Teknisk tidskrift

TEKNISK TIDSKRIFT

2 6

NOTIS.

Brännvinsbrännerierna i riket hösten 1907. Brännerier, vid hvilka inmäskats i hufvudsak potatis och säd, liafva till antalet varit gg. Vid io af dessa brännerier, Hofby, Kvarnby, Köpinge 27, Köpinge 42, Lyngby, Ugerup, Wirrestad, Wä och Åsum inom Kristianstads län samt Sjöbo inom Malmöhus län, hafva inmäskats äfven hvitbetor och vid 1, Köpmge 51 inom Kristianstads län, både hvitbetor och melass (detta senare endast 70 kg.).

Brännvin 1 förening med jäst har framställts vid 12 brännerier; samtliga hafva användt luftjästmetoden, 1 1 af dessa, Stockholms Södra, Jästängen, Loviseberg, Tallbacken 1, Tallbacken 3, Uppsala, Kungsqvarn, Nässjö, Esperöd, lomelilla och Presenten hafva inmäskat säd och 1, Landskrona, melass. Brännerierna vid Uppsala och Tomelilla hafva dessutom inmäskat, det förra majs och det senare potatis för ökadt bränn vinsutbyte.

Hvitbetor hafva uteslutande inmäskats vid 3 brännerier, Dalby, Gårdstånga och Nöbbelöf inom Malmöhus län.

Melass har — utom vid ofvannämnda jästfabrik — inmäskats vid 5 brännerier, Arlöf, Helsingborg, Hvellinge, Sandby och Säbyholm inom Malmöhus län. Vid Hvellinge och Sandby inmäskades under en 14 dagarsperiod för hvardera äfven säd och potatis, men sedermera, liksom under hela tiden för öfriga brännerier, endast melass.

Inalles hafva salunda under hösten 1907 119 brännerier varit i verksamhet.

Sedan tillverkningsåret 1^06—1907 har ett nytt bränneri, Raflunda inom Kristianstads län, tillkommit.

RÄTTELSE.

1 öfveringeniör Arthur Raméns reseberättelse i förra numret af denna tidskrift förekommer på sidan 9 spalt 2 den uppgiften, att vid Oker seriesystemet användes, hvilken förf. härmed vill få rättad till att mnltippelsystemet där begagnas. Red.

T1DSKR1FTS-ÖFVERSIKT.

De med * betecknade uppsatserna äro illustrerade.

Zeitschrift fiir angewandte Chemie. — Jan. 24 — försäkringsväsendet i Verein deutscher Chemiker. — Användning af naturlig sten som filter inom den kemiska industrien*. — Snabb metod för bestämning af vattenhalten hos närings- och njutningsmedel.* förbättrad metod för bestämning af jordarters aciditet. — Tryckmätning vid vakuumdestillation (genmäle). — Jan. 31’. Några reformer pa den tekniska undervisningens område. — Det först kända koloxidförgiftningsfallet. — Om atoxyl. — Febr. 7. — Kalorimetrisk

undersökning af kakao. — ludelningen af Gloverfunktionerna.* _

1 ill tragan om konstullens eldfarlighet. — Febr. 14. — Matarevattnets rening enligt den fysikaliskt-kemiska teorien. — Till sulfit cellulosablekningens kemi. —

Electrochemical Industry. — Jan. — Återblick. — Den första elektrolytiska kloratfabriken. — Duplex-stålprocessen.

Hundraarsminnet af upptäckten af kalium och natrium*. — Metallurgiska beräkningar. Bly. — En modifikation af den elektriska induktionsugnen för stalframställning*. — Användning af den fysikaliska kemiens lager på järnets metallurgi, III. — Elektrisk kraft ur masugnsgaser vid Mansfeld*. — Kraftanläggningen vid Duluth. — Grafisk framställning af eutektiska legeringars stelnande*. — Elektrokemisk analys med roterande anoder*. — Järnets smältning vid gjutning. — Jahns gasgenerator, *1. — Tillverkning af prima stål i elektrisk ugn . — Febr. — American Chemical Societys möte i Cliicago. Utdelandet af Perkinmedaljen*. — Framställning af rent väte. — Järn- och stål- industrien i Kina*. - Elektrokemisk analys med roterande anoder, II. — Beräkning af kraftanläggningar. — Metallurgiska beräkningar, Bly. — Smältning upphettning, upplösning och urlakning.

Stahl und Eisen. N:r 4, jan. 22: De nya stålverksanlaggningarne i Bochum, Westfalen*. — Om gjutningssättets inflytande på biåsbildning och segring i göt*. — Om gjutning direkt från masugnen speciellt med afseende på rörfabrikation. — Bestämning af kol i stål och ferrolegeringar genom direkt förbränning. — N;r 5, jan. 28: Om koksåtgången vid kupolugnar. — Järnlegeringar och metaller för stålindustrien (forts.). — Om järnbeton. — Smidespress för järnvägssyllar*.

Öster. Zeitschrift f. Berg= u. Hiittenwesen. — N:r

3, ian. 18; Resebref från England, VHI. — Statistik öfver uppfor-

22 Febr 1908

dringslinor inom Dortmunds bergverksområde 1906. — N:r 4, jan 25: Statistik öfver uppfordringslinor inom Dortmunds bergverksområde 1906 (forts.). — Österrikes grufdrift 1906.

Gliickauf. — N;r /, jan. 4; Kol och järn i Nordamerika — Stenkolsbrik ettering * . — Utvecklingen af den tyska »Binnenschiffart» 1875 — 1905. — N;r 2, jan. 11: Anläggningarne vid stenkolsgrufvorna de Wendel i Herringen bei Hamm i W.*. — Arbetsresultat från kolskärningsmaskinerna i Saarbriickens stenkolsgrufvor 1 juli 1906— 30 juni 1907. — Lifräddningsväsendet vid Laurahuttes

stenkolsgrufvor i Nord-Kattowitz*. — Elektroanalys af mangankoppar. — N;r 3, jan. 18: Anläggningarne vid stenkolsgrufvan de Wendel i Herringen bei Hamm i W.* (forts.). — Om ledflötsens utbildning i Wittener kolgrufva. — N:r 4, jan. 25: Anläggningarne vid stenkolsgrufvan de Wendel i Herringen bei Hamm i W* (forts.). — Det naturliga dragets inflytande på ventilatorers mekaniska verkningsgrad.

Metallurgie. — N:r l,jan. 8: Malmanrikning enligt Elmoreprocessen*. — Om teorien för aduceringsprocessen*. — Nickel-svafvelföreningarnes smältningsdiagram*. — Om användningen af Lumiéres färgfotografering inom metallografien*. — Bidrag till kännedomen af svafvelmetallerna PbS, Cu2S, Ag,S och FeS. — Mansfelds

kopparverk. — N:r 2, jan. 22: Om grafitens löslighet i järn*. _

Malmanrikning enligt Elmoreprocessen (forts.) — Bidrag till kännedomen om svafvelmetallerna PbS, Cu2S, Ag2S och FeS* (forts.) — Det härdade stålets strukturbeståndsdelar. — Om nickelskärstenens konstitution*.

Zeitschrift fiir das Berg=, Hiitten= u. SaIinen=Wesen.

— N-.r 4 : Malmbrytningen i Steiermark, Kärnten och Kram*. _ Kopparförekomster i Kalifornien*. — Belgiens gruf- och hyttindustri*.

Preussens grufindustri år 1906. — Säkerhetsinrättningar i hisschakt*.

UR FACKPRESSEN.

Kiselmonoxid. H. N. Potter. C/i. Ztg igo8, n.r 3.

Reaktionen Si02 + Si = 2 SiO försiggår lätt uti den elektriska ugnen, likasom 2 Si02 + SiC= 3 SiO + CO. Kiselmonoxiden bildar ett i kemiskt hänseende mycket beständigt, brunaktigt pulver af 2,19 egentlig vikt. Kornstorleken af pulvret är ringa, ungefär som vid sot. Isoleringsförmågan mot värme och elektricitet är stor. Vid gnidning blir den negativt elektrisk och häftar då väl vid neutrala ytor, t. ex. bomullstyg. Häraf kan man betjäna sig för att erhålla ett lämpligt filtrum för att t. ex. genom silning sterilisera luft. Bland öfiiga föreslagna tekniska användningar märkas: såsom puts- och smörjmedel, för keramiska ändamål, inom färgfabrikationen, såsom isoleringmaterial etc. Såsom handelsnamn har föreslagits »monox».

/. L.

Undersökning af mönja J. F. Sacher. Ch. Ztg igo8, n:r 6.

I ör bestämmandet af de olösliga föroreningarna i mönja medelst salpetersyra och ett reduktionsmedel har formaldehyd visat sig särdeles lämplig och är att föredraga framför de nu använda socker, oxolsyra, alkohol och mjölksyra. Äfven vätesuperoxid ger goda resultat, om den är tillräckligt ren. J. L.

Ruthenium i platinalegeringar. N. A. Orlow. Ch. Ztg igo8 ,

n:r 7.

En rutheniumhalt (som plägat misstänkas medverka till sprödheten hos begagnade platinadeglar på laboratorierna) i platina kan lätt påvisas enligt följande förfarande. Ett prof smältes med bly,- regulus behandlas med salpetersyra, och återstoden glödgas i luften för att atlägsna osmium. Den glödgade massan smältes med kaliumhydrat och salpeter, hvarpå smältan utlöses med vatten och öfvermättas med salpeter. Härvid inträder reaktionen 2 K2Ru04 -b4HNO,=

= Ru04 + Ru (OH)4 + 4 KNOg. Lösningen lämnas att stå uti ett med vanligt filtrerpapper betäckt profrör, då inom 12 å 24 timmar papperet svärtas på undersidan genom uppträdande Ru04-ångor. Ännu en halt af o, 01 g. Ru kan på detta sätt påvisas. J. L.

Anordning för afdunstning i laboratorier af D:r H J. S Sand. Journ. Soc. Chem. Jnd. igo7 dec. 16.

hör vanlig afdunstning användes som bekant vattenbad. Förllyktigandet gar langsamt och förluster genom stötar, då vätskan innehåller kristaller, är icke utesluten.

I ofvanstående uppsats beskrifves ett, som det synes, praktiskt sätt att afdunsta vätskor med hjälp af den strålande värme, som en ofvan kärlet fästad varm skifva lämnar. Skifvan är smält af kisel - syia och är för den skull okänslig för de flesta kemiska agentier samt för temperaturväxlingar. Den upphettas ofvanifrån med en