Sida 335
Febr. 1908
KEMI OCH BERGS VETENSKAP
27
ilig Bunsenbrännare, hvars spets tillplattats. Afdunstningen är unär 1 7, gång så stor som på vattenbad. Sålunda afdunstades 120 cm. på 80 minuter på detta sätt mot 125 minuter på ett godt tenbad. hör kristalliserande lösningar, som krypa på väggarna, man passa på att peta ned kristallerna då och då med en sstaf. Cqt
Fördelning af kväfve och svafvel vid koksning af Durhamkol.
Short. Journ. Soc. Chem. Ind. rgoy juni 15.
Uppsatsen innehåller en serie intressanta undersökningar på ett -teri Otto-IIilgenstock ugnar vid Priestman Collieries, Limited, Blaydon-on-Tyne. Ugnskamrarna voro 10 m. långa, 2 m. höga
1 50-55 cm. bieda och rymde hvardera 6,86 ton kol. Utbytena
koks, tjära och ammoniak uppgingo till 76
>44
och
- - ^ /V
/o resp. Det torra kolet höll i,6J % N, och o,824 % S, som
destillationen fördelade sig på följande sätt:
Kväfve :
jksen . 43.31
äran ; . 2 .»8
1 NHa i gas och vatten 1 5,16
CN * » 1.43
Svafvel :
‘ koksen . 72,ca %
i tjäran . i,46 »
som HgS i gas och vatten 24, 00 »
i annan form . j »
förlust . o »
N > g^en . 37, „ :
* • o\j
Vidare lämnas analyser öfver gasens sammansättning under illationens olika timmar, fullständiga analyser öfver ammoniaken etc- G. H. H.
Teknisk framställning af väte ur vattengas. Frank. Föredrag yska naturforskare - och läkaremötet i Dresden igoy.
framställningsmetoden för väte ur vattengas genom att leda samma öfver upphettad kalciumkarbid, då grafit erhålles som bilukt, är endast lönande vid låga karbidpris. (Se T. T. afd. för ai och Bergsv. 1907 okt. 26.) Frank har därför gjort försök att vattengasen först absorbera kolsyran med kalkmjölk och största n af koloxiden med kopparklorurlösning och sedan leda resten öfver >id, men regenerationen af kopparkloruren blir för dyr. Han därför kommit på idén att efter kolsyrans absorbtion skilja vätet koloxid och kväfve genom afdunstning i Lindes apparat, då t kokar vid — 253°, koloxid och kväfve vid — 190°. Kraftbeet för Lindes maskin beräknas kunna täckas af koloxiden.
G. H. II.
En framgång för Gayleys blästertorkningsförfarande. Stahl u. n igoS, n:r 4, jan. 22.
Intresset för denna sak har i Tyskland nära på dödt ut, men ^t de sist vunna resultaten vid Warwich Iron and Steel Co. i stown, Pa., torde det ater väckas till lif, Vid masugnen n;r 2, redan var utdömd, gjordes månadslånga försök med bläster, som
>m afkylning befriats från fuktighet, och erhöllos- härvid följande
Itat:
| Med vanliS blä*ter . 2 689 ton tackjärn pr vecka
\ tfro » . 2823 » » » »
Koksåtgång i det förra fallet var 1 221, i det senare 1078 r Pr ton tackjärn.
Dessutom inträffade det egendomliga förhållandet, att tackjärhalt af Si, som förut ofta nedgått till o, 10 %, under det S-halten I s hög, att tackjärnet maste smältas om; höll sig nu uppe under \ att aldrig mera än 0,04 % S inkom i järnet. C. Bn.
Om masugnsgasens utnyttjande. W. Schmidhammar. Stahl j isen igo8, n:r 4, jan. 22.
Förf. utför beräkningar för ett verk med en masugn (120 tons f sPro<fuktion), två 20-tons martinugnar samt grof-, medium- och Isverk. Vid tillverkning af 1 kg. tackjärn erhålles 6,6; kg. gas , följande sammansättning i volymprocent: 11,3 % Co„, 31,06%
; 1 >7 a, II och 56,6 % N. io % af gasen gå förlorade, 25 % fvas för varmapparaterna, hvarför 65 % eller 4,3 kg. återstå för a behof. Om denna gas nu regenereras, hvartill åtgår 0,183 kg.
| Pr m. , erhållas, 1,42 m.3 ny gas med en värmeeffekt af 1 651 Pr timme erhållas^da 21 300 m.3 gas med ett värmevärde af 1 ->6300 kal., och då martinugnarna högst behöfva 10000000 j ätersta 25000000 kal , som omsatta i kraft lämna 8000 hkr, mtagande af 20 %:s nyttig eflekt. Härmed är icke endast kraft - : ‘vet för hela järnverket betäckt, utan Soo hkr finnas dessutom I verlopps. I »rifves verket på gammalt sätt (med generatorgas,
Kr och vanb'ga vällugnar), måste man räkna med 100 %:s •leätgang. Genom regenerering af Öfverskottsmasugnsgasen och | ndandande af gasmaskiner, hvilka kunna göras mindre, sålunda , are, sänkes denna siffra till 40 %. c. Bn
Några betraktelser öfver järnbeton. D:r Rohland. Stahl u. Isisen igo8, n:r 5, jan. 2g.
Enligt äldre föreställningssätt borde järn i beton rosta sönder, men så är ej förhållandet, och förf. har sökt förklara detta från modern fysikalisk-kemisk ståndpunkt. I syrefritt vatten rostar järn ej alls och likaså ej i vattenlösningar af kali, natron eller kalk. Detta senare sakförhållande är beroende på närvaron af genom hydrolys uppkomna hydroxylioner, hvilka skydda järnet från att syrsättas. Beton, som hårdnar, visar alkalisk reaktion d. v. s. innehåller fiia hydroxylioner. Älven skyddas järnet delvis af på dess yta bildade skikt af kiselsyra, lerjords- och järnoxidhydrat. Användes hafsvatten i st. f. vanligt mjukt vatten, angripes järnet däremot mycket, beroende därpå, att hafsvatten håller MgCl, och MgSO,, hvilka genom hydrolys gifva väteioner, hvilka neutralisera hydroxylionerna. Försök med andra metaller visa, att zink står bäst emot; bly, koppar och tenn angripäs däremot mycket. Ett sådant antagande som att orsaken till att järn ej rostar i beton beror därpå, att luften är fullständigt utestängd, är alldeles falskt, då ju det för betonens tillredande nödvändiga vattnet alltid håller syre upplöst. C. Bn.
Brasiliens järnmalmsskatter. Stahl u. Eisen igo8, n:r i,jan. /.
I en österrikisk konsulatrapport omtalas Serra do Espinhago i Brasilien sasom ett af jordens rikaste järnmalmsdistrikt. Enligt sakkunniges utlatande är denna i hjärtat af landet belägna bergskedja pa en längd af 200 km. formligen öfversållad* af järnmalmsförekomster och utgöres på vissa ställen af rena malmberg. De därstädes befintliga lagren uppskattas till 50 billioner (1?) ton och anses hafva en årlig produktionsförmåga af 100 millioner ton järn. Dessa malmer kunna i renhet likställas med malmerna från Argelia och Pyreneerna och öfverträffa t. o. m. de förstnämnda. På grund af brist pä sakkunnig ledning, afsaknad af kol, kommunikationer och penningemedel, gick den på 1800-talet igångsatta exploateringen af dessa fyndigheter under. Det står emellertid utom allt tvifveJ, att i och med Brasiliens ekonomiska utveckling äfven utnyttjandet af dess järnmalmskatter i stor skala och enligt modärna metoder skall komma att följa. yr j\
De lappländska malmfyndigheternas geologi och genesis. O. Stutzer. Neues Jahrb. filr Min. igoy, s. 3 48 0. f.
Afhandlingen utgör resultatet af författarens studier under somrarna 1905 och 1906 vid de lappländska malmfälten. Slutresultatet af sina undersökningar formulerar han på följande sätt. De fosforrika magnetitförekomsterna i norra Sverige äro samtliga bundna vid eruptiva bergarter af syenitserien. De hafva uppkommit på magmatisk väg, antingen magmatiska urskiljningar in situ eller som förflyttade magmatiska urskiljningar, såsom magmatiska gångar och eruptioner. p y
Förenta Staternas järnmalmsbrytning år 1907. Fr. Hobart. Engineering and Mining Journal igo8, n:r 1.
Järnmalmsproduktionen för år 1907 har att uppvisa en betydande ökning, ej mindre än 8,3 %. Nästan hela denna tillväxt kommer på Lake Superior-distriktet. ton, må meddelas. igoö
Lake Superior . 38 522 239
Södra Saterna . 6 350 000
Östra Staterna . 2 640 000
Västra staterna . 910000
Följande siffror, angifvande
jgo7
42 288 755 6 450 000 2 750 000 930 000
Tillväxt 3 766 516 ioo 000 110 000 20 000
Import .
Summa 48 422 239
524^ 755
1 266 000
3 996 516 205 6x0
Export
Totalsumma 49 482 629
53 684 755 270 000
4 202 1 26 4 76o
Ungefärlig konsumtion 49217389
53 4i4 755
4 197 366 F. T.
Karta öfver Tysklands nyttiga mineralförekomster. H. Ever-
ding. Zeitschrift fur praktische Geologie igoy, n:r 10; Stahl und Eisen igo8, n:r 3, jan. 15.
Af detta monumentala kartverk i skalan 1 : 200 000 har utkommit afdelning 1. Genom olika färgtoner och beteckningar uttryckas fyndighetens art, strykning, stupning, form, sidostenens geologiska alder m. m. Genom olika omramning af fyndighetens å kartan utsatta namn angifves huruvida grufvorna brytas eller äro ödelagda. Vidare kan man af kartan erhålla uppgift om: årsproduktion, förhållandet mellan brytningen af råvara och den ur densamma erhållna försäljningsprodukten, mängdförhållandet mellan dessa m. m. Redan dessa exempel torde vara tillräckliga för att gifva en föreställning °m rikhaltigheten af de upplysningar, som af denna karta kunna erhållas. p p
1
Källa: Internet Archive ·
