Sida 379
KEMI OCH BERGSVETENSKAP
,'23 Maj 1908
, lernas förhällande vid upphettning i ammoniak. — Ilvetemjölets ferinenter och deras värde för bakning. — Tillvaratagande af cyanföreningar vid torrdestillation af kol och tillgodogörandet af afloppsvattnet frän destillationsapparaterna för ammoniakvatten.
Electrochemical Industry. — Maj: Raritan Copper Works’ kraftanläggning*. — Anrikning af malmer enligt Elmoreprocessen*. — Zinks användning för skyddande af järn och stål*. — Metallurgiska beräkningar, forts. (zink). — Filtrerpressar, centiifuger och slamseparatorn*. — En ny elektrisk ugn för höga temperaturer*.
— Anordning vid upplösning af metallskrot*. — En ny elektrostaisk separator*.
Stahl lind Elsen. — N:r 16, april 15: Viktiga synpunkter för byggandet och driften af gasverksanläggningar för martinugnar.
— Manganmalmsbrytningen i Bukowina*. — Gjuterianläggningen vid gasmotorfabriken Deutz* (forts.). — Trä och järn som grufbyggnadsmaterial* (forts.). — Nr 17, april 22 ; Kraftbehofvet vid omkastningsvalsverk vid ångdrift och vid elektrisk drift*. — Hållfasthetsförsök på brobyggnadsmaterial*. — Ilandelspriset på gjuteritackjärn 1887 — 1907. — Trä och järn som grufbyggnadsmaterial* (forts.).
— Framställning af tätt gjutgods genom reducerande tillsatser. — X:r 18, april 2g: Omkastningsgötvalsverk med elektrisk drift vid Georgsmarienhtitte*. — Påblåsning af en masugn efter 14 månaders dämning. — Den moderna kupolugnen. — Aflönings- och arbetareförhållanden inom den belgiska järnindustrien. — Nr ig, maj 6: Berättelse öfver »Verein deutscher Eisenhiittenlaute»:s sammanträde den 3 maj 1908. — Stålgjutgods ur elektrisk ugn*. — Öfver nyare masugnsuppsättningsmål*. — Öfver framställning af flaskor för kol-
, syra efter Ehrhardts förfarande*.
Öster. Zeitschrift f. Berg;= u. Hiittenwesen. — N:r
16 , april 18: Ilydrostatisk tryckmätare som driftkontrollapparat*. — Världens zinkproduktion. — Om metallerna kobolt, vanadium, molybden, titan, uran och wolfram samt deras betydelse för tekniken, särskildt stålindustrien (forts ). — Några försök och förbättringar inom Österrikes grufhandtering* (forts.). — N;r 17, april 25: Hydrostatisk tryckmätare som driftkontrollapparat* (forts.). — Om metallerna kobolt, vanadium etc. samt deras betydelse för tekniken, särskildt stålindustrien. — Konungariket Sachsens bergshandtering 1906. — Nr iS, maj 2: Ilydrostatisk driftmätare som driftkontrollapparat* (forts.). — Om metallerna kobolt, vanadium etc. samt deras betydelse för tekniken, särskildt stålindustrien (forts.). — Ny elektrisk säkerhetslampa*. — Nr ig, maj g: Angående beräkning och profilering af masugnar*. — Metall- och kolmarknaden april 190S.
(iliickauf. — N;r 15, april 11 ; Generering och utnyttjande af ånga och kraft i kalibergverken (forts.). — Kol och järn i Nordamerika* (forts.). — Norra Frankrikes stenkolsbrytning 1906. — Nr 16, april iS: Nyheter inom grufbyggnadsområdet*. — Kol och järn i Nordamerika* (forts.). — Bergverksbolaget Hibernia år 1907.
; — .Nr 17, april 25: Försök med en Sullivan-förskrämningsmaskin*. — Kol och järn i Nordamerika*. — N;r 18 , maj 2: Undersökningar öfver vattenuppfordringsanläggningar*. — Kol och järn i Nordamerika*. — Förenta Staternas bergshandtering 1906 och 1907.
Metallurgie. — Nr 7, april 8: Öfver selektiv färgning inom metallografien*. — Elektrolys af kopparsulfatlösning under tillgodogörande af svafvelsyrligheten i rostgaserna*. — Elektrolyseringsapparat för bearbetning af malmer och metallaffall m. m. — l Framsteg inom utlakningen af kopparmalmer och i framställning af ren koppar* — Smältdiagram för kobolt-svafvellegeringar*. — Nr 8, april 22: Specialstål för automobiler*. — F'örgasningsförsök med Morgangeneratorn*. — Om anrikning af affall från zinkhyttor.
Revue de Métallurgie. — N:r 4, april: Stålets kristalli-I sation och struktur*. — Guldets legeringat*. — Stålets strukturelementer. — Om slagprof med anvisning*.
Zeitschrift fur praktische Geologie. — Nr 4 , april:
Sydafrikas nyttiga mineralförekomster. — Kopparmalmen vid Bor i ' Serbien. — Om förekomsten af diamanter i diabas och pegmatit.
UR FACKPRESSEN.
De viktigaste transportmedeln d järnvåg lör den kemiska industriens vätskor. Pfeffer. Zeitschr. angew. Chemie igo8 , jan. 17.
De äldsta och ännu mest använda kärlen för vätsketransport i pr järnväg äro ju fat, glasflaskor, damejeanner af glas eller lera 4 o. s. v. Stora stengodskärl, rymmande c:a 1 kbm., användas för 1 saltsyre- och salpetersyretransport; 10 stycken uppställas i två rader i å hvarje järnvägsvagn och fastgjutas medelst ett 10 cm. tjockt as-
l
I
1
6
fältläger pa botten af vagnen. Modernast är att använda å järnvägsvagnen fast monterade järncisterner. Olika konstruktioner beskrifvas. För transport af saltsyra har det visat sig praktiskt att kläda cisternerna med hårdgummi. B. C.
Saltsyretouriller, tyskt pat. 106 023, och centrifug för rening af gasformig saltsyra , tyskt pat. 183 097. Cellarius. Zeitschr. angev. Chemie igo8 , jan. 17.
De nya som ett omvändt U formade tourillerna erbjuda följande fördelar. Tourillens yta är stor i förhållande till innehållet, den kan lätt kylas med vatten; absorbtionen blir fullständig, och renare syra vinnes.
Reningscentrifugen för klorväte af.skiljer kondenserbara föroreningar såsom II2S04, FeCl2, AsCl;| o. s. v. och är utförd i stengods. I midten på en stående cylinder roterar en axel med stengodsvingar, som kasta den underifrån inträdande gasen mot den perforerade cylinderväggen. Utanför denna finnes ännu en perforerad cylinder och mellan dem båda nedrinner saltsyra, hvari tennklorur (för Asabsorbtionen) är löst. Gasen skall gå igenom båda cylindrarna och blir därunder renad och tvättad. B. C.
Järnoxidens olika färg. Wöhler & Condrea. Zeitschr. nugcw. Chemie igo8, mars 13.
Författarne konstatera, att på olika sätt behandlad järnoxid är af samma sammansättning. Den olika färgen beror blott på olika kornstorlek. Ur violett teknisk järnfärg lyckades de genom omväxlande sönderrifning i agatmortel och slamning framställa röd rödgul, ja t. o. m. nästan gul järnoxid. Sönderrefs ett korn violett järnoxid under mikroskopet, kunde man tydligt iakttaga, hurusom färgen på de mindre styckena är gulare än å de större röda till rödvioletta. B. C.
Öfver järnoxiclkontaktprocessen. Gustaf Keppeler. Zeitschr. ange-d'. Chemie igoS, mars 20 och 27.
Författaren meddelar resultaten af sina studier öfver järnoxidprocessen för framställning af svafvelsyreanhydrid i jämviktslärans belysning, anhydridens dissociation vid olika temperaturer, det vattenfria ferrisulfatets sönderdelningsspänning i luft, i kväfve i syre vid olika temperaturer, det teoretiskt möjliga anhydridutbytet, som är beroende på sammansättningen hos rostgaserna och vid viss däraf beroende temperatur visar ett optimum. Lågprocentiga gaser hafva lägre temperaturoptimum och lämna bättre utbyte (till en viss gräns), 7 % SO, lämnar vid 665° 53,2 % Sö3, 2 % S02 vid 628° 72.5 % S03. Öfriga autorers och praktiska siffror jämföras. I Mannheim erhållas resultat, som närma sig teorien. Den äldre uppfattningen, att järnoxidens katalytiska verkan skulle bero på omväxlande reduktion till oxidoxidul genom svafvelsyrligheten och därpå följande oxidation, visas vara föga trolig. Likaså tyckes en intermediär bildning af ferrisulfat ur O, S02 och Fe„Oa ej möjlig. Däremot synes S02 och O förtätas på järnoxidens yta och anhydridbildningen här (liksom vid platinakontaktprocessen, Ref.) vara en mekaniskt kemisk process*. — Som bekant upptaga bränderna medföljande As2Os, som sålunda ej först behöfver aflägsnas ur rostgasen. Förf. visar, att arseniksyrligheten under processen oxideras till arseniksyra, som kvarhålles. B. C.
Några nyare anordningar och apparater på laboratorier . Stacey Tones. Journ. Soc. Chem. Ind. igo8 , april 13.
Uppsatsen, som redogör för i praktiken befunna goda anordningar, behandlar först dragskåpet. Dess svagaste punkt torde vara svårigheten att få lämpligt dragrör på ställen, där sådant ej från början blifvit muradt. Förf. använder efter fåfänga försök med diverse andra material ett väl tjäradt gjutjärnsrör, hvars nedre del står i en ringformad blyränna med bräddaflopp — detta senare för att förhindra droppning af i dragpipan kondenserade syror. Fig. visar huru värmningen anordnas. En plåt, som hvarje vecka bestrykes med blyglete och olja för att skydda mot rost, täcker hela bottnen. Under denna äro brännarna anordnade, och draget går från detta rum under bottnen utmed bakväggen till dragröret, i hvars midt det utmynnar, tjänande som en verklig injektorstråle och medryckande de ångor, som '
* Jämför Franks nya anhydridprocess genom kompression af
O och SO.,
Ref.
Källa: Internet Archive ·
