Sida 333
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
25
22 Febr. 1908
I,
' tvärsnitt eller utefter bäggedera, hvarefter sågspånet får utgöra ana- ! lysniaterial. Metodens genast i ögonenfallande fördel är den, att < (jen besvärliga pulvriseringen af torfbitarna alldeles frånkommes. Olägenheter äro bl. a., att torfstycket smulas sönder, innan man hunnit att fullt genomsåga det, samt att sågspånet genast måste inläggas i lufttätt kärl, enär det annars ytterst lätt förlorar en del af I sin fukt. I förhållande till Sondéns metod är fördelen den, att sågning måste anses lättare utförd än borrning. Sågningsmetoden uppfyller dock ej heller det ofvannämnda villkoret för en riktig proftagning, h vilket framgår af nedanstående tabell, beräknad liksom den föregående och utvisande fuktighetshalten i det pulver, som erhållits dels ur ett längdsnitt, dels ur ett tvärsnitt och dels ur ett blandadt prof.
Kärna
Skalets fukt %
Kärnans fukt %
Fukt i längdsnitt pulver %
Fukt i tvärsnitt pulver %
Fukt i blandadt pulver %
Verklig fukt %
23 x 6 x 6
20
40
34-3
32,o
33,7
3i,o
23x6x6
20
60
49,2
45,n
48,2
4 3)2
23 x 6 x 6
40
60
56,3
52, „
55-2
5 ',4
21X4 X 4
20
40
29,o
25.7
27-8
24„,
21x4x4
20
60
39.0
3 1 'fi
37.4
30,0
21x4x4
40
60
48,7
45>o
47 )8
44,3
\
Samma slutsatser som i föregående fall kunna dragas; dock är skillnaden mellan verklig fukt och den i tvärsnittspulvret förefintliga anmärkningsvärdt liten.
Då det väl knappast torde finnas utsikt till erhållande af en , praktisk användbar metod, som uppfyller proftagningsvillkoret, om man undantager den radikala och utan gensägelse riktigaste, som består i hela generalprofvets sönderkrossande och småbitarnas behandling som vid alla andra generalprof, torde man dock kunna anse sig rätt väl betjänt, om man använder metoden för sågning af torfven genom ett dess tvärsnitt, helst taget på ständigt samma ställe t. ex. i midten.
Hela saken är naturligen den, att en proftagningsmetod gärna kan få ha rätt stora fel, endast de äro konstanta och vederbörande medvetna därom, men ett oafvisligt villkor för erhållande af jämförbara resultat är enhet i proftagningsmetoden. Hur många leveranstvistigheter skulle icke kunna undvikas genom enhet i proftagningen och hur många skulle icke kunna ytterligare undgås genom detaljerade bestämmelser af analyssättet i leveranskontrakten !
Henry Person.
Qenmäle.
Då red. benäget delgifvit mig ofvanstående, tillåter jag mig erinra följande:
Förf. kritiserar en af mig i »Förbränningslära» beskrifven proftagningsmetod för torf.
Och jag vill gärna — så godt först som sist — erkänna, att om man utan eftertanke begagnar min beskrifning, sa kan man fa felaktiga resultat. Jag borde nog därför hafva tillagt en historia om, hurusom hålet icke finge borras pa samma ställe i alla torfr styckena , utan sålunda, att det i stycket »a» borrade halet komme i invid kanten, det i »b» något närmare midten, det i »c» vid midten,
1 hvarefter man finge börja om igen invid kanten o. s. v.
Genom att på detta sätt borra tillräckligt antal torfstycken blir resultatet — praktiskt sedt — ett generalprof , Detsamma kan
> också vinnas genom att i hvart och ett toi fstycke borra dera hal [ efter liknande princip.
För att emellertid ej stanna vid teoretiska spekulationer ° har jag tagit del af en profserie, som Mellersta och Norra Sveiiges Angpanneförening låtit utföra vid K. lekn. Högskolans materialprofningsanstalt just i afsikt att utreda lämpligaste sättet för proftagning
af torf.
Redogörelsen följer hännedelst:
Det inlämnade torfprofvet utgjordes af 22 st. torfbitar af mer i eller mindre parallelipedisk form. Sammanlagda vikten var cirka
4 22>* kf»'
Vid undersökning af torfvens fuktighetshalt uttogos prof ur hvarje torfstycke enligt nedanstående specifikation, som tydliggöies af vidstående figurer.
f
It .
4. Sågspån, erhållna vid torfstyckets itusågning på midten.
5. V8 af torfstycket.
6. En skifva af 1 cm. tjocklek tvärs genom torfstyckets midt.
7. En kub om 2 cm. sida från torfstyckets midt (kärna).
8. En ytremsa af 1 cm tjocklek i torfstyckets ena ändyta.
9. Resten af torfstycket, sedan ofvanstående prof tagits
10. Torfvens verkliga fuktighet, erhållen genom beräkning
af torfvens totala vattenhalt.
De motsvarande profven från hvarje torfstycke blandades och behandlades därefter som ett prof.
Profningsresultat.
Prof N:o 1 . Fuktighet - 44,, %
» 2 » = 46,0 »
» 3 * - 47.2 »
Gemensamma fuktigheten af prof 1, 2, 3 = 45.fi »
Prof N:o 4 . » = 44. 1 *
» 5 » -• 45.3 »
» 6 » - 47,9 »
» 7 » = 49,* »
» 8 » = 38,0 *
» 9 » = 46,1 »
» 10 » — 46.9 »
Askhalt = i,8 % å fuktigt prof.
Kalorimetrisk värmevärde = 5 3 2 5 v- e-Effektivt » =2 440 v. e.
Stockholm den 23 december 1907.
K. Tekn. Högskolans Materialprofningsanstalt
Bergskemiska laboratoriet.
Hjalmar Braune. f. O. Roos af Hjelmsäter.
Profningsanstaltens föreståndare.
Granskar man de funna resultaten, skall man finna, att den teoretiskt riktigaste proftagningen (n:o 5) ger ett resultat, som skiljer sig med o,7 % från det, som betecknas med »torfvens verkliga fuktighet», hvaremot borrningsprofven (medeltal af i, 2 och 3) ger ett värde, som afviker från nyssnämnda »verkliga fuktighet» med o,4 %. Vid en vara, sådan som torf, lärer det icke vara möjligt att med större noggrannhet än l/2 å. 1 % bestämma fuktigheten i ett större parti, helst om denna fuktighet differerar inom olika delar af ett torfstycke af medelbeskaffenhet mellan c:a 38 och 48 %, och naturligtvis (fastän detta ej i föreliggande fall blifvit undersökt) mellan ännu större gränser, om delar af enskilda torfstycken skulle jämföras. Under hand har profningsanstaltens såväl föreståndare som ingeniör försäkrat mig, att de anse »borrningsmetoden» vara den praktiskt enklaste och äfven den, hvarigenom säkrast elt riktigt genomsnittsvärde erhålles, förutsatt naturligtvis, att arbetet utföres med nödig omtanke och noggrannhet.
Stockholm jan. 1908.
Klas Sonden.
Källa: Internet Archive ·
