Sida 318
IO
TEKNISK TIDSKRIFT
25 Jan. 190É
Transport 63 000 kr.
Omkostnader för omsmältningar . 5 000 »
» » lutrening och behandling af
slam . 2 000 »
Diverse . 2 000 »
7 2 000 kr.
eller pr ton koppar . 36 »
Smältningskostnader £ 4: — . 72 »
Transport 187: 50
Stenkol 3 ton å 16: — . 48: —
Koks 2 ton å 25: — . 50: —
Svafvelsyra 5 ton ä 30: — . 150: —
Raffineringskostnad af cementkoppar
till granalier, 1,5 ton å 27 . 40:50 476- —
Cementkoppar 1,5 ton ä 64 £ (1 1 5 2 kr) . 1 728:--]
Förpackning, frakt och diverse . 160: —
Summa 108 kr.
Summa kronor 2 364
pr ton färdig katodkoppar.
Häraf framgår tydligt att då värdeökningen från cementtill elektrolytkoppar högst är £ 6 (108 kr.), hela förtjänsten blir beroende af halten af ädla metaller i kopparn.
Då det i detta sammanhang för jämförelses skull kan vara af särskildt intresse, ger jag här äfven en framställning af arbetet i vitriolfabriken i Oker, och har jag äfven sammanställt kostnaderna för framställning af kopparvitriol.
Vitriolfabriken afverkade 250 ton granalier pr år och den producerade c:a 2 500 kg. vitriol om dagen samt silfverslam om c:a 4 å b % Ag.
Kopparvitriolen bestod af cirka 60 ^ grofva, 30 % fina och 10 % mycket fina kristaller.
Vitriolfabriken lämnade de finaste kristallerna tillbaka till elektrolysverket till ersättning för de lutar, som kommo därifrån för rening (4 000 kg. lutar om 18 Bé pr dygn).
Manskapet utgjordes af:
8 man pr dagskift om 12 timmar. Aflöning 2,70 å 2,10 kr. 3 » » natt » d 12 » » 2,70 » 2,10 »
Kolförbrukningen vid ångpanna 1 250 kg. kol med 6 000 cal. Koks för lutarnas värmning och koncentration 1 500 kg. pr dygn.
Lösningskärl, 12 stycken, 1 800 mm. höga, 600 mm. genomskärning, fylldes med granalier och öfversprutades med 50° syra hvar 3/4 timme. Lutarna kristalliserade första gången i rännor, som voro 1 000 mm. breda, 200 mm. djupa och 20c meter långa. De första kristallerna löstes i lut från andra kristallisationer samt elektrolyslut. Försatt med 50° syra, återvände luten från rännorna för lösning åf ny koppar. Lösningspannor för kristaller voro 3 000 x 4 000 x 600 (höga) mm. och fylldes till 0,4 m. med lut. Tre pannor höllos i gång och en tömdes pr dygn.
Kristallisationskassarne voro 36 st. 3 000 x 2 000 x 1 200 mm. (höga), hvardera försedda med 25 trälattor med hvardera 5 blyremsor, 10x3 mm. På 1 2 dagar kristalliserar luten under ett temperaturfall från 450 till 25° C. Kristallerna upptagas, torkas, siktas och sorteras.
Blymaterialet var för pannor 10 mm., kärl 3 mm., rännor 2 mm. Under pannorna funnos 40 mm. järnplattor till skydd mot elden; under alla kärl funnos blybottnar till skydd mot läckager. Vitriolverket upptog utom granuleringsugnar en yta af 70X60 m. i en våning, 70 X 1 20 m. två våningar, allt af träkonstruktion.
Silfverslammet, som höll ali kopparns guld, afpressades uti filterpress under tillsättning af sågspån, hvarefter det torkades och afdrefs i schaktugn på verkbly, som sedan åter afdrefs i flamugn.
Kalkyl öfver afverkning af / 500 kg. cementkoppar till kopparvitriol pr dygn.
Utgifter:
Ränta och amortering 15 % å 200 000 100: —
Arbetslön 25 skift å 3: 10 . 87: 50
Transport 187: 50
Inkomster:
6000 kg. vitriol ä 60 Fr. (42 kr.) . 2 520:-
Vinsten pr dygn uppgår sålunda till kr. 156: — ocl pr ton koppar till c:aioo kronor.
Raffineringsvinsten kan sättas = 6 £ minus drift kostnaden vid raffinering, hvilken torde generellt kunm sättas till £ 4, hvarför kopparsulfatfabrikation med d( konjunkturer, som 1905 voro rådande, skulle vara et lönande företag, då ju de ädla metallerna erhållas gratis Skuggsidor vid denna fabrikation äro de ojämna kon junkturerna.
I november 1906 företog förf. en resa till Belgier för att bese kopparverket i Hemixem, vid hvilket ett elek trolytverk enligt Elmorprocessen skulle anläggas. Man hadt emellertid ej kommit så långt, hvarför mina iakttagelseil inskränkte sig till vissa rön rörande kopparextraktionsverketj
Fabriken ligger vid Schelde-floden c:a 8 km. förb Antwerpen, uppåt floden.
En del gods omlastades i Antwerpen, hvaremot åt skilligt, särskildt kol, kom direkt till fabriken på Scheldei floden.
På grund af den omedelbara anslutningen till vatter ställde sig råmatrialerna billiga, t. ex. kol 10 å 12 kro nor cif fabriken.
Lossningen skedde med ångkran direkt i tippvagnar hvilka uppspelades på en hög bockbrygga, hvilken förgre nades till de olika fabriksafdelningarna. Alla materiale uppkördes på denna brygga och aflastades genom tippning i lagerhögar.
Lossningskostnaderna utgjorde tillsammans 25 öre pr ton.
Själfva verket var hopbyggdt utan enhetlig disposition på grund däraf, att det så småningom hade blifvit tillbyggd till sin nuvarande storlek, motsvarande 50 000 å 60 00c ton bränder pr år.
Som råmaterial användes diverse kiser, hvilka till er del afrostades vid fabriken själf, hvarvid den erhållna svaf velsyran försåldes, och öfriga delen afrostades vid i när heten belägna fabriker af olika slag.
Angående själfva fabrikationen anföres följande:
Lagringen. Häråt ägnades särskild omsorg. Alla partier lades i särskilda högar, hvarefter till extraktionen samtidigt togos bränder med en sammansättning lämpligj för röstning. Svafvelhalten i bränderna var relativt högrej än på andra ställen, och hölls denna svafvelhalt genom! blandning af dåligt afrostade bränder från svafvelsyrefabriker till sammans med mera väl rostade från andra håll.
Krossningen skedde genom valsverk, ställda efter hvarandra. Noggrann invägning af material till krossen samt en samtidig förarbetning af bestämda mängder gjordes, dock
Källa: Internet Archive ·
