Sida 351
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
1
• 8 Mars 1908
Pyritbränderna uttagas också automatiskt. Detta sker ' nedelst en ändlös skruf, som för ut bränderna till en järn- »ehållare, hvarifrån de medelst ett paternosterverk lastas lirekt i en järnvägsvagn för vidare transport.
Den yttre manteln å denna ugn är gjord af l/2 tums tålplåt. Genom små öppningar i manteln kan man lätt rån utsidan hålla de hål öppna, genom hvilka pyriten uller från den ena härden till den andra. Beklädnaden tf eldfast tegel på insidan af manteln är 9 tum tjock.
Tillförseln af finkisen till ugnarna är äfven mycket raktiskt anordnad. Från ett upphöjdt järnvägsspår losas finkisen direkt i en torkapparat. Denna utgöres af ■n stor trattformig behållare, i hvilken s. k. louvre-boards iro insatta sicksack. Vid bottnen af denna behållare in- >ressas en del af den uppvärmda kylluften från ugnens entrala axel och utför torkningsarbetet. Idéen med denna orkningsanordning är god och bör vara effektiv, om den ätt anordnas.
Från denna torkningsapparaten föres pyriten af en ndlös rem till en trattformad järnbehållare, som är så upplängd, att den verkar som en våg. När rätta vikten )yrit blifvit ifylld behållaren, stoppas den ändlösa remmen, nh en lucka vid behållarens botten öppnas, hvarvid pyiten nedrinner i skoporna af ett paternosterverk, som ransporterar finkisen till den cylindriska järnbehålare ofvanför ugnen, från hvilken den matas ned i den irkelformade rännan på ugnens topp, hvarom förut talats.
Genom denna ugns stora kapacitet och de praktiska mordningarna å densamma, besparas arbetskraft till stor lel i jämförelse med de mindre, mekaniska pyritugnarna. )etta inses lätt, om man tager i betraktande, att allt irbete vid dem underlättas därigenom, att mindre maskileri måste tillses. En Wedge’s ugn har nämligen samma tapacitet som 5 af de mindre ugnarna af 1 2 fots diameer. Genom de praktiska anordningarna af pyritens innatning och brändernas uttagande ur ugnen, hvilket vid användandet af denna ugn betydligt koncentreras i örhållande till de mindre ugnarna, besparas också både naskineri och arbetskraft eller, med andra ord, nedbringas ransportkostnaderna.
På de platser, där man har ringa utrymme till sitt förfogande, erbjuder denna ugn ännu en stor fördel. Två if Wedge's ugnar, hvilka hafva samma kapacitet som 10 if de mindre r 2-fotsungnarna, fordra en byggnad af ungefär hälften så stor kvadratarea, som dessa mindre i ugnar. Härigenom nedbringas kostnaden för ugnsbyggnaden. Tager man denna besparing med i beräkningen, lär kostnaden för 2 Wedge’s ugnar vara densamma som Iför 10 Herreshoffs.
De ugnar, jag här refererat till, bränna Rio-Tintopyrit, hvars »fines» äro ytterst finkorniga.
I Sverige, antager jag, att man till stor del bränner norsk pyrit. Jag är böjd att antaga, att denna på grund af sin kristalliniska struktur erbjuder stora fördelar vid brännandet i mekaniska pyritugnar, och torde därför,
- speciellt vid deras användande, den stofa kapacitet, som Wedge’s ugn har, vara mycket fördelaktig.
De här omnämnda ugnarna äro 2 och 2 kombinerade ; med hvar sitt kammarsystem. Dessa bestå af 7 kammare l hvardera, alla dessa lika stora och med en kapacitet af c:a 40 000 kub. fot. Hvardera systemet har alltså en i total kapacitet af 280000 kub. fot. Med de anordningar, j hvarmed dessa system äro försedda, tillåta de ej brännan-
|j
il ..
41
det af mera än 1 2 ton pyrit pr ugn, under det att, som sagdt, 15 ton lära vara denna ugns maximikapacitet af 5°X-ig pyrit.
Philadelpia, Pa., den 10 november 1907.
A rils Ostman.
NOTISER.
Kontrollering af guld- och silfverarbeten i landsorterna år 1907. I landsorterna hafva kontrollerats 653 646 gram guldarbeten och 1 465 kilogram silfverarbeten.
En sammanställning för de senaste 5 åren lämnar följande resultat:
År I landsorten kontrollerade
guldarbeten gr.
silfverarbeten kg.
<903 .
. 489 03S ....
. 1
284
1904 .
5 1 3 °59 ...
. 1
35o
1905 .
. 555 625 ....
. 1
04
O
O
1906 .
. 615 693 ....
. 1
402
1907 .
. 653 646 ....
. 1
465
I
Sverige hafva inalles kontrollstäm
plats följande belopp guld-
och silfverarbeten:
I riket
tillverkade
Importerade
År
guldarbeten
silfverarbeten
guldarbeten
silfverarbe-
gr-
kg-
gr-
ten kg.
1901
... 663 433 .
.... 5612 .
.... 70885
. 2 325
>904 ..
. 694905 .
. 5 877 .
.... 94 614 ..
. 2717
1905
. 744 135 ■
.6710 ...
.... 91 86q ..
. 2 936
1906 ..
. 829 41 1 .
. 6 644 .
. 1 5 1 245
. 2 959
1907 ..
. 910 796 ..
. 7 47- .
■ ' 56 755 --
. 3038
K. A. IV.
Nybyggnader och utvidgningar vid Sveriges järnverk under år 1907 . I senast utkomna häfte af »Blad för bergshand teringens vänner inom Örebro län» förekommer en af disponenten Carl Sahlin på underlag af utsända frågobref gjord sammanställning i detta ämne, hvarur vi taga oss friheten hämta nedanstående utdrag.
Inom tackjärnstillverkningen är i första hand att omnämna de nya masugnspipor, som under 1907 blifvit uppförda Vid Sandviken har en fjärde helt och hållet ny hytta blifvit byggd af 52,5 fots höjd och 10 fots bukvidd. Vid Guldsmedshyttan har den andra masugn, som under 1906 började byggas, blifvit under 1907 fullbordad och påblåst. Biåsmaskinen vid denna hytta utgöres af en Jsegers högtrycksfläkt. Vid Granbergsdal har den förutvarande masugnen blifvit från grunden ombyggd, hvarvid jämväl nya turbiner för drifkraften blifvit insatta och ny varmapparat blifvit byggd. För ökning af blästertillgång och blästertryck hafva moderna biåsmaskiner blifvit insatta vid Vestanfors , Bredsjö och Långshyttan , hvarjämte en högtrycksfläkt för samma ändamål blifvit installerad vid Horndal. För öfrigt hafva moderniseringar och förändringar i fråga om ställets form och ställmaterial, formornas antal, krossverk och kolspel m. m. rapporterats från flera bruk.
Uppförande af anriknings- och briketter ingsverk eller utvidgning af förutvarande dylika verk har pågått vid ett flertal dels gruffält, dels masugnar. Vid Vigelsbo , Stråssa och F/obergs gruffält samt Långgrufvan i Norberg, äfvensom vid Riddarhyttan , Näs järnverk, Sikfors bruk och möjligen något mera ställe hafva dylika byggnadsföretag blifvit färdigställda eller i det närmaste utförda, hvarigenom under 1908 en väsentlig ökning af malmbriketteringen kan väntas inträda.
Kolugnar hafva under 1907 blifvit uppförda vid Fagervik i närheten af Sundsvall för en årlig kolning af 22 000 läster, vid Högfors bruk i Örebro län för 7 000 läster, vid Tärnäs i Dalarne på V ästerdalälfvens kolbolags mark för 10 000 läster samt vid Sibo i Häliingland af Skogens Kolaktiebolag för 10000 läster och vid Brattfors bruk i Värmland för 13000 läster, de sistnämnda båda anläggningarna ännu ej färdiga. Reningsverk för biprodukterna äro byggda och igångsatta vid Guldsmedshyttan och Fagervik. — I detta sammanhang må erinras därom, att vårt lands största skogsägare, som är kungl. maj:t och kronan, äfven under året börjat intressera sig för ugnskolningen, man må hoppas med snart synligt resultat1
Lancash i res 'er ken hafva, såsom man kan vänta, blott i mindre utsträckning varit föremål för utvidgande byggnader. \ id Brattfors i Värmland har dock smältsmedjan blifvit ombyggd och utrustad med
1
Källa: Internet Archive ·
