Teknisk tidskrift

42

TEKNISK TIDSKRIFT

28 Mars 1908

3 nya härdar, hvarjämte nya vattenmotorer och nytt hammarverk samt en högtrycksfläkt af Jaegers konstruktion blifvit inbyggda. En dylik fläkt har äfven blifvit insatt i Horndals smältsmedja. Vid Zggcsnnd har lancashiresmedjan äfvenledes blifvit utvidgad med 1 ny härd, hvilken i mån som byggnadsarbetet fortskrider, skall åtföljas af ytterligare 3 härdar, så att smedjan kommer att omfatta inalles 8 härdar. Vid Ferna och Harg hafva på hvartdera stället 1 ny lancashirehärd blifvit insatt. Antagligen motväges denna ökning af härdarnas antal af ungefärligen motsvarande minskning vid andra bruk.

Vid stålverken (d. v. s. de götmetall producerande verken) hafva nya martinugnar blifvit byggda på flera ställen. Sålunda hafva under 1907 tillkommit en 12 '/, tons ugn vid Kallinge , en 15 tons ugn vid Surahatnmar, en 10 tons ugn vid Nykroppa (under byggnad 1906, pådragen 1907), hvarjämte vid Horndal en 10 tons ugn blifvit ombyggd till 1 5 tons chargerymd och vid Smedjebacken en 15 tons ugn utbyggd till 20 ton. I detta sammanhang bör äfven meddelas att Bångbro under 1907 igångsatt sin nybyggda fabrik för målning af thomasslagg, som utgör biprodukt vid dess järn tillverkning.

I afseende å de till järnhandteringen hörande elektrometallurgiska verken är att meddela, att elektrisk stålsmältning blifvit införd vid Domnarfvet, där äfven försök med elektrisk järnframställning af malm under året pågått. Vid Kortfors har en tredje Héroultsk stjälpugn blifvit inbyggd för framställning af högprocentigt kiseljärn. Hvarje ugn konsumerar därstädes 500 hkr elelektrisk ström. Ei ligt från verket bekommen upplysning drifves »ena ugmn alternerande för stålsmältning samt för framställning af kiseljärn och andra järnlegeringar». Verkets totala förbrukning af elektrisk ström utgör cirka 1 700 hkr. — Vid Gullspång kommer ett andra kiseljärnsverk att byggas. Det samma hann under 1907 blott att på marken utstakas. Man beräknar att i detta nya verk, som skall konsumera omkring 4 000 hkr, framställa 3 000 ton högprocentigt kiseljärn årligen. Vid Guldsmedshyttan har ett nytt elektriskt stålverk med Kjellinska ugnar börjat byggas under fjolåret. Elektrisk energi skall till detta verk öfverföras från Älfvestorps vattenfall i Svartälfven. Slutligen har enligt uppgift i tidningarna vid Morgårdshammar under 1907 års sommar byggts en elektrisk induktionsugn för 100 hkr och 1 500 volts spänning samt 60 växlingsperioder pr sek. Ugnen är byggd efter Elektrometalls system och har användts för stålframställning af tackjärn ocli smidbart skrot.

För järn och ståls utsträckning hafva betyd-inde nybyggnader varit å bane. Domnarfvets stora valsverk, afsedt för utvalsning af 1 000 göten i veckan, har under 1907 blifvit fullbordadt. Det består af 3 reverserande duoverk, nämligen götverk, universalverk och färdigverk för balkar och räls m. m , det sistnämnda med 3 valspar. Verket drifves af en 3-cylindrig ångmaskin, utvecklande vid behof omkring 6 000 eft. hkr och erhållande ånga från 8 vattenrörpannor af Garbes system. Den till valsverket hörande elektriska utrustningen omfattar 6 kranar och 60 motorer om tillhopa 1 400 hkr. Valsverksbyggnaden är 163 m. lång och 52 m. bred. Pådragning af färdigverket skedde i augusti 1907. Numera utvalsas alla för Domnarfvets olika valsverk afsedda göten i det nya verket och sistlidne december framställdes i rälsverket 60 ton grofva järnvägsskenor pr dag. Rälstillverkningen, som här i landet varit nedlagd sedan år 1905, har sålunda åter kommit igång och det i så stor skala, att året 1907 helt säkert kommer att räknas till de minnesvärda åren i vår järnhandterings historia. — Vid Söderfors, som numera äfven tillhör Stora Kopparbergs Bergslag, har färdigbyggts ett tråd- och finvalsverk, som drifves med elektromotorer, nämligen en motor å 150 hkr för förtränen och 1 direkt kopplad tandemmotor å 750 hkr för färdigtränen. — Vid Hallstahammar har byggts ett götvalsverk för 10" göten och ett grofvalsverk för axelämnen af 2 */ " — 5" diameter. — Vid Hofors har installerats ett förverk med 2 par stolar för finvalsverket, drifvet med en 250 hkr elektromotor, hvarjämte vid mediumvalsverket blifvit inbyggd en elektromotor om upptill 500 hkr med föränderlig hastighet. — Vid Trollhättan hafva uppförts stångjärnsvalsverk och tunnplåtsvalsverk till ersättning för de genom eldsvåda år 1906 förstörda. — Vid Stjärnsund har ett nytt trådvalsverk blifvit påbörjadt. — Vid Storfors har det nya rörvalsverket för 3"— 6" rör blifvit fullbordadt och igångsatt och vid Sandviken hafva rörvalsverken blifvit ytterligare utvidgade. Slutligen återstår att meddela att i Eskilstuna ett helt och hållet nytt valsverk sedan 1907 är under uppförande. Stålpressningsaktiebolaget därstädes låter nämligen nu bygga ett plåtvalsverk, h vartill maskineriet uppgifves vata beställdt i Tyskland. Forts.

LITTERATUR.

Chemisch-technisches Lexikon af d:r Josef Bersch, en samling af c:a 17 000 recept för handtverk och tekniska fabriker, häft. i, 48 sidor. Utkommer på Hartlebens förlag, Wien, i 20 häften å 50 pf.

Die Hochofenschlacke in der Zementindustrie af d:r Hermann Passo w, innehafvare af Kemisk-tekirsk försöksstation, Blankenese och föreståndare för Verein Deutscher Eisenportlandzementwerke’s laboratorium, 1908, pris 6 M , inb. 7 M.

Förf. nedskrifver i föreliggande arbete sina fleråriga erfarenheter angående användningen af masugnsslagg inom cementindustrien I första kapitlen redogöras för äldre och nya~e patent, vidare för de egenskaper, slaggen erhåller genom granuleririg enligt olika metoder, hvilket nä-mare åskådliggöres genom tabeller, analyser och mikrofotografier. Särskildt framhålles, att ej alla slaggsorter ha samma lämplighet. Vidare upptagas till granskning de angrepp, som under tidernas lopp gjorts af de äldre portlandcementfabrikerna mot användning af tillsatsämnen i porlandcementet. Härefter följa i grafiska tabeller drag- och tryckhållfasthetsprof, utförda på olika cementslag med olika tillsatser, och därpå jämföres masugnsslaggen med andra tillsatsämnen. Förf. kommer till det resultatet, att masugnsslaggen vid sakförståndig behand ing utgör ett godt tillsatsämne till portlandcement, men också kan användas som väsentlig beståndsdel i ett cement, som har med verkligt portlandcement jämngoda egenskaper. Dessa förhållanden bestyrkas äfven af de åtföljande profningsresultaten.

Karbidkväfve (kalk-kväfve), ett nytt kväfvegödselmedel, några upplysningar och råd af prof. H. G. Söderbaum.

Innehåller anvisningar rörande gödsling med karbidkväfve, hvilket i allmänhet jämställes med ammoniumsulfat. Vidare meddelas resultat af fältförsök med karbidkväfve och andra gödselmedel, därvid i vissa fall karbidkväfvet (Carlsons och Polzeniusz’) t. o. m lämnat bättre resultat än chilisalpetern. Slutligen några exempel på gödslingssatser.

Tegelindustriens utveckling under 5-årsperioden 1903 — 1907 af ingeniör Nils Fredriksson, föredrag vid Sveriges tegelmästareförenings stormöte i Örebro 1907.

Under ifrågavarande period har tillverkningen af lertegel ökats med c:a 25 %. Maskiner och maskinella anordningar ha i regel användts och ha möjliggjort större produktion med mindre antal arbetare Förf. rekommenderar 2 skift å 8 timmar i st. för 1 st. ä 10 — 12 timmar. Kalksandtegel och cementtegel anser han icke kunna på allvar konkurrera med lerteglet.

TI DSKRI FTS-ÖF VERSI K T.

De med * betecknade uppsatserna äro illustrerade. ,

Zeitschrift fiir angewandte Chemie. Febr. 21. — Montering af en svafvelsyrefabrik på Centralmexikos högplatå. — Konstsilkesfabrikationen etc 1907. — Kvantitativ bestämning af pikrinsyra.

— Febr. 28: — Ur den engelska patentlagen af år 1907. — Kemiska ljusverkningar*. Användningen af Siedentopfs ultramikroskop och Engelmanns mikrospektralfotometer i textil- och färgindustrien*. — Bestämning af torrsubstans i cellulosamaterial*. — Mars. 6: — Om vätgasens rening från arsenik. — Till frågan om honungs mineralämneshalt. — Om tryckmätning vid vakuumdestillation. — Mars 13'. — Järnoxidens olika färger, en funktion af kornstorleken. — Om störningar vid förening af kväfve och syre*. — Försök med D. T. S.- exhaustrar.

Journal of the Society of Chemical Industry. Dec. 31: j

— Bestämning af naftalin i kolgas och förbrukad reningsmassa. — | Inverkan af formaldehyd på egenskaperna hos latex af Fumtumia elastica. — Niamfett. — Fårdammar. — fan. 13: — Själfnntändning i visst slags bomull. — Fenolftalein och quinolftaleinsalternas konstitution; ett bidrag till färgteorien inom trifenylmetangruppens färgstofter. — En noggrann gasanalysapparat för handels- och andra ändamål*. — Anmärkningsvärd pannstensbildning i en lokomotivpanna. — fan. 31: — Bearbetning i värme af legeringar af koppar och zink*. — Polarimetrisk bestämning af sackaros. Om inverkan af rening med basiskt blyacetat på sockerlösningars optiska aktivitet och reducerade förmåga på Fehlings lösning. — Bestämning af fenoler i gasvatten och deras förekomst däri vid de olika reningsapparatei na. — Undersökning af spermacetolja och spermaceti. — Febr. 13: - — Värdering af eldfast lera.

— Bestämning af små mängder vismut*. — Nya reaktioner för identifiering af merceriserad bomull. — Febr. 2g: — Anmärkningar rörande beståndsdelarna i stenkol.