Teknisk tidskrift

KEMI OCH BERGSVETENSKAP

53

\

»5 April 1908

04

, id Kallinge har den gamla galvaniseringsfabriken blifvit ersatt med ■:n ny. Vid Skyllberg hafva tråddrageriet, trådspiksfabriken samt dippspiksverket blifvit utvidgade. Uddeholm har inköpt hela maskinitrustningen vid Gäfle träskruffabrik i afsikt att därmed öka sin egen illverkning af träskruf. — Stålgjuterierna hafva på flera håll blifvit irdnade för ökad produktion, hvilket i synnerhet varit fallet vid Kallinge , där utvidgning af gjuteribyggnaden skett och två elektriska öpkranar om 10 och 20 tons lyftkraft blifvit insatta. För tillverkning ;f tackjärnsgjutgods hafva äfven vid flera bruk nybyggnader ägt rum. rån Ankarsrum har sålunda meddelats, att gjuteri, kaminverkstad och ■maljverk blifvit utvidgade. Vid Kallinge har gjuteriet förstorats och lifvit försedt med ny kupolugn och hydrauliska formmaskiner. Vid Käfvekvarn har gjuteriet blifvit tillbyggdt med plats för ytterligare 8 ;jutare. Vid Aminne har gjutet iet jämväl blifvit utvidgadt, men blef ien 30 november 1907 genom eldsvåda förstördt. Det uppgifves kola åter uppbyggas under 1908. Äfven vid Ljusfa llshammar har :tt nytt gjuteri blifvit uppfördt. Det pådrogs den 11 januari 1908. /id Öfverum är ett nytt aduceringsverk uppfördt och vid Karlsdal r ett granuleringsverk för tackjärn undeT byggnad.

För beredande af ökad drifkraft m. m. pågå numera ständigt tora byggnader vid våra järnverk. Främst afse dessa tillgodogörande f vattenkraft och dennas framförande till verken i form af elektrisk nergi. I Dalälfven hafva under 1907 särdeles stora, till järnhanderingen hänförliga vattenverksbyggnader varit under utförande. Stora Copparbergs Bergslag bebygger sålunda den strax ofvanför Domnrfvets järnverk belädna Bullerforsen med en kraftstation, som skall illgodogöra en fallhöjd af 10,2 meter och utrustas med 6 generatorurbiner om 4 000 hkr per enhet eller tillhopa 24 000 hkr, däraf örsta utbyggnaden kommer att omfatta halfva detta energibelopp, om man ärnar elektriskt öfverföra till Domnarfvet. Samma bolag leltager som hälftenägare i en stor kraftanläggning Vjd Stopforsen Västerdalälfven. Fallhöjden är där 24 meter och effekten, som kall uttagas, uppgår vid full utbyggnad till 16000 hkr., hvaraf en etydande del kommer att öfverföras till de grufvor i Grängesberg, om tillhöra Trafikaktiebolaget Grängesberg — Oxelösund, hvilket boag äger andra hälften af anläggningen. Vid Lernbo kraftstation, om tillhör samma sistnämnda bolag, hafva turbiner för ytterligare ;oo hkr blifvit under året inbyggda, hvarefter anläggningen omfattar n energisumma af 4 000 hhr. Horndals järnverksaktiebolag har ifven i Daläfven vid Näs kraftstation ökat kraftuttagningen med : 500 hkr, så att därstädes numera tillhopa 6 300 hästar äro anpända i järnhandteringens tjänst. — I Klarälfven har Uddeholms : iktiebolag under utförande en kraftstationen, som skall leverera 2 000 hkr, hvaraf en stor del är afsedd att komma bolagets järnhandering till godo, bl. a. 1 500 hkr till ett tillärnadt nytt bandvalsverk. — ikinnskattebergs bruksägare hafva under anläggning en kraftstation om >00 hkr och Hofors aktiebolag har fullbordat en kraftöfverföring >å likaledes 600 hkr från Tjernäs vattenfall. En hel del mindre mläggningar äro äfven utförda, bland andra en på 150 hkr vid Svartnas gamla bruk. Den pågående stora kraftbyggnaden vid Gull- (>ang kommer, enligt hvad ofvan meddelats, äfven att lämna ström | ör metallurgiska ändamål. Denna kraftanläggning med 20 meters all kommer att i fullt utbygdt skick uttaga 24000 hkr. Turbiner nsättas dock till en början blott för 16000 hkr, hvaraf en fjärdedel evereras till kiseljärnsverket. Äfven för järnhandteringen torde den tetydande kraftkälla i Dalälfven komma att arbeta, som under 1907 j if Sandviken förvärfvats i närheten af Söderfors. — Ingen annan af ■tveriges industrier torde så allmänt och i sådan omfattning hafva illägnat sig den i våra vattenfallen befintliga energien som järnlandteringen. Det var i Sverige, som man först med fog kunde tala >m elektriskt drifna järnverk i egentlig mening, och för närvarande ir det endast några få mindre järnbruk, som ej tillgodogjort sig ! »elektricitetens välsignelser». — Men äfven ångverk byggas ännu dd våra järnverk, där på många ställen ånggenerering är bästa sättet ' itt tillvarataga bränslevärdet i masugnsgasen eller den höga temperauren hos andra förbränningsgaser. I vissa afseenden, särskildt i råga om snabb reglering, stor variation i utvecklad effekt och mjuk offergång från hög till låg eller låg till hög hästkraft, står ju ångkraften innu ouppnådd, i synnerhet där densamma kan alstras till lågt pris. detta förklarar tillkomsten af ångverk, där brist på vattenkraft ej örelegat. — Om den vid Domnarfvet under 1907 utförda stora anäggnögen med Garbes rörångpannor är redan meddeladt. Med f örbigående af en hel del mindre installationer må här blott tilläggas, dt vid Herräng, där förut masugnsmaskiner lämnat drifkraft, ångkraft blifvit införd i afsevärd omfattning. År 1907 hafva därstädes nbyggts 3 pannor samt 1 ångturbin om 375 hkr och 2 andra ång- ! naskiner. I allmänhet kan sägas, att masugnsgasens användning di- (

11

rekt i gasmotorer ej lyckats vinna egentligt insteg i Sverige. Mest beror detta därpå, att öfverloppsgasen i de större verken med bästa fördel förbrukas i martinugnar, glödgningsugnar o. s. v., äfvensom därpå, att vår vattenkraft är billig.

LITTERATUR.

Den kemiska forskningens historia Kortfattad öfversikt af Th. Ekecrantz. Stockholm 1907.

Författaren har velat tillgodose behofvet af en för universitetsstudierna lämpad kortfattad framställning af den kemiska forskningens historia, och har han härutinnan lyckats rätt väl. Stor öfverskådlighet har vunnits genom utelämnandet af »redogörelsen för en mängd viktiga rön och betydelsefulla uppfinningar, som kunna anses hafva mera medelbart inverkat på utvecklingen», äfvensom sammanförandet af biografiska notiser till slutet af hvarje period. — Af i litteraturförteckningen upptagna arbeten har Ernst v. Meyers Geschichte der Chemie fått lämna det ojämförligt största bidraget.

Författaren har i allmänhet förstått att väl sofra sitt material. Dock kunde t. ex. vid karaktärisering af flogistonperioden en Lémery ha affärdats med färre ord, Black’s och Cavendish’s betydelsefulla pneumatiska undersökningar däremot erhållit ett särskildt omnämnande i den sammanhängande redogörelsen.

Framställningen är tråkigt nog ingalunda fri från oegentligheter och förbiseenden. Sid. 12 under krukmakarekonst nämner förf., att »redan de gamla egyptierna förstodo att öfverdraga sina enkla jämV.äx\ med emalj». Skall väl vara let kärl (Meyer; irdene Gefässe, ej eiserne!) Några rader längre ned talas om »Etrurien och en del andra städer». — Sedan sid. 83 omnämnts, att kväfvet först isolerats af Scheele och sid. 84 beskrifvits, huru Scheele och Priestley isolerade syret , följer på sistnämnda sida längst ned: »Genom den ytterst viktiga upptäckten af syret kunde såväl Scheele som Priestley karaktärisera luften som -en blandning af tvänne gaser \ Saväl Priestley som Scheele isolerade också den andra beståndsdelen 1 luften, kväfvet ». — Sid. 105, på tal om flogisternas förklaringar af förbränningsförloppet, heter det, att »metallkalkarna äro lösare än metallerna och därför också tyngre». I stället för lösare skall väl stå tätare. — Sid. 121: »Den utförliga redogörelsen för den nya teorien lämnade Dalton icke förrän år 1808 uti första bandet af sitt arbete System of Chemistry* . Förf. menar antagligen Neso System of Chemical philosophy. .System of Chemistry var Thomsons året förut utgifna verk, där T. dock offentliggjort grunddragen af den Daltonska atomteorien. — Sid. 126 har Gay-Lussacs volymlag fått följande olyckliga formulering: » enkla eller sammansatta gasers volymer alltså deras tätheter etc.». — Sid. 189 talas om »den egenskap hos grundämnena, som vi kalla valenser». Skall naturligtvis vara valens.

Nämnda förbiseenden äro att beklaga. Arbetet, som »fyller en lucka», bör emellertid hälsas med glädje. Gotth. IVallmark.

Gemeinfassliche Darstellung des Eisenhiittenwesens.

Sjette upplagan af ofvanstående arbete, som utgifves af »Verein deutscher Eisenhuttenleute» i Dtisseldorf i syfte att popularisera kunskapen om järn och dess tekniska framställande, föreligger härmed. Den öfverensstämmer med föregående upplagor i uppställning men är betydligt utvidgad, i enskilda delar omarbetad och lämpad efter vetenskapens nuvarande ståndpunkt samt försedd helt och hållet med nya afbildningar. Den tekniska delen, som förut bearbetats af direktören Th. Be eker t, har nu öfvertagits af ingeniörerna O. Vogel, C. Geiger och O. Petersen och den ekonomiskt-statistiska af ingeniör E. Schrödter. Denna senare del afslutas med en förteckning öfver alla tyska och luxemburgska firmor och verk, som sysselsätta sig med järns framställning och allsidiga bearbetning.

Arbetet kostar inbundet 4 mark. K. A. IP.

* Så långt framställningen på denna punkt noggrant efter Meyer, som därefter säger: »Beide fanden Mittel den einen Teil der Luft und zwar den Sauerstoff zu absorbieren». Detta har tydligen gifvit förf. uppslag till nästföljande kursiverade mening.

RÄTTELSE.

I uppsatsen »Från bergshandteringens vänners årsmöte 1 Örebro den 28 januari 1908» förekomma ett par tryckfel, som kunna vara vilseledande, hvarför de här rättas:

Å sid. 38, spalt 1, rad 14 uppifrån står 91,7 skall vara 61,7 » » -iq »2» 20 » » 3:ne * * 2:ne.

Red.

2