Teknisk tidskrift

I 1 2

TEKNISK TIDSKRI FT

7 Nov. 1908

KORNS BILDTELEQRAF.

Tid efter annan har i facklitteraturen förekommit nya uppslag till lösning af det sedan midten af förra århundradet bearbetade problemet, att på elektrisk väg telegrafiskt öfverföra bilder. Flera uppfinnare hafva äfven uppvisat intressanta resultat af sitt arbete i denna riktning, ehuru de bilder, som åstadkommits, i allmänhet varit tämligen primitiva.

Den af professor Korn i Miinchen uppfunna och sedan en tid tillbaka för praktiskt ändamål använda bildtelegrafen, skiljer sig från sina föregångare därutinnan, att den lämnar bilder, hvilkas skuggor och dagrar med sina förtoningar fullständigt öfverensstämma med originalets.

FIG, 2.

Detta har möjliggjorts därigenom, att uppfinnaren begagnat sig af en selencells egenskap att ändra sitt ledningsmotstånd vid olika stark belysning.

I likhet med äldre system för bildtelegrafering har den Kornska telegrafen såväl vid afsändningsstationen, fig. 1, som mottagningsstationen, fig. 2, en roterande cylinder, den förra försedd med den bild, som skall öfverföras, den senare afsedd för mottagning af bilden. Ett grundvillkor för ett sådant systems riktiga funktionerande är, att bägge cylindrarne rotera med synkron hastighet.

Vid den Kornska telegrafen måste den bild, som skall öfverföras, vara framställd såsom en transparent bild på celluloidhinna (film). Denna böjes rundt och fastsättes utanpå en glascylinder, vertikalt anbragt på ändan af en skrufspindel, hvilken med en likströmsmotor kan bringas att rotera med konstant hastighet, samtidigt som den skrufvar sig uppåt eller nedåt. Det af en Nernstlampa L alstrade och genom en samlingslins koncentrerade ljusknippet genomgår en punkt på den transparenta bilden F och reflekteras därefter af ett inom cylindern fast an¬

bragt prisma mot en ofvanför detta befintlig selencell C, I hvilken är inkopplad i telegraflinien, lt 12. Då bildcylindern roterar, kommer selencellen att bli mer eller mindre starkt belyst, allt efter bildens F större eller mindre genomskinlighet, och på grund häraf kommer äfven cellens | motstånd att minska eller öka, hvarigenom strömmen, som erhålles från ett ackumulatorbatteri B, sålunda kommer att variera med bildens dagrar och skuggor.

Mottagningsapparatens roterande cylinder, hvilken drifves på samma sätt som afsändningsapparatens cylinder, i och synkront med denna, är omgifven af en ljuskänslig

Dg. 3-

film F och innesluten i en ljustät kasett. Genom en öppning i denna inkommer ett koncentreradt ljusknippe från en Nernstlampa L. Detta genomgår, innan det träffar cylindern, en elektromagnetisk afbländningsapparat (trådgalvanometer), bestående af en elektromagnet SN, mellan hvars poler äro vertikalt uppspända två fina metalltrådar ab, som parallellt genomgås af linieströmmen. Genom att elektromagnetens kraftlinier ligga parallellt med ljusknippet, komma de bägge trådarne, om de äro strömförande, att vinkelrätt mot fältet söka aflägsna sig ur detta. På midten af trådarne är fästadt ett litet aluminiumblad, hvilket, då strömmen sjunker till ett visst minimivärde, helt och hållet afstänger ljusknippet, hvaremot då strömmen nå sitt maximivärde, ingen afbländning äger rum. Genom att linieströmmen regleras af originalbilden, kommer sålunda den på mottagningscylindern anbragta ljuskänsliga filmen att efter en skruflinie exponeras, så att genom framkallning en trogen negativ reproduktion af originalet