Sida 349
J
l 8 Mars 1908
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
30
älljärnsstrips får trådig textur, som gör spiken seg. Strip- >n klippes i korta bitar, hvilka upphettas i små ugnar, ående invid maskinerna. En i Kristiania bosatt svensk, irektör Victor Anderson, har konstruerat en sinnrik ränslebesparande ugn med åtskilliga automatiska anordingar.
Klippspik började i Sverige tillverkas omkr. 1850; en förste, som gaf anvisning på en dylik metod för jikfabrikation, torde emellertid hafva varit Sven Rinman, jm i sin år 1772 tryckta bok om järn- och stålförädng beskrifver en af honom konstruerad klippspiksmaskin. umera tillverkas vid 9 svenska bruk omkr. 10000 ton lippspik pr år. — Materialet till klippspiken är vanligen ötmetall, som utvalsas till plattjärn, något bredare än jikens längd, matas in i maskinen, hvilken af plattjärnet >r hvarje spik af klipper ett spetsigt ämne; plattjärnet låste därför vändas mellan hvarje klipp. Denna vänding, äfvensom frammatningen, verkställes på de nyaste laskinerna automatiskt, hvarigenom arbetskostnaden betydgt nedbringats.
Trådspik började tillverkas i Sverige i midten af förra hundradet och har — särskildt under det senaste demniet — alltmera börjat uttränga andra spiksorter, i synerhet för mindre dimensioner. För närvarande finnas 9 •enska trådspikbruk. Maskinerna äro dels slagmaskiner, hvilka hufvudet formas medelst en af maskinerna framungad hammare, dels pressar, som forma hufvudet meelst pressning; de sistnämnda maskinerna äro dyrare len effektivare och hållbarare.
Maskinerna för presspik och klippspik tillverkas i vverige vid Köpings mekaniska verkstad; de förnämsta verantörerna af maskiner för trådspik synas vara Malmeie & C:o samt Wikschtröm & Bayer, båda i Dusseldorf.
Dessa 3:ne spikarter äro vid 3" längd ungefär lika yra; för större dimensioner är trådspiken något dyrare, id mindre längd något billiga än de båda andra. Presid och klippt spik kommer därför nog att bibehålla sig ir alla gröfre dimensioner, under det att trådspiken blir en härskande under 3" längder.
I Sverige tillverkas nu sammanlagdt c:a 20 000 ton )ik pr år; exporten är omkr. 6 000 ton och importen inkr. 200 ton.
Föredraget illustrerades med talrika scioptikonbilder tver de olika spikmaskinerna, hvilkas konstruktion och 'betssätt af talaren i detalj beskrefvos.
1
Universal-kombinationsmåttsatser, deras konstruktion och användning inom den moderna verkstads-
industrien.
Af C. E. Johansson.*
Vid den massfabrikation, som numera vid en stor el verkstäder bedrifves, måste åtskilliga delar till maskier, verktyg, skjutvapen o. d. tillverkas med så stor nogrannhet, att de genast vid hopsättningen passa tillsammans, samt att alla delarna äro lätt utbytbara, utan att fterarbete för passningen behöfver ifrågakomma. Alla ylika delar måste därför vid tillverkningen justeras meelst noggrant gjorda tolkar, för hvilkas förfärdigande ter särskilda precisionsmått äro erorderliga. Såsom såana användas noggrant gjorda och till sina dimensioner med största möjliga precision injusterade s. k. passitar. Hittills har varit nödigt att för hvarje ny sådan
* Rustmästaie vid Carl Gustafs Stads gevärsfaktori, Eskilstuna. I
I
II .
tolk skaffa en ny särskildt injusterad passbit, hvilket är dyrbart och tidsödande samt oupphörligen återkommer, allteftersom nya tolkar erfordras. För erhållande af exakta normalmått, användbara för hvarje förekommande fall, hade talaren konstruerat och utfört s. k. kombinationsmåttsatser, af hvilken en nu förevisades. Dessa bestå af ett system af passbitar, genom hvilkas olika sammanläggning alla mått kunna erhållas för hvar hundradedels mm. från r,oo mm. till 2 00, 00 mm., således ej mindre än 20 000 h varandra olika mått, detta med en noggrannhet af + 0,001 mm. Måttsatsen består af parallellipipediska stycken af stål, ytterligt noggrant arbetade efter ett system, som kräft mångårigt försök och ett aldrig tröttnande tålamod. Det gällde att framställa
dels fullkomligt plana ytor,
dels tvenne med hvarandra fullt parallella ytor, samt dels med bibehållande af ytornas parallellism få dem på det exakta afståndet från hvarandra.
Huru fullkomligt plana ytorna äro, syntes bäst af den stora svårigheten att skilja 3:ne hoplagda passbitar från hvarandra ; härtill åtgår en kraft betydligt större än atmosfertrycket. Så hade man t. ex. sammanlagt 2:ne passbitar, hvars beröringsytor voro 9 x 35 = 315 mm.2, och den undre biten behöfde belastas med 23 kg. eller öfver 7 ggr atmosfärtrycket, innan bitarna åtskiljdes. Här gör sig således gällande en molekulärattraktion eller adhesion af hittills okänd styrka.
För att ett flertal sammanlagda passbitar skola lämna lika exakt mått, som en enda större passbit, fordras vidare s. k. progressiv tolerans, d. v. s. att noggrannheten stiger i den mån, som passbiten är gjord för ett mindre mått, detta i motsatts mot vid förut brukliga måttsatser, där toleransen var lika för större som mindre mått, och där stora differenser kunde uppkomma vid sammanläggningen af flera mindre mått. Talarens system voro i detta hänseende så fulländadt, att om man för erhållande af t. ex. ett 100 mm. längdmått sammanlade 2 eller 20 passbitar, noggrannheten i båda fallen blefve + o, 001 mm.
Talaren hade levererat dylika kombinationsmåttsatser till ett flertal svenska och utländska verkstäder och myndigheter.
Om tillverkningsmetoderna för dessa underbara mätinstrument ville talaren ej lämna någon upplysning, då deras utarbetande kräft många års möda och en rad af uppfinningar, hvilka ej voro skyddade af patent.
På grund af den långt framskridna tiden följde ingen diskussion efter föredragen 5 och 6.
WEDGE’S FINKISUGN.
En ny konstruktion af Mc Dougals kända finkisugn är den nyligen i marknaden utsläppta Wedge’s ugn.
Som denna ugn, tack vare sin stora kapacitet och sina praktiska anordningar, borde hafva god framtid för sig, antar jag att det skall intressera denna tidskrifts läsare att få närmare kännedom om densamma, hvarför jag här vill gifva en beskrifning af dess mest framträdande egenskaper.
Jag har haft tillfälle att iakttaga fyra af Wedge’s ugnar allt ifrån deras uppförande och igångsättande tills nuvarande stund. Härunder kunna de sägas hafva genom-
I
Källa: Internet Archive ·
