Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift

Originalsida 364
Originalsida 364
Originalsida 364
Originalsida 365
364–365

Sida 364

54

TEICNISK TIDSKRIFT

25 April 1908

TIDSKRIFTS-ÖFVERSIKT.

De med * betecknade uppsatserna äro illustrerade.

Zeitschrift fur angewandte Chemie. — Mars 20: Järnvitriolkyp för indigo. — Studier öfver järnoxid-kontaktprocessen för svafvelsyreframställning*. — Till diskussionen om estrichgips. — Mars 27: Studier öfver järnoxid-kontaktprocessen för svafvelsyreframställning (forts.). — Värdebestämning af bariumsuperoxid*. — Bestämning af magnesia i magnesiter. — April 3: Historiska, kemiska originalapparater i »Deutsches Museum von Meisterwerken der Naturwis-enschaft und Technik» i Mtinchen*. — Framställning af kolloidala element. — Bidrag till bestämning af vattnets hårdhet äfvensom den fria, halfbundna och bundna kolsyran. — April 10: E11 enkel gasbrännare — spektralbrännare — för utförande af lågreaktioner etc.*. — En högeldfast, kiselsyrefri, porslinsliknande massa.

Journal of the Society of Chemical Industry. —

Mars 16 ; Hållbarheten af Fehlings lösning och utförandet af sockerbestämningar med densamma. — Nitroglycerin och dess framställning*. — Några användningar af »the clarification test» för kloakoch affallsvatten. — Mars 31: Reduktion af guldklorid med träkol.

— Framställning af para-toluidin ur toluidiner med hjälp af paratoluidinhydrat*. - Proteinernas kloraminreaktion och tekniska användning. — Användning af elektricitet i den kemiska teknologien.

— Anmärkningar rörande kloroform och aceton.

Electrochemical Industry. — Mars: Autogen lödning af aluminium. — Reaktioner i elektriska ugnar under högt tryck*. — Öfversikt af zinkindustrien. — Rening af gaser*. — Von Baners koksugnssystem*. — Metallurgiska beräkningar (silfver och guld). — Ferrovanadin för gjuteriändamål. — Ammoniak-cyanidprocessen för behandling af kopparmalm under utvinnande af ädla metaller.

Stahl und Elsen. — N:r 13, mars 25: Tidskriftsöfversikt dec. 1907 — febr. 1908. — N;r 14 , april 1: Gjuterianläggningarna vid gasmotorfabriken Deutz*. — Magnetiska lyftkranar*. — Trä och järn som grufbyggnadsmaterial. — N:r 13, april 8: Från sammanträdet den 2 april 1908 af »Verein deutscher Eisen- und Stahlindustrieller >. — Främmande metallers inflytande vid titreringen på järn enligt C. Reinhardt. — Gjuterianläggningarna vid gasmotorfabriken Deutz* (forts.). — En ny ventil för biåsmaskiner och kompressorer*.

Öster. Zeitschrift f. Berg- u. Hiittenwesen. — N:r

12, mars 21 „• Nordamerikas förenta staters myntverk i Philadelphia* (fort.). — Ar:r 13, mars 28 : Till den svenska masugnsdriftens historia. — Nordamerikas förenta staters myntverk i Philadelphia (forts.). — N:r 14, april 4: Guldförekomsten vid Kasejovic i Böhmen*. — Upptäckten af en rik vanadinmalm i Peru. — Lokomotivdrift i stollar och orter. — Några försök och förbättringar inom Österrikes grufhandtering*. — IV ;r 13, april u: Om metallerna kobolt, vanadium, molybden, titan, uran och volfram samt deras betydelse för tekniken, särskildt stålindustrien. — Några försök och förbättringar inom Österrikes grufhandtering*. — Metall- och kolmarknaden mars 1908.

Gluckauf. — N;r 10, mars 7: Kol och järn i Nordamerika* (forts.). — Dykares användning i grufhandteringen*. — Sveriges bergshandtering 1906. — N;r 11, mars 14: Bly- och silfverbergvei ken i Ems*. — Den hydrauliska luftkompressionsanläggningen i Clausthal*. — Kol och järn i Nordamerika (forts.). — Distriktet Dormunds bergverksproduktion 1903—1907. — N;r 12, mars 21 ; Bly- och silfverbergverken i Ems* (forts.). — Kol och järn i Nordamerika* (forts.). — N;r 13, mars 28 ; Generering och utnyttjande af ånga och kraft vid kalibergverken. — Kol och järn i Nordamerika* (forts.). — Magnetisk anrikning vid grufvan Briiderbund, Eisern. — N-.r 14 , april 4; Generering och utnyttjande af ånga och kraft vid kalibergverken (forts.). — Kol och järn i Nordamerika* (forts.) — Grufarbetarelöner i Preussen. — Tyska rikets bergshandtering 1907.

Metallurgie. — N:r 3, mars 8: Experimentella undersökningar öfver förloppet vid tackjärns stelnande och smältning*. — Smältningsdiagrammet för systemen platina-arsenik och vismutarsenik*. — Smältningsdiagrammet för kobolt-arseniklegeringar*.

— N:r 6, mars 22: Hyttrökfrågan i Nordamerika. — Järn-kollegeringarnes specifika värme*. — Brom-cyanutlakningen af guldmalmer. — Det rena järnets latenta smältvärme. — Metallföreningars kemiska sammansättning. — Elektrisk smältning af tennmalmer*.

Zeitschrift fur praktische Geologie. — N:r 2, febr. : Dalmatiens malmer och nyttiga mineral. — Kopparskifferlagret i Anhalt*. — Guldförekomsten i Sydböhmen. — Nya Zeelands nya

geologiska undersökning. — N:r 3, mars: De nordsvenska järnmalmslagren*. — Elsas-Lothringens geologiska undersökning. — Om möjligheten af att öppna nya stenkolsfält i det erzgebirgeska bäckenet*. — Försök med smälta metallsulfiders inträngande i silikatbergarter. — Öfver kaolinbildning. — Manganmalmsförekomsten vid Cindad Real i Spanien.

UR FACKPRESSEN.

Nya reaktioner på cho'esterin och oxicholesterin.

Ch. Ztg igo8, n:r 14.

L. Golodetz..

En blandning af 5 delar konc. svafvelsyra och 3 delar 30 %åg formaldehydlösning färga fast cholesterin svartbrun. Några droppar triklorättiksyra med en droppe af nyssnämnda formaldehydlösning gifva med cholesterin en djup blåfärgning. Oxicholesterin ger med triklorättiksyra grönfärgning. Förf. betonar särskildt dessa reaktioners användbarhet vid mikrokemiska arbeten. /. Z.

Reaktioner på merceriserad bomull. J. Hubner. Ch. Zt^

ig<>8, n:r 18.

Vid behandling med en 20 %:ig lösning af jod i jodkalium och efterföljande tvättning med vatten förblir merceriserad bomull svartblå, under det den icke merceriserade låter tvätta sig hvit. Användes en klorzinklösning, som försättes med blott ringa mängd af en jod-jodkaliumlösning, kan man erhålla olika starka färgnyanser pa bomullen allt efter fullständigheten af merceriseringen, hvaraf denna kan till graden bedömas. J. L.

Fast helium. K. Onnes. Ch. Ztg igo8, n;r 20.

En kvantitet af 7 liter helium infördes i ett rör uti flytande väte af — 259° och utsattes för ett tryck af 100 atmosfärer. Vid tryckets efterföljande sänkning till atmosfärstryck, och ännu rikligare vid vakuum, bildade sig då hvita moln, hvarur fasta hvita flockar afskildes. Flockarna förflyktigades sedan hastigt, utan att någon smältning kunde iakttagas. J. L.

Litium i radioaktiva rrineral. Gleditsch. Ch. Ztg igo8, n.r 22.

Med anledning af Ramsays rön angående radiumemanations inverkan på kopparsalter * har förf. undersökt en hel del radiumhaltiga mineral, särskildt kopparhaltiga, på litium. De undersökta mineralen voro pechblände, carnotit, chalcolit (kopparhaltiga från 0,15 till 6,54 %), torit (med spår af koppar) och autunit (kopparfritt), med en radioaktivitet mellan 0,52 till 2,0 mot uran. Samtliga befunnos till mycket ringa mängd litiumhaltiga, mellan o,ooon och 0,03 %. Någon bestämd relation mellan koppar- och litiumhalterna eller något samband mellan sistnämnda halter och styrkan af radioaktiviteten förefanns ej. y. z.

Export och produktion af svafvel på Sicilien. Journ. Sot: Chan.

Ind. igoS, mars 31.

Af nedanstående tabell framgår exportens storlek till olika länder i ton åren 1904 — 07.

Importland

1904

190S

igoö

1907

Förenta Staterna....

100 680

70 332

41 283

9 476

Frankrike _

103 042

96 170

67 536

59 725

Italien

79 619

99 633

79 519

58 926

England

18 108

18 847

20 883

16 561

Ryssland .

15 Mi

16673

16 181

15 210

Spanien och Portugal

12 436

15 674

15 422

12 778

Tyskland .

31 613

28 319

34 967

37 100

Österrike ....

23 374

25 1 1 1

22 756

24 597

Turkiet och Grekland . . .

25 376

25 069

26 560

27 608

Belgien

13 627

14 442

13 940

8853

Skandinavien

20 120

18 288

21 608

25 155

Holland

8 122

4 425

5 539

1 1 379

Öfriga länder

24 487

23 277

21 238

26 646

Summa

475 745

456 260

387 432

334 014

Under de senaste sex åren har produktionen afsevärdt öfverskridit konsumtionen af sicilianskt svafvel, så att lagerbehållningarna vid årssluten alltjämt ökats, hvilket framgår af nedanstående siffror, som angifva lagret 31 dec. i ton:

>9°3 ig°4 1905 igoö igo7

361220 396 S41 462437 525 H5 576 377

Tekn. Tidskr. Afd. för kemi och bergsv. XXXIII.m.

Källa: Internet Archive ·