utfalla alltför stort och klumpigt, få pelarne genomgå presscylindern och tätas vid genomgången af det öfre locket eller bottnen medelst packdosor. Pelarne göra sålunda äfven tjänst såsom gejder för styrning af den öfre bottnen eller plattan. Pelarne kunna äfven sättas utanför, men då blir i allmänhet öfverstycket för klumpigt eller för svagt. Genomskärningen kan vara cirkulär eller fyrkantig, liksom äfven öfver- och underplattan samt de horisontella mellanväggar, som insättas för att staga väggen.

Fig. 3-

Fig. 4.

Fig. 3 och 4 visa horisontella skärningar af fyrkantiga pressar. Här synas de nyssnämnda horisontella mellanväggarna med sina öppningar för genomsläppande af vätskan jämte sättet för deras fastsättande och de förstärkningar, som i form af flänsar eller stag kunna anordnas i