Teknisk tidskrift

TEKNISK TIDSKRIFT

TRETTIOÅTTONDE ÅRGÄNGEN

AF DELNINGEN

FÖR

Stockholm, 1908.

ELEKTROTEKNIK

Redaktör: CHARLES IIÄSSLER.

Centraltryckeriet.

Haft. 5

Afd. för Elektroteknik utkommer första lördagen i hvarje månad. Prenumerationspris, incl. postp., 6 kr. pr år.

Meddelanden rörande Afdelningen sändas till

Ingeniör CHARLES HÄSSLER, Drottninggatan 31, Stockholm.

Riks 65 h2 eller 85 62.

1908

UPPMÄTNING AF LINJEKONSTANTERNA VID KRAFTLEDNINGAR.

Af Ingeniör Per Frenell.

Vid de numera i vårt land allt oftare förekommande raftöfverföringarna är det af stor vikt att kunna på ett Noggrant och enkelt sätt uppmäta alla de storheter af nläggningens olika delar, som inverka på dess drift såäl under normala förhållanden som under abnorma. Som •ekant består vanligen en kraftöfverföring af generatorer, pptransformatorer, kraftledning och nedtransformatorer.

enstaka fall, vid kortare öfverföringar, bortfalla trans- )rmatorerna och endast generatorer med kraftledning föreomma. Af dessa anläggningens olika delar har hittills lörsta intresset inriktats på de maskinella, hvartill i detta imband äfven räknas transformatorerna. Kraftledningen ar däremot oftast behandlats alltför lättvindigt, och detta f två orsaker, nämligen dels de intill senaste åren föreommande lägre öfverföringsspänningarna, vid hvilka de lträdande öfverspänningsfenomenen varit mindre framträande, och dels svårigheten att under verkliga driftsförållanden uppmäta de s. k. linjekonstanterna. Det har ärför synts lämpligt att i all korthet beskrifva den metod, 3m gifver de tillförlitligaste resultaten, samt exempel på lätningar, som gjorts enligt densamma.

Till en början måste en rekapitulation göras af teo* en om fördelad kapacitet, induktans, motstånd och läcking å en kraftledning. Ehuru trefasledningar äro de anligast förekommande och mätningarna äfven gjorts å a sådan, förutsättes dock för enkelhetens skull en tvåådig enfasledning.

Vid en kraftledning förekomma icke blott »ohmska» j ch »induktiva» spänningsförluster, utan äfven strömförlster. Dessutom äro de i fas med strömstyrkan liggande I pänningsförlusterna ej endast beroende af det med likröm uppmätta ohmska motståndet. Likaså äro öfriga ' Irluster ej enbart beroende af induktans, kapacitet och i ielektricitetskonstanten resp. utan äfven andra faktorer 1 iverka, ehuru i mindre grad.

Alla spännings- och strömförluster kunna emellertid ; ppdelas i fyra komposanter, nämligen:

1:0. Spänningsforlust liggande i fas med s/römslyrkan, lotsvarande den »ohmska» spänningsförlusten, och be- ^ende af ohmska motståndet samt dess ökning på grund t kärneffekt i ledningarna, af energikomposanten, af den msesidiga induktionen, af inducerade strömmar, af själfiduktionens energikomposant och af elektromagnetisk ; ysteresis i omgifvande järnmassor.

2:0. Spänningsforlust liggande vinkelrätt mot ström-

styrkan och beroende af själfinduktion och ömsesidig induktans.

3:0. Strömförlust liggande i fas med spänningen och beroende af läckning öfver isolatorer och genom luften samt af elektrostatisk influence och kapacitetetens energikomposant, d. v. s. af dielektrisk hysteresis.

4:0. Strömförluster liggande vinkelrätt mot spänningen och beroende på kapacitet i ledningarna och elektrostatisk influence.

Dessa förluster kunna uttryckas på alldeles samma sätt som då endast ohmskt motstånd, induktans, dielektrisk hysteresis och kapacitet förefinnes, endast med den skillnaden, att de konstanter, med hvilka strömstyrka och spänning skola multipliceras för att erhålla ofvannämnda spännings- och strömförluster, utgöra effektiva värden, d. v. s. en kombination af flera storheter, och kunna endast erhållas genom mätning å den färdiga kraftledningen under normala driftsförhållanden.

Spänningsförlusten under i :o kan således sättas = ;-. / och Spänningsförlusten under 2:0 —to Lf.

Strömförlusten under 3:0 kan sättas =g . E och Strömförlusten under 4:0 =oj . c . E.

Om förlusterna räknas per km. beteckna härvid: r— effektiva motståndet i ohm per km.

L— » induktansen i henry per km.

g — » isolationsledningsförmågan per km.

c — » kapaciteten i farad per km.

Dessa fyra storheter utgöra de s. k. linjekonstanterna,

Jj t ?t 1? Ix djf

(len (ff

T

LL

~X

X

»/

1 IT

T. T.

X

T A. éLi

X X X X' X

ä„

T ..X X.

X T T

Relstslntm/

Jo

Fig. 1.

Om i fig. r E ’0 och / äro spänning och strömstyrka resp. vid konsumtionsplatsen och dx är ett element af kraftledningen på afståndet .v från denna, utgör impedansen i detta

<IR = rd. v -p fot Ldx =S (/' -p /OJ E) d. V och spänningsfallet

dEx = Ix . dR = Ix (r +j(o L) d v.

På liknande sätt erhålles

df. = Ex(g+f(oe)dx.

Om i mpedansen ; + feoL — R och admittansen gty/aje — R' erhålles.

\

|

I