Sida 315
- Jan. 1908 KEMI OCH BERGSVETENSKAP
radioaktivitet och luminoscens.
Meddelande n:r 35 från Kemiskt tekniska byrån.
Vid fortsatta undersökningar angående radiumhalt i svenska råmaterialier 1 har sådan vidare funnits väsentren uti dels beck- eller kolartade bildningar uti en del ufvor, dels uti på pegmatitgångar förekommande mineral.
Som exempel på det förra slaget af material må imnas en antracitartad bildning uti Rågreksgrufvan i ora bergslag. Askhalten häri utgör 18,2 % , och radioitiviteten är afsevärdt stark. Askans uranhalt är 10,6 % . agrets tjocklek uppgifves till 3 decimeter och längden 1 några meter. Liknande bildningar hafva undersökts ån andra grufvor, såsom Sikbergsgrufvan vid Grythyttan, ir dock tillgången är mindre, etc. Starkt radioaktiva ineral å pegmatitgångar hafva anträffats i skärgården )rr om Stockholm samt äfven från det inre af landet2. Dr uranhaltiga mineral från Skrickerum har d:r E. Svedark redogjort i Svensk kemisk tidskrift (XVI,s). Den ir förekommande berzelianiten är icke radioaktiv.
Bland andra material, som profvats på radioaktivitet llt uti det s. k. fontaktoskopet, skildradt uti Tekn. idskr. afd. för kemi och bergsvetenskap XXXVI, 5 5), ärkes en guld- och platinaförande sand från Ural. 3 enna, som befanns bestå af kalciumkarbonat, 4 var vid -öfning på vanligt sätt inaktiv. Den utmärkte sig emelrtid för en ovanligt hög grad af termo-luminoscens, så t den vid lindrig upphettning för spritlampa på en me- .llplåt gaf starkt sken, mycket starkare än som anträffats d svenska kalkstenar eller marmorarter. En egenhet ed dylik luminoscens är, som bekant, att sedan ämnet irit upphettadt till en viss grad för fenomenets framringande, måste nästa gång upphettning ske till en högre mperatur o. s. v., ända tills egenskapen går förlorad.
Vid radioaktiv bestrålning återkommer emellertid nomenet, såsom bl. a. demonstrerades af prof. Curie d hans Nobelföredrag. I utländska facklitteraturen har ven framkommit en hypotes, att luminoscensen skulle å i något samband med förutgången radioaktiv inverkan l de naturliga mineralen För att profva huru härmed ande förhålla sig hos den uralska kalksanden, om denna d upphettning afgaf någon joniserande strålning, anbrag- :s ett prof af sanden uti fontaktoskopet på en metallplåt, )m upphettades medelst en spritlampa. Någon urladding utöfver den vid jämförande blindprof erhållna kunde nellertid ej påvisas. J. L.
1 Jfr Tekn. Tidskr. afd. för kemi och bergsv. XXXV, 29.
2 De mest utpräglade af dessa materialier demonstrerades vid delningens för kemi och bergsvetenskap sammanträde d. '*/, 1907.
3 Distriktet Werschoturskaja, guvernementet Perm.
* Blott ringa spår magnesia.
LEKTROLYTISK FRAMSTÄLLNING AF KOPPAR.
Beseberättelse från en resa till verken i Harz 1905* af Arthur Ramén.
Kopparelektrolys är egentligen en reningsmetod (rafnerings-) för koppar. I olikhet med öfriga metoder, rundade på smältprocesser, kan man med denna afskilja 1 åväl de skadliga föroreningarna As, Sb, Bi m. fl. som e ädla metallerna Ag och Au. Då kostnaden för denna
* Berättelsen afgafs redan i dec. 1906, med publicerandet af
| ensamma har af utrymmesskäl blifvit fördröjdt. Red.
|j
raffineringsmetod, bedrifven i liten skala, af flera orsaker länge varit mycket hög, är det naturligt, att den äfven på de flesta ställen utbildat sig som en metod att skilja Cu från dessa senare (Ag och Au), hvarvid vinnandet af de ädla metallerna lämnat den ekonomiska vinsten.
Denna ställning intager industrien ännu i dag i Tyskland och i större delen af världen ; endast i vissa delar af Amerika har den genom utveckling till storindustri kunnat blifva konkurrenskraftig med vanlig raffinering vid Ag- och Au-fattiga material.
Det är af sig själft klart, att ju större halt af Ag och Au råvaran har, dess lämpligare är denna raffineringsmetod, alldenstund vid alla andra torra metoder för vinnandet af metallisk koppar Ag och Au gå förlorade. Att man i vissa delar af Amerika äfven kunnat utan nämnvärd halt af Ag och Au använda elektrolys, beror på dennas egenskap att specielt lämpa sig för storindustri, af hvilken den utgör ett typiskt exempel.
Med all storindustri har elektrolysen en del egenskaper gemensamt, hvarigenom den har kunnat, drifven som storindustri, komma ned till fabrikationssiffror, som eljest vore omöjliga.
En egenskap hos storindustrien, nämligen att kunna i vidsträckt mån ersätta mänsklig kraft med maskinkraft, kan elektrolysen i särskild grad tillägna sig. Dess ananvändande af den elektriska strömmen vid de kemiska processernas fullgörande är äfven af gynnsam art, enär, såsom nedan klargöres, i vissa fall då kraft erhålles billigt, en hel del kostnader eljest förbundna med metallutvinning kunna reduceras, nämligen räntor och anläggningskostnader, hvarför elektrolys i länder med särdeles billig naturkraft borde blifva konkurrenskraftig. Dessa omständigheter kunna dock ej få större inflytande vid små anläggningar, där den använda kraftkostnaden blir af liten betydelse vid sidan af ränta och amortering å det relativt stora anläggningskapitalet.
De viktigaste faktorerna, som influera på tillverkningskalkylen pr ton, äro följande:
1) Råmaterial. Konstant kostnad pr ton vid olika stora anläggningar med samma system.
2) Ränta på råmaterial. Konstant kostnad pr ton vid olika stora anläggningar med samma system.
3) Mekanisk kraft. Billigare vid större anläggningar.
4) Mänsklig kraft. Billigare vid större anläggningar.
5) Amortering af maskiner. Billigare vid större anläggningar.
6) Amortering af byggnader. Billigare vid större anläggningar.
7) Elektrisk kraft för fällning. Konstant kostnad pr ton vid olika stora anläggningar och samma system.
N:is 3, 4 och 5 äro de, som egentligen variera.
Vid stora anläggningar förenklas administration och arbetsledning, hvarjämte maskiner i stor utsträckning kunna användas, emedan, om desamma utföras i stor skala, amortering därå pr ton räknad blir liten. N:r 4 minskas därför vid en stor anläggning, utan att n:r 5 nämnvärdt ökas. N:is 3 och 6 tendera äfven att blifva mindre vid större anläggningar.
Kostnaden för den elektriska kraftens framställande influerar emellertid på användningen af system i hög grad, så att man kan säga, att den elektrolytiska industrien förmår lämpa sig efter förhållandena på ett slående sätt.
Antages nämligen, att två fabriker arbeta med olika strömstyrkor pr bad af samma genomskärning, erhålles,
11
Källa: Internet Archive ·
