Teknisk tidskrift

5 Dec. 1908

ELEKTROTEKNIK

pornas tillverkning och ekonomi, inflytande på elektricitetsverkens belastning samt fysiolögiska egenskaper. Under diskussionen konstateras, att metalltrådslamporna i allmänhet icke minskat elektricitetsverkens belastning och att de komma att att höja allmänhetens anspråk på belysning. Å andra sidan framhålles, att de små lamporna dock äro af betydelse, emedan man föredrar en fördelad belysning framför några få intensiva ljuskällor.

5:te sektionen. — Användning för industri, bergverk, transport och jordbruk.

Reglering af generator maskineri, inledare: Routin. Ett kortare allmänt resonemang rörande reglering af såväl hastighet som spänning hos elektriska generatorer under olika driftsförhållanden — parallell- och ensamdrift med turbiner och kolfmaskiner.

Elektrisk utrustning vid grufvor, inledare: Brunswick. En tämligen vidlyftig framställning af olika användningar af elektriskt maskineri vid grufdriften. Fördelar och olägenheter af skilda system diskuteras och en mängd data lämnas om utförda anläggningar. Särskildt behandlas de olika systemen för drifvande af uppfordringsmaskineri.

Jämförelse tnellan de olika systemen för elektrisk järnvägsdrift, inledare: N. Tissot , vice precident för den schweiziska studiekommission för elektrisk järnvägsdrift. Inledaren gifver en ingående jämförelse mellan de tre systemen likström, trefas och enfas med hänsyn till användningsområden, installationsoch driftkostnad, konstruktionsdetaljer etc., livarvid en mängd uPPgifter nieddelas angående utförda anläggningar. Några egentliga nyheter torde dock ej förefinnas häribiand. Af intresse är en enquéte, som inledaren gjort hos de förnämsta elektriska konstruktionsfirmorna (11 st.). Ett trettiotal frågor äro där framställda och ehuruväl ej alla de tillfrågade velat eller kunnat besvara samtliga, äro dock de inkomna svaren af stort intresse. Hvilket system föredrages för drift å hufvudbanor, har af 8 st. besvarats med enfas, endast en, Ganz & Co., har utan reservation svarat 3-fas. Kontakttrådsspänningen anges 1 1 000 — 15000 volt och upphängningen af densamma indirekt (catenary) och midt öfver banan. För periodtal föredrages 15 ^ framför 25^. Största hästkrafttalet pr motor (enfas) har af Oerlikon uppgifvits till 1 000 hkr. och för 3-fas af Ganz till 1 800 hkr.; maximala vridningsmomentet vid enfas motor 2 gånger och enligt amerikanska firmor 3,3 gånger (vid 15 det normala; priset å lokomotiv pr kg. kr. 1,26 — 2,26. Inledaren synes själf hysa stora förhoppningar på enfassystemet.

Elektrisk järnvägsdrift, inledare: Janin. En beskrifvande framställning af åtskilliga elektriska järnvägar i Europa och Amerika, likström och växelström.

Traktionsmotorer, inledare: de Grieges, chefingenjör vid Metropolitain-järnvägen i Paris. Anser, att den vanliga uppskattningen af traktionsmotorers styrka (baserad på 70° uppvärmning vid 1 timmes drift) lätt gifver anledning att använda för svaga motorer för verklig järnvägsdrift. Man har haft mycket besvär med öfverbelastade motorer å Metropolitainbanan (600 volt likström). Isolationen, ehuru af glimmer och asbest, blifver alldeles uppbränd och förstörd. Särskilda ventilationsanordningar rekommenderas åt konstruktörer att uttänka. Nya motorer med kommuteringspoler hafva visat sig vara en förbättring. Å sagda bana har man på en hufvudlinje en energiåtgång af 70 wattimmar pr ton km. vid 21 km. medelhastig-

1 25

net och 610 m. stationsafstånd. Anser att för en sådan drift kunna enfasmotorer ej konkurrera.

Ofvannämnda och andra föredrag föranledde en liflig diskussion bl. a. om enfasmotorer och åtskilliga konstruktionsdetaljer hos dessa.

6:te Sektionen — Elektrokemi och Elektrometallurgi.

Om kopparns elektrometallurgi, inledare: Vuigner. En redogörelse för kopparns framställning på elektrisk väg, med särskild hänsyn till de af Keller och Leleux vid Livet nära Grenoble utförda undersökningarna. Därefter några ord om kopparframställning genom elektrolys och villkoren förr dess ekonomi.

Om kväfvef rams täll ning, inledare: Blondin. Efter en historisk framställning af frågan beskrifves Frank & Caros metod för kväfveframställning medelst kalciumkarbid vid Notre-Dame-de-Brian9on, samt en del metoder för kväfveframställning direkt ur luften, särskildt Birkeland & Eydes förfarande och anläggningen vid Notodden. Diskussionen rör sig om periodtalet m. 111.

Om elektro metallurgiens nuvarande ständpunkt, inledare: Gin. Den ekonomiska och sociala betydelsen af elektricitetens användning inom metallurgien, som nu ej längre är hänvisad till kol- och petroleumproducerande länder, framhålles. Efter en öfverblick af elektrometallurgiens utveckling, hvarunder de Lavals arbeten omnämnas, beskrifves förfarandat vid framställning af olika metaller, bland livilka zink, aluminium och stål äro de viktigaste. Om aluminiumtillverkningens nuvavarande omfattning i olika länder lämnas en del intressanta siffror.

Inom sektionen förekom vidare »Om elektrokemiens nuvarande ställning», iuledt af Gall och Esnault, samt »Om ozon och dess industri», inledt af Chaumat och belyst med experiment af Devaud.

7:de Sektionen. — Telegrafi och Telefoni.

Hastighetstelegrafering , inledare: Devaux-Charbonel. Beskrifning af olika apparater för detta ändamål och därmed uppnådda resultat.

Några andra föredrag afsågo trådlös telegrafi ochtelefoui.

8:de Sektionen. — Undervisning och mätningsteknik.

Om det tekniska undervisningsväsendet i Frankrike och andra länder lämnas utförliga framställningar af prof. Blondel, Janet och Chaumat.

Industriella laboratorier behandlas af Armagnat.

För öfrigt förekomma en del meddelanden om modärna mätinstrument och metoder, om mätning af strömmar med hög frekvens, om mätning af effekt och förluster hos elektriska maskiner, om en metod att med tillhjälp af växelström erhålla höga likströmsspänningar för profning etc.

t>:de Sektionen. — Hygien och medicin.

Af sju anmälda föredrag förelågo några få i tryck. Frågorna rörde sig om elektrisk sterilisering af vatten och luft, om användningen af Röntgenstrålar, om brännsår, orsakade af ljusbågar, om olycksfall i allmänhet genom elektrisk ström etc.