Sida 353
>8 Mars 1908
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
43
stahl und Eisen. A r:r 6, febr. 5. Järnvägssyllar af järn*.
Förvaltningsingeniör. — N.r 7, febr. 12: Handelspriset på järn eh kol 1S85 — 1907*. — Portlandecement och järnportlandecement. _ Grafitutskiljningen i koljärnsmältor med hög kolhalt*. — Om oksåtgången vid kupolugnar (forts.) — Nr 8, febr. 19 ■ Svafvelbetämning i järn och stål. — Järnlegeringar och metaller för stålindu- .rien (forts.). — Englands industri. — Nya arbetsmaskiner för vineljärn*. — Studier öfver gjutjärn*. — Nr 9, febr. 26: Sjukkassor ch sjukförsäkring. — Fosforbestämning i järn. — Några nya hänganor*. — Kupolugnars konstruktion och koksförbrukning*. — A':r 0, mars 4 .- Brikettering af järnmalmer*. — Nyheter vid österiiska järnverk*. — Bestämning af nickel i nickelstål. — Användning f kromjärn såsom eldfast material. — N.r //, mars 11 ; Energiförrukningen i omkastningsvalsverk. — Ny metod för framställning af olfattiga ferrolegeringar*. — Nyheter vid österikiska järnverk* (forts.)-
- Nr 12, mars 18 : Järnkonstgjuteriets utvecklingshistoria*. — Masgnsdiagrammet. — Kväfve i järn*. — Grey-valsverket i South-Bethehem*.
Öster. Zeitschrift f. Berg* u. huttenwesen. — Nr 5,
ebr. 1: Montanistisk forskningsresa genom alpländerna. — Ös erikes rufdrift 1906 (forts.). — N:r 6, febr. 8: Om gruflokomotiven, särkildt bensinlokomotivet. — Montanistisk forskningsresa genon alpinderna (forts.). — Galiziens naftafångst 1906. — Nr T, febr. 15: rerk, tillhöriga »Eisenindustrie-GesellschafU i Prag — Grufiokomotien, särskildt bensinlokomotivet (forts.). — Metall- och kolmarknaen jan. 190S. — Nr 8, febr. 22: Mineralens, särskildt zeoliternas aragenes. — Bromsinrättningen, system Hruska. — Ungarns bergsandtering 1906 — Nr 9, febr. 29 : Tysklands kalibergverk-
- Ungarns bergshandtering 1906 (forts.). — De silfverförande blyinkfyndigheterna vid South-Mountain, Ideho, U. S. A. — Nr tonårs 7: Om flytande luft och dess användning*. — Metall- och kol,
1 ark n ad en febr. 1908. — Nr 11, mars 14: Nordamerikas myntverk Philadelphia*. — Om flytande luft och dess användning (forts.).
Gluckauf. — Nr 5, febr. i: Studieresa i Belgien, England ch norra Frankrike*. — Nr 6, febr. 8: Högtryckscentrifugalpumar inom Ruhrkoldistriktet*. — Diplom-bergsingeniörers utbildning-
- Nr T, febr. 13 .- Kol och järn i Nordamerika* (torts.). — Ny appaat för bestämmande af borrhåls riktning. — Nr 8, febr. 22 ■ Kol ■ch järn i Nordamerika*, (forts.). — Igångsättandet af koksugnar med illvaratagande af biprodukterna. — Nr p, febr. 29 .- Kol och järn i fordamerika (forts.). — Lerjärnstensförekomsterna vid Ahaus och Koeseld. — Sachsens bergshandtering 1906. — Bergshandteringen i de tysa skyddsområdena 1906 — 7.
Metallurgie. — Nr 3, febr. 8 Fosfors inflytande på systenet järn-kol*. — Elmorprocessen*. — Det härdade stålets strukturieståndsdelar (forts). — ATr 4, febr- 22-‘ — Det härdade stålets trukturbeståndsdelar* (forts.). — Zinkblände såsom skärstensbildare*.
Revue de Metallurgie. — Nr /, jan.: Bidrag till stålets hitoria. — Volframs metallurgi. — Tillämpning af jämnviktsdiagrammet ör systemet järn-kol på konstitutionen och den termiska behandlingen i f stål och gjutjärn. — Gasers och gasblandningars värmevärde. — 'ly elektrisk ugn för stålsmältning*. — Nr 2 , febr.: Specialståls nvändning för automobiler. — Undersökning af gaser i metaller. — irafits löslighet i järn. — Kristaller af diamant och karborundum i i tål*. — Nr 3, mars ■. Elektrosiderurgie*. — Legeringar mellan nicel och vismut*. — Rening af masugnsgas*. — Om gjutsand. — Irafitens sp. vikt. — Silfrets legeringar*. — Beståndsdelarna i stål.
Zeitschrift fiir praktische Geologie. Nr /, jan.-. Wiirtembergs järnmalmsförekomster*. — Malmförekomsterna i Otavi-omådet i norra delen af tyska sydvästafrika*.
kl ===
UR FACKPRESSEN.
Om koksförbrukningen vid kupolugnar. G. Buzek. Stahl v. lisen 1908, n:r 5 0. 7, jan. 28 och febr. 12.
Förr har koksåtgången vid kupolugnar ansetts nästan utesl ilande bero af ugnsformen. Man måste härvid dock taga hänsyn till lera andra faktorer. Först och främst spelar det smälta järnets öferhettningsgrad en stor roll, så att koksförbrukningen t. ex. vid j ifverhett järn (1 450°) beräknas bli 26,7 % större än vid kallt järn t 200°). Beskickningsämnenas kemiska och fysikaliska beskaffenhet j^iar äfven stor betydelse. Grått, fosforrent järn fordrar sålunda nera värme än hvitt, fosforikt, och ju orenare koksen är, ju större dir koksförbrukningen. Koksen bör tillföras ugnen i stora stycken,
1 ärnet däremot i små, och kalkstenen bör vara så kiselsyrefri som
möjligt samt helst bränd. Ytterligare har arbetssättet ett mycket stort inflytande på koksåtgången. Det har nämligen visat sig, att denna blir 20 — 30 % mindre vid gjuterier, där ugnarna drifvas endast några timmar men då kontinuerligt, än vid sådana, där det smältes och formas hela dagen. Koksåtgången är äfven beroende af chargens storlek i förhållande till smälttiden. Ju fullständigare förbränningen sker och ju bättre värmet utnyttjas , ju mindre blir naturligen koksåtgången. Temperaturen hos de bortgående gaserna har slutligen ett mycket stort inflytande, och förf. visar med en mängd tabeller hur koksförbrukningen Ökas vid stigande temperatur på gasen. C. Bn.
Nickelbestämning i stål. O. Brunck. Stahl u. Eisen 1908. n:r 10, mars 4.
Nickelbestämning enligt det nu använda sättet, hvarvid järnet först måste utfällas med H3N och acetatkokning, hör till en af de långsammaste analyserna inom bergskemien. Förfts nya metod, som han visat vara fullt lika god som någon af de äldre, utföres på i*/2 timmes tid och tillgår på följande sätt: 0,5 gr. borrspån lösas i 10 cm.3 konc. HC1 samt oxideras med något HN03. Till lösningen sättes 3 gr. vinsyra, hvarpå den först göres svagt ammoniakalisk samt försättes därpå till sur reaktion med HC1. Lösningen upphettas, 20 cm.3 af en 1 %-ig alkohollösning af dimethylglyoxim tillsättes, hvarpå göres svagt alkaliskt med H3N. Fällningen tages i en Gooch-degel, tvättas med hett vatten, torkas vid iio° och väges. Fällningen håller 20,31 % Ni. C. Bn.
Sibiriska malmförekomster. A. L. Simon. Bulletin of the Institution of Mining and Me tallur gy n-.r 32; Öster. Zeitschr. f. Berg- 11. Huttenwesen 1908, n-.r 6, febr. 8
De i Sibirien förekommande malmerna äro limonit, magnetit och krommalm, hvilka tillgodogöras dels medelst dagbrytning, dels medelst underjordisk grufdrift. En anmärkningsvärd förekomst är järnberget öster om Verjne-Uralik. Hela berget består af magnetit, hvars mängd vore tillräcklig att förse icke allenast samtliga järnverk i Ural med järnmalm, utan betydande kvantiteter kunde äfven exporteras. Krommalm finnes i olika delar af Ural, den brytes endast i ringa omfattning och användes mest som utfordring i martinugnar. Halten af kromoxid varierar mellan 44 8— 59,8 % och af järnoxid mellan 21,76 — 27,40. F. T.
Nlalmanrikning enligt Elmore. C. Göpner. Metallurgie 1908, n.r 2 , jan. 22.
I uppsatsen redogöres för den nya vacuum-Elmore- processen och de resultat, som medelst densamma erhållits. Här nedan följer ett utdrag ur de tabeller, som innehålla resultaten af de omfattande försök, som blifvit gjorda rörande metodens användbarhet.
Malm
Extraherad metall
Procentha
lt
Ex-
trak-
i malmen
i affallet
i sligen
tion i
%
Grafit .
Grafit
56,7
19.3
80,3
86,6
Guldmalm från
Australien ...
Guld
0,22 unz p. t.
O,o35unzp.t.
1 ,o4unz p.t.
86,6
Kopparmalm med tungspat
Koppar
3>66
0,25
22,56
94,o
Blyglans 0. py-
Bly
3 >35
0,28
14,60
93,3
rit med tungspat .
Silfver
3i,6ounzp.t.
3,ooiinzp. t.
139,24 unz
92,5
Kopparkis med magnetit och granat .
Koppar
0,92
0,10
26,00
90,2
Järnspat med
kopparkis .
0,99
0,07
14,70
93,4
Zinkblände med
kvarts .
Zink
23.9
2,25
50,7°
95,3
Zinkblände med
skiffer .
»
5>5
0,9
44-5°
85,1
Lägre extraktion än 81 procent af metallhalten har vid intet af de utförda försöken erhållits, vid anrikning af en molybdenglans med magnetit och granat utvanns till och med 98,1 procent af molylxlenhalten. I medeltal utvinnes öfver 90 %. F. 7.
1
Källa: Internet Archive ·
